I Etiopien kan smittåtgärder vara farligare än själva viruset

En volontär erbjuder handdesinfektion till kollektivtrafikpassagerare i den etiopiska huvudstaden Addis Abeba. Arkivbild. Bild: Mulugeta Ayene/AP/TT

Etiopien har hittills rapporterat få fall av covid-19 men åtgärderna för att stoppa smittan skördar redan offer.– De kommer att ta fler liv och förstöra fler människors livsförsörjning än själva sjukdomen, säger Turhan Saleh, landchef för FN:s utvecklingsorgan UNDP.

Budskapet som Etiopiens president Sahle-Work Zewde nyligen publicerade i sociala medier handlade om globalt samarbete och solidaritet. Om en värld som står enad i kampen mot viruset.

– Den här krisen är annorlunda. Plötsligt sitter vi i samma båt, sade Sahle-Work Zewde.

Kanske var syftet att ingjuta hopp, inte att träffande beskriva verkligheten. Världens befolkning må befinna sig på samma stormiga hav, men båtarnas sjöduglighet skiljer sig drastiskt åt. Och Etiopien, som med nära 115 miljoner invånare är Afrikas näst folkrikaste stat, är en skuta som tar in vatten.

Afrika inte immunt

Landet har hittills, i likhet med resten av Afrika söder om Sahara, rapporterat blygsamma smittal – runt 300 fall av covid-19, inklusive fem dödsfall. UNDP:s Afrikachef Ahunna Eziakonwa ser samverkande förklaringar: ett varmt klimat, en ung befolkning och nedstängning av samhället.

Men hon påpekar också:

– Om man ökade antalet tester skulle vi antagligen se högre antal smittade.

– Afrika är inte immunt mot det här viruset. Vi skulle kunna ha upp emot tio miljoner smittade i Afrika inom några månader.

Etiopien är en federal republik som består av nio etniskt definierade delstater samt storstadsområdena Addis Abeba och Dire Dawa. På pappret har delstaterna stort självbestämmande men i realiteten har den regerande partialliansen EPRDF ett starkt grepp om makten.

EPRDF har varit den dominerande politiska kraften sedan militärregimens fall 1991.

Abiy Ahmed, ledare för oromofolkets parti inom EPRDF, utsågs till premiärminister i april 2018. Det var första gången under partiets nära 30 år långa styre som någon från oromofolket kunde beträda premiärministerposten. Det väckte hopp inom folkgruppen om en mer inkluderande politik från regeringens sida.

Fram till november 2019 var EPRDF en allians med fyra huvudgrupperingar, men då gick tre av huvudgrupperingarna samman i ett enda politiskt parti, kallat Välståndspartiet.

Samma år tilldelades Abiy Ahmed Nobels fredspris för att ha normaliserat relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt.

Källa: Landguiden/UI

Kapaciteten saknas

Enligt Eziakonwa är det i princip omöjligt för afrikanska länder att hantera så omfattande utbrott som i Europa och USA. Exempelvis har Etiopien enligt Världsbankens siffror en läkare per 10 000 invånare. Att jämföra med i snitt 36 i EU-länderna – eller 4 i Nigeria, det enda afrikanska land med större befolkning än Etiopien.

Kapaciteten saknas, och då är det enda alternativet att försöka kväsa spridningen i dess linda.

Men Etiopien var sårbart redan innan pandemin.

Enligt FN:s matprogram WFP är åtta miljoner människor beroende av matbistånd och den svåraste gräshoppsinvasionen på ett kvartssekel har förvärrat situationen ytterligare.

Till detta kan läggas våldsamma politiska konflikter, utbrott av kolera och gula febern samt, enligt FN-uppgifter, över 1,6 miljoner internflyktingar.

Undantagstillstånd slår hårt

Undantagstillståndet som trädde i kraft den 10 april har snabbt fått omfattande konsekvenser.

Ekonomin förutspås enligt Världsbanken krympa med 2,9 procent under 2019. Valet som skulle hållas den 29 augusti har skjutits på en obestämd framtid, vilket riskerar att förvärra politiska spänningar ytterligare. Stängda skolor och ansträngd sjukvård slår hårt.

– 26 miljoner barn går inte i skolan. Vi ser tecken på att de inte kommer att komma tillbaka till skolan. Det finns inte heller möjlighet till distansundervisning, säger Turhan Saleh på ett webbseminarium anordnat av UNDP:s nordiska kontor och som även Ahunna Eziakonwa deltar i.

Coronascreening i Addis Abeba. Etiopien har få bekräftade fall men åtgärderna för att stoppa smittspridningen slår redan hårt. Arkivbild. Bild: Mulugeta Ayene/AP/TT

År 2018 dog 32 000 etiopiska barn av lunginflammation, enligt Unicef. FN-organet befarar att dödligheten i behandlingsbara sjukdomar kommer öka när alla resurser nu satsas på coronabekämpning.

– 17 miljoner barn kommer att missa sina vaccinationer. Det finns inte tillräckligt med personal för att utföra vaccinationerna, säger Turhan Saleh.

"Kan ödelägga ekonomin"

Dödligheten i covid-19 är högst bland de fysiskt svagaste, äldre med bakomliggande sjukdomar. I det globala samfund som nu insjuknat är Etiopien att betrakta som en patient med klen hälsa, som riskerar att ta mer stryk av behandlingen än sjukdomen i sig.

– En försiktig uppskattning är att två miljoner människor kommer att drabbas av fattigdom. 30 procent av små- och medelstora företag kan gå under. Det här kan ödelägga ekonomin, säger Turhan Saleh.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning