I Haiti är barnslaveriet vardag: Jejiga jobbar nästan dygnet runt – för att få gå i skola

I Haiti arbetar och lever cirka 300 000 barn under slavlika förhållanden. Systemet kallas restavek. Det innebär att fattiga familjer ger bort sina barn till välbärgade hushåll.

Det är sen förmiddag i Haitis huvudstad Port-au-Prince. Solens strålar börjar bli obarmhärtigt heta. 14-åriga Jejiga Elil pustar ut i skuggan av huset efter dagens första arbetspass. Sedan början av 2016 bor han i huset med ett medelklasspar och deras sexårige son. Jejiga sover på matrumsgolvet.

– Min situation liknar en slavs, konstaterar han.

Han är ett av cirka 300 000 så kallade restavek-barn i Haiti. Systemet innebär att fattiga familjer som inte kan försörja sina barn lämnar dem till välbärgade familjer. I utbyte mot mat, husrum och utlovad skolgång får barnen arbeta i hemmen. Jejiga kommer från en fattig familj i Pestel i västra Haiti.

– Jag gick i skolan i Pestel, men undervisningen var inte bra och mina föräldrar kunde inte försörja mig. När jag fick veta att jag skulle flytta till en rik familj i Port-au-Prince och gå i skolan här tyckte jag att det var en bra idé, men då visste jag inte att jag skulle arbeta så här mycket, säger han.

Restavek-barnen är vanligen i åldrarna 7 till 17 år. Deras arbete regleras inte av kontrakt. Denna dag, liksom alla andra dagar i veckan, har Jejiga gått upp klockan tre på natten för att arbeta.

– Jag lagar mat, dukar, diskar, skurar golv, tvättar kläder, bäddar, serverar mat och annat, säger han.

Jejiga går upp klockan tre på natten och jobbar fram till klockan tio på kvällen, alla veckans dagar. Bild: Jesper Klemedsson

Misshandel

Mellan klockan ett och fem ska han gå i skolan.

– När jag kommer hem från skolan arbetar jag till tio på kvällarna. Men jag går inte i skolan varje dag. Ibland tvingas jag jobba i stället, säger han.

Det går dåligt i skolan.

– Jag hinner nästan aldrig göra läxor eftersom jag alltid arbetar. Jag är alltid trött. Ibland somnar jag under lektionerna, säger han.

Sedan Jejiga kom till Port-au-Prince har han inte sett på tv, fått några nya kompisar eller haft tid att leka. Han är inte ledig på helgerna och får inga fickpengar.

– Frun och mannen slår mig ofta. Om de ropar på mig och jag inte svarar direkt får jag stryk. Om jag inte blir klar med mina arbetsuppgifter snabbt nog får jag också stryk. Det är omöjligt att prata med dem, säger han.

Han har bara sporadisk telefonkontakt med sin familj. Hans högsta önskan är att flytta hem.

– Men jag vet inte hur länge jag måste stanna här, säger han.

Fakta

Historia av slaveri

Ordet restavek kommer från franskans "reste avec" som betyder "stanna med".

Haiti har cirka 10,8 miljoner invånare. Landet är beläget på ön Hispaniola i Karibien och grannland med Dominikanska republiken.

Ön intogs av Spanien 1492. Inom loppet av 100 år utrotades hela den inhemska Taino-befolkningen. I slutet av 1600-talet överlämnade spanjorerna Haiti till Frankrike. Fransmän och andra européer kidnappade hundratusentals människor i Afrika som förslavades i Haiti.

I slutet av 1700-talet inleddes ett framgångsrikt slavuppror. Fransmännen jagades i väg och 1804 blev Haiti det första landet i Latinamerika som blev självständigt från europeiska kolonialmakter.

Mer än hälften av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen. Utvecklingen stoppas av politisk instabilitet och korruption, men även av naturkatastrofer. 2010 dödades över 220 000 människor i en jordbävning. 2016 slog orkanen Matthew till mot södra Haiti.

De största industrierna är socker-, mjöl-, cement- och textilproduktion.

"Bra system"

Frun i huset presenterar sig som madame Joveline. Hon är en stilig hemmafru i 35-årsåldern med pagefrisyr och klädd i ett vitt linne med matchande beige shorts. Jejiga är hennes första restavek-barn.

– Det var inte lätt att hitta en restavek. Jag fick betala en person för att åka runt i landet och hitta en åt mig, säger madame Joveline.

Hon tycker att systemet är bra.

– Ja, för mig är det bra eftersom jag får hjälp i huset, men det är även bra för fattiga familjer som inte har råd att skicka sina barn till skolan. När barnen kommer till oss får de gå i skolan, säger hon.

Det är förbjudet för barn under 16 år att arbeta, men hushållsarbete är tillåtet från 12 års ålder. Enlig arbetslagstiftningen ska dock arbetet vara tidsbegränsat och avlönat. Madame Joveline anser inte att Jejiga ska ha lön.

– Nej, vi bekostar ju hans skolgång och om han skulle bli sjuk så betalar vi vårdkostnader och mediciner. Dessutom arbetar han inte särskilt många timmar, hävdar hon.

Får inte ringa hem

På en skola, i en annan del av Port-au-Prince, vittnar några restavek-flickor i yngre tonåren om samma arbets- och levnadsförhållanden. 13-åriga Lucia Paul jobbar från fyra på morgonen till elva på kvällen alla veckans dagar hos en flerbarnsfamilj. Hon sover på vardagsrumsgolvet. Jobbar hon inte effektivt blir hon straffad med stryk. Ibland blir hon utelåst av frun i huset. Lucia passar även familjens barn.

13-åriga Lucia Paul har varit restavek i två och ett halvt år hos en familj i Port-au-Prince. Jobbar hon inte effektivt blir hon straffad med stryk. Ibland blir utelåst från huset. Bild: Jesper Klemedsson

– Jag går med dem till skolan varje morgon och hämtar dem innan jag själv börjar i skolan klockan ett. Efter skolan känns det orättvist att se dem läsa läxor när jag måste jobba, säger Lucia.

Hon försöker plugga efter arbetsdagens slut, men oftast är hon alltför trött för att koncentrera sig. Något som grusar hennes framtidsplaner att studera till sjuksköterska.

En annan tjej, 13-åriga Caliathène Marieange, har varit restavek i närmare tre år.

– Jag får aldrig nya kläder och får bara dålig mat att äta. Jag har bett om att få besöka min familj, men jag får inte tillåtelse att göra det. Jag får inte ens ringa till dem, säger Caliathène.

Sexuella övergrepp

Många restavek-barn får inte gå i skolan över huvud taget. En del tvingas jobba hos restavek-familjens vänner och släktingar. Sexuella övergrepp är vanligt förekommande. Haiti har skrivit under de viktigaste internationella konventionerna om barnarbete och barns rättigheter. Arbetslagstiftning förbjuder dessutom "alla former av övergrepp, exploatering och våld mot barn". Trots detta lever systemet envist kvar. Eunice Saigon, nationell chef för Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) arbete mot barnarbete i Haiti, säger att systemet får näring av att Haiti är västra halvklotets fattigaste land.

– Fattiga föräldrar lämnar bort sina barn för att de inte ens har råd att ge dem mat. På landsbygden finns det ingen fungerande struktur för utbildning, hälsovård och annat. Det finns det däremot i Port-au-Prince. För att barnen ska få ett bättre liv måste de flytta hit, säger hon.

Eunice Saigon är nationell chef för ILO:s arbete mot barnarbete och ser den utbredda fattigdomen i Haiti som ett av de största hindren för att komma åt barnarbetet. Bild: Jesper Klemedsson

Barnarbete är även utbrett inom jordbruk, byggindustri och många andra sektorer. 21 procent av de haitiska barnen i åldrarna 5 till 15 år uppskattas vara involverade i någon form av arbete. ILO försöker samarbeta med regeringen för att bekämpa det, men arbetet är inte särskilt framgångsrikt. En anledning är att Haiti lider av kronisk politisk instabilitet. Ministrar kommer och går.

– Så fort det blir ett skifte i regeringen måste vi starta om från noll igen, säger Eunice.

Långsiktig strategi

ILO försöker hitta en långsiktig strategi som fungerar oavsett vilka ministrar som sitter vid makten.

– Men regeringen tycker inte att barnarbete är ett viktigt problem. Regeringsrepresentanter kommer sällan till våra möten och vi får inget stöd av dem i våra projekt, säger Eunice Saigon.

Sedan 1999 är ILO delaktiga i flera projekt för att få stopp på barnarbetet i Haiti. Man har sociala dialoger med fackförbund, arbetsgivarorganisationer och frivilligorganisationer. Barn utbildas om sina rättigheter och sprider kunskapen vidare till andra. Man har även yrkesutbildningar för före detta restavek-barn. Att få ett stopp på barnarbete före 2025 är FN:s globala delmål 8.7 vilket även innefattar att avskaffa slaveri. Att närmare 60 procent av Haitis befolkning lever under fattigdomsgränsen utgör dock ett stort hinder.

– Först när vi lyckas avskaffa extrem fattigdom kommer barnarbetet att försvinna i Haiti, avslutar Eunice.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54