I Finlands största skola i trä stortrivs både elever och lärare

Alla i skolan är glada och stolta över vårt nya hus, det känns friskt och fräscht jämfört med den gamla mögelskolan, säger Sanni Vahe och Linnea Pyykkö som är första årets gymnasiestuderande i Mansikkala. Bild: Leif Weckström

Den största investeringen genom tiderna i Imatra är ett skolhus i trä. Eleverna gillar det, lärarna stortrivs och ur en relativt liten kommuns synvinkel är resultatet, Finlands största skola i trä, en bedrift av rang.

Ett stenkast norr om det kommersiella centrumet av Imatra, en stad med drygt 26 000 invånare, ligger stadsdelen Mansikkala som sträcker sig utmed den västra stranden av älven Vuoksen. Över vattendraget, som rinner från Saimen till Ladoga, vilar ett skimrande vitt snö- och istäcke. Där strömmen är stridare är älven öppen.

Avståndet till den ryska gränsen är bara sju kilometer och vanligen präglar ryssar, som kommer för att handla i fiskbutiker och stormarknader, stadsbilden. I dag är gatorna ödsliga, pandemin har lamslagit turismen och den viktiga lokala skattefria försäljningen är obefintlig.

Mansikkala är inget centrum för kommers, men här står stadens stolthet, det nya skolcentret i trä. Det når dagligen hundratals Imatrabor som kommer i egenskap av barn på dagis eller eftis, elever i grundskolan eller studerande i gymnasiet, lärare eller annan personal. I samma hus verkar dessutom det lokala arbetarinstitutet, ungdomsgården och barn- och mödrarådgivningen. I skolorna och småbarnspedagogiken går omkring 1 400 barn och unga, de anställda i skolan är uppe i 150 personer. Men så förfogar de också över 11 000 kvadratmeter trähus. Det är ett massivt hus som ändå känns som en tät by med stark gemenskap.

Alla är på gott humör

Här har pandemivardagen sin gilla gång och "coronaborden" står tätt i skolan. Det är på sådana bord som skolan ställer fram förpackningar med munskydd och flaskor med handsprit. Papperskorgarna står minst lika tätt. Alla elever över tolv år använder munskydd och ingenstans skräpar använda.

Skolcentret i Mansikkala är den största investeringen genom tiderna i Imatra. Kostnaderna steg till 45 miljoner euro. Bild: Leif Weckström

Det är härligt att gå i en skola där man känner sig välmående. Egentligen är det förstås självklart att man mår bra i en frisk miljö.

Utan att knota tassar också alla, såväl vuxna som barn och unga, omkring i sockor eller tofflor. Man lämnar skor och stövlar i tamburerna. Det finns gott om tamburer, för verksamheten är lagd i sektioner och varje sektion, som gymnasiet eller lågstadiet, har egen ingång. Resultatet är rena golv och en inomhusmiljö som är påfallande tyst för att vara en skolmiljö.

– Vi är alla glada över vår nya skola. Den gamla mögelskolan var dyster, inneluften ryslig, slitaget fanns överallt och stämningen var därefter, säger första årets gymnasiestuderande Sanni Vahe och Linnea Pyykkö. Mögelskolan stod på samma ställe och revs för att bereda plats åt det nya skolcentrumet.

– I vår nya skola tycks dessutom alla vara på gott humör, och det finns en slags gemensam glädje i huset. Jag tror att den trivsamma miljön bidrar till att ingen skräpar, klottrar på väggar eller slår sönder grejer. Alla vill värna om det vi har fått, säger Linnea Pyykkö samtidigt som Sanni Vahe säger:

– Det är härligt att gå i en skola där man känner sig välmående. Egentligen är det förstås självklart att man mår bra i en frisk miljö.

45 miljoners investering

Det var uttryckligen strävan att skapa en frisk och sund skolmiljö som låg bakom planerna på att utveckla skolväsendet i några större helheter. 2016 tog Imatra beslutet att stänga nio gamla fukt- och mögelskadade skolhus och daghem och i stället slå samman verksamheterna till tre skolcentrum i Mansikkala, Koski respektive Vuoksenniska.

I Mansikkala valde staden att bygga nytt i trä enligt sin strategi om att satsa på hållbar utveckling och prioritera ekologiska lösningar som bär in i framtiden. Efter omgångar av stadsplanering, offerter och entreprenadanbud fastnade Imatra för byggföretaget YIT och arkitektbyrån Perko. Byggnadsarbetena kom i gång 2018 och skolan slog upp sina dörrar när terminen startade i augusti i fjol. Genom satsningen på 45 miljoner euro är skolcentret i Mansikkala den största investeringen genom tiderna i Imatra. I enlighet med hållbarhetsprinciperna betyder avtalet med YIT att byggföretaget svarar för underhåll och skick i 20 år.

På 11 000 kvadratmeter ryms småbarnspedagogik, grundskola och gymnasium. Jättens trappa är hjärtat och den gemensamma samlingsplatsen, säger rektor Mika Strömberg. Bild: Leif Weckström

Sammankopplade huskroppar

Skolcentret i Mansikkala består av sju avlånga en eller två våningar höga block som är delvis ställda intill varandra. Huskropparna är sammankopplade samtidigt som dörrar och väggar i glas skiljer åt sektionerna.

– Det är naturligtvis inte så att barnen och de unga ränner fritt i hela huset. Byggnaden fungerar i sektioner enligt ålder och nivå, i gymnasium, i grundskolans lågstadium och högstadium och så har vi ju både småbarnspedagogik och eftermiddagsverksamhet i byggnaden, säger rektor Mika Strömberg.

Elementen i glas öppnar upp för genomskinlighet, och träet som byggmaterial och stomme är överallt närvarande. Akustiken är behaglig, dagsljuset flödar in från fönstren och för ytterligare insläpp av ljus finns takfönster.

Hjärtat är den gemensamma matsalen och arenan, Jättens trappa, som till vardags vetter mot en vägg. Trätrapporna når 20 meter i bredd och har plats för tre fyra hundra som sitter som på en läktare. Väggen framför är inte fast och bakom den öppnar sig en av gymnastiksalarna som samtidigt kan fungera som scen. Överlag är flexibilitet en faktor som genomsyrar huset. Genom rörliga väggar kan man anpassa undervisning och verksamheter efter behov.

Enkla men stiliga kojor i trä står på olika håll ute på skolgården. De fungerar som lekstuga, soltak och skydd för oväder. Bild: Leif Weckström

Inga långa korridorer

Att alla inventarier, möbler och armaturer är nya bidrar till ett harmoniskt intryck. Av den där vanliga skolmixen med gammalt och slitet, udda och nostalgiskt finns inte ett spår. Valet av färgskala är fräscht och smått överraskande, det är nämligen nyanser av dov lingongröt och mild rosa samt stänk av mörkrött och vitt som präglar både textiler och möblemang som stolar och skolbänkar.

– Inom sektionerna har vi både gemensamma allrum och enskilda klassrum. Men vi har inga långa korridorer. Det betyder att elever och lärare behöver gå genom ett klassrum till ett annat som ligger innanför, och till min oförställda glädje har detta haft oväntade följder. Eleverna är inte längre försenade utan kommer i tid till timmen. Det är helt enkelt pinsamt att traska in och störa undervisningen i en annan klass, säger Strömberg.

2019 färdigställdes i Finland 45 000 nya bostäder varav 35 000 eller 78 procent var lägenheter i flerbostadshus. Av dessa 35 000 bostäder låg 730 i trähöghus.

I Finland finns ungefär 500 000 sommarstugor och av dem är 99 procent byggda i trä.

I nyproduktionen av bostadshus är 20 procent småhus, parhus och fristående villor. Av dem har 80 procent trästomme och 75 procent träfasad.

Finland har drygt 5,5 miljoner invånare och det finns drygt 3 miljoner bostäder.

Av bostäderna ligger 1,4 miljoner i flervåningshus och det betyder att 46 procent av finländarna bor i hus som är minst tre våningar.

I Europa visar Finland och Spanien på högsta förekomsten av boende i flervåningshus.

Av alla byggnader i Finland är 65 procent bostadshus.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning