I Estland står mjölken högt i kurs – Sibbofamiljen Ingman satsar stort

En gång var den Sovjetunionens mönsterkolchos, i dag är ”Segerdagen 9 maj” i Väätsa i Estland en av EU:s största mjölkgårdar. Bakom framgången ligger Sibbofamiljen Ingmans pengar. Ingmans tror på mjölkens möjlighet och investerar vidare.

Bild: Mikael Bobacka

Tysta kor är nöjda kor, förklarar estniska Trigon Dairy Farmings vd, veterinären Margus Muld.

Och tyst är det i den jättelika ladugården på företagets modernaste gård i Väätsa söder om Tallinn. Tyst fram till mjölkningsdags, för när det blir tid att gå mot mjölkningsmaskinen börjar råmandet. En jättelik snurrande maskin har plats för 80 mjölkkor åt gången och korna vet precis vad som gäller.

Varje ko går in och ställer sig i sitt eget bås, en person tvättar spenarna, medan en annan fäster pumparna.

Två personer per gång sköter både kor och maskin. En person tvättar spenarna, medan en annan fäster pumparna. Bild: Andras Kralla

Mjölkningsmaskinen i Väätsa mjölkar 80 kor åt gången och kan mjölka fler än 400 per timme. Bild: Andras Kralla

När det inte längre finns tryck i pumpen, när det alltså inte längre kommer någon mjölk, lossnar pumparna av sig själva och tvättas. När proceduren är klar vandrar kon ut i ladugården igen. Och så rullar den stora maskinen på, flera gånger per dag. Den rullande maskinen har en kapacitet att mjölka över 400 kor per timme.

Livlig diskussion

Mjölk har i Finland blivit något av en kontroversiell produkt och ersättande produkter baserade på olika växter vinner terräng. Men globalt sett och redan om man ser till bara EU behövs mjölken, det är Joakim Helenius, styrelseordförande för Trigon Dairy Farming i Estland övertygad om. Peter Ingman som via familjens estniska placeringsbolag representerar den största ägaren håller med.

– Jag tror inte att mjölken kommer att försvinna någonstans, den är bevisligen en hälsosam produkt, säger Ingman.

Joakim Helenius guidar runt på mjölkgårdarna i Väätsa och Kaiu söder om Tallinn. I Väätsa har den tidigare kolchosen som Trigon köpte 2012 omvandlats till en mjölkgård som just nu har 2 200 mjölkande kor, vilket gör den till den största i Estland och en av de större i EU. Sedan förvärvet har gården moderniserats och planer på ytterligare investeringar och en utvidgning finns.

– Mjölkpriset är konjunkturkänsligt så det gäller ändå att inte investera för aggressivt, säger Peter Ingman.

Egen foderproduktion

Trigons gårdar, förutom de i Väätsa och Kaiu finns även en i Käärla på Ösel, har vuxit snabbt och producerar också i en internationell jämförelse mycket mjölk per ko, omtalar Joakim Helenius. Gårdarna i Estland konkurrerar främst med de danska gårdarna i effektivitet. Inom EU är det också bara i Danmark där gårdarnas storlek i medeltal är större än i Estland.

Framtiden ser ljus ut, mjölkpriset har stigit och Joakim Helenius är nöjd. Bild: Andras Kralla

Efter ett par dåliga år sedan sanktionerna mot Ryssland trädde i kraft är mjölkproduktionen hos Trigon nu vinstbringande igen. Det är inte bara det betalade priset per kilogram mjölk som påverkar lönsamheten, en viktig faktor är också till exempel foderkostnaderna. I Trigon Dairy Farming ingår därför stora odlade arealer och företaget kan producera det mesta av sitt foder själv.

– Det har varit torrt i år och jag var orolig för hur mycket ensilage vi skulle få från våra vallängar. Men sensommarens regn och det relativt varma vädret har gjort att ängarna växer bra nu, säger Joakim Helenius.

När Trigon köpte de forna kolchoserna med tillhörande markområden var markpriset relativt billigt, men nu stiger det hela tiden. Konkurrensen om att köpa god odlingsmark har också ökat. Helenius nämner som exempel att en lokal vitlöksodlare bjöd över mjölkgården när ett landområde var till salu för ett tag sedan. Fortfarande är Trigon redo att köpa mera odlingsmark om odlare lägger ner, bara området och priset är de rätta.

– Små mjölkgårdar är olönsamma, men den som hittar rätt nisch inom lantbruket kan klara sig bra, säger han.

Sovjetiska anfäder

Gårdarna i Väätsa och Kaiu är produktiva och Helenius omtalar att tanken är att öka de mjölkande korna genom naturlig tillväxt. Det innebär att man på Trigon tänker föda upp sina egna mjölkkor. Rasen är densamma, Holstein, som också fanns på de sovjetiska kolchoserna och som nu förädlats, omtalar Margus Muld.

Kostammen på Trigons gårdar ökar på naturlig väg, eller genom egna kalvar. Inseminering är ett av sensommarens arbetsmoment på gården. Bild: Andras Kralla

Estland producerar mera mjölk än landet använder och just nu exporterar man främst till de baltiska grannländerna Lettland och Litauen. Men till exempel i Sverige produceras mindre mjölk än vad som konsumeras och Helenius hoppas på export dit. Han kunde i förlängningen tänka sig export också till Finland, främst då av förädlade produkter. Men också obehandlad mjölk, kunde i framtiden ha en marknad, tror han.

Jag tror inte att mjölken kommer att försvinna någonstans, den är bevisligen en hälsosam produkt.

För planer på att utvidga verksamheten både i Väätsa och Kaiu finns. I Kaiu bygger man redan och den utvidgade ladugården ska stå klar nästa år.

– Vad vi ska göra med Kärla är inte klart, det kan hända att vi säljer gården där. Odlingsmarken på Ösel är sämre än på fastlandet, säger Helenius.

Välkommen diskussion

Ekologisk mjölk och alternativa produkter baserade på växter konkurrerar med mjölken från de stora gårdarna, men Helenius anser att det är fråga om marginella företeelser. Det är frågan om etiska frågeställningar som görs av folk i välmående industriländer, på många håll i världen är mjölken och mjölkprodukterna en bas i näringskedjan, tycker han.

– Men det är bra att den här diskussionen förs.

Miljö och etik är viktiga värden också på Trigon Dairy Farming, försäkrar både Helenius och Muld. Korna är frigående i sina ladugårdar, de har ständig tillgång till både foder och vatten, de har borstar som putsar dem och ladugårdarna putsas mekaniskt hela tiden. Sjuka kor tas om hand i speciella bås och kornas hälsa övervakas kontinuerligt, till exempel mäts kroppstemperaturen i samband med mjölkningen.

Mjölkens värme tas tillvara och gården i Väätsa värms upp med hjälp av den, berättar vd Margus Muld. Bild: Andras Kralla

Också spillningen samlas och sparas för att bli gödsel på åkrarna och genom att ta tillvara värmen i mjölken är gården i Väätsa numera självförsörjande vad värme beträffar.

– Allt det här är viktigt för oss. Skulle våra kor fara illa skulle det direkt drabba vårt rykte och våra möjligheter att sälja vår mjölk, säger Muld.

Han konstaterar att kor som mår bra också ger mera mjölk. Hos Trigon ligger produktionen omkring 25 procent över medeltalet i Estland och de allra högsta produktivitetssiffrorna kommer gården i Kaiu upp till.

En god placering

Familjen Ingman kom in i Trigon Dairy Farming 2013 och ökade sin andel till hälften av bolaget några år senare. Satsningen går på knappt tio miljoner euro. Ett bolag ägt av Joakim Helenius ägde då den andra halvan. Men det bolaget satsade på lantbruk i länder som Ukraina och Ryssland, länder där det varit svårt för utländska företag att bedriva verksamhet. Så efter olika företags- och finansieringsarrangemang ägs nu andra halvan av svenska, börsnoterade Agromino där Helenius inte är med.

Bild: Mikael Bobacka

Peter Ingman som ansvarar för familjebolagets baltiska placeringar, och också personligen äger en liten del av det estniska mjölkbolaget, säger att placeringen hittills varit bra. Efter några neutrala år initialt kom sedan några dåliga år med sanktioner mot Ryssland och slopade mjölkkvoter i EU samtidigt. Men nu ser det bättre ut, mjölkpriset har stigit och han är nöjd.

– Men mjölkpriset kan sjunka snabbt igen och då kan det bli besvärligt. Vi gör nu de investeringar vi behöver, med resten avvaktar vi lite, säger han.

Peter Ingman var den på familjeföretaget i Sibbo som skötte kontakterna med mjölkbönderna då företaget producerade mjölk och mjölkprodukter. Nu är rollerna ombytta, Ingman är den som levererar den obehandlade mjölken, inte den som köper den.

Ingman berättar att han besöker Trigons gårdar rätt ofta och konstaterar att han och Helenius har en god samsyn på hur de ska utvecklas och vilka investeringar som ska göras.

– Ingen kan spå var mjölkpriset ligger om fem år, säger han.

Mindre obehandlad mjölk

Medeltalet för en mjölkgård i Estland är knappa 140 mjölkande kor, medan en finländsk medelgård har 28. Mjölkkonsumtionen per person är ändå större i Finland än i Estland, vi är med 361 kilo per person och år de som konsumerar mest mjölk i världen.

De små mjölkgårdarna lägger ner och blir färre i båda länderna, det är svårt att få ekonomi i för små gårdar, konstaterar Helenius.

Mjölkkonsumtionen i Finland är också på nedgång. Enligt en färsk undersökning från Pellervo ekonomisk forskning PTT har basprodukterna mjölk och potatis fått ge plats för kyckling och kvarg på våra matbord. Kvargen och osten är bägge mjölkprodukter som växer samtidigt som drickandet av mjölk som sådan minskar.

Bakgrund

Trigon Dairy Farming Estonia

Bolaget har tre gårdar med totalt 7 200 djur i Estland. Av djuren är 3 550 mjölkande kor.

Bolagets omsättning var i fjol drygt 20 miljoner euro, en fördubbling från nivån 2012.

I fjol sålde företaget nästan 40 000 ton mjölk till ett medelpris på 0,33 euro per kilo.

Bolaget odlar över 8 000 hektar i anslutning till mjölkgårdarna. Av den arealen äger företaget 4 300 hektar.

Estland exporterar cirka en fjärdedel av den mjölk som produceras, hälften i form av obehandlad mjölk och den andra hälften som ost. Ost exporteras också till Finland.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33