I elfte timmen är ingen snygg i spegeln - jätteprojekt måste behandlas utan tvivel

Bild: Martti Kainulainen / Lehtikuva

Två jättereformer - vårdreformen och underrättelselagarna - har på olika sätt drabbats av press och tvister om grundlagsproblem. Ju närmare val, desto mer stiger oron.

Behandlingen av vårdreformen i grundlagsutskottet, vilken nu sker för tredje gången, väcker sådana passioner att det brakar loss också utåt.

Tidigare i veckan rasade Matti Torvinen (Blå) över att professorn i författningsrätt Juha Lavapuro bedömt att reformen inte hinner bli klar.

– Igen försöker grundlagsexperter syssla med utomparlamentarisk påverkan. I själva verket har Lavapuro och (professor Tuomas) Ojanen saboterat arbetsprocessen, morrade Torvinen.

Andra anser att man kunde ha lyssnat bättre på de sakkunniga då de besökt utskotten, så skulle det vara mindre problem nu.

Det upplevs också att det förekommer en press utifrån för att driva regeringens sak i vårdreformen.

Maria Guzenina (SDP) upplever till exempel att understatssekreterare Päivi Nerg vid Finansministeriet "talar med regeringens mun".

– Det är ett slags skrämseluttalande, att om vi inte får det här vidare så faller allt, säger Guzenina.

Grundlagsutskottet ska inte arbeta enligt partilinjer eller regerings- och oppositionsgränser. Det ska bedöma grundlagsenligheten i lagar med hjälp av sakkunniga och rättspraxis, alla de tolkningar som tidigare gjorts i utskottet under många års tid.

Hittills har grundlagsutskottet nått enighet i tidigare utlåtanden om vårdreformen. Senast den behandlades var ledamöterna nöjda över hur man motstått press utifrån och arbetat i lugn och ro.

Vad är annorlunda nu?

– Att valet är närmare, att tiden tar slut, att regeringens retorik är att det måste igenom. Jag hoppas att det inte präglar grundlagsutskottet, men jag kan inte säga att en sådan oro inte skulle finnas.

Frågan som hänger i luften är om utskottet blir enhälligt eller röstar till slut.

– Alltid finns en risk. Den här frågan väcker passioner, och det har blivit en prestigefråga för regeringspartierna, formulerar sig Guzenina.

Samlingspartiets medlem i utskottet Wille Rydman skriver i ett blogginlägg i Verkkouutiset att det "finns bara dåliga alternativ kvar" och att tidspressen är farlig.

– Det är möjligt att det går som för fyra år sedan – då jättereformen som beretts hela valperioden föll på slutrakan. Eller så godkänner vi delar av lagpaketet nu under en vansinnig tidspress, vilket ökar risken för felsteg, skriver Rydman.

– Hur det än går, så finns inga vinnare. Också om den går i mål blir reformen ett skelett, som nästa regering måste bygga ut på många viktiga punkter.

Om utskottet röstar om vårdlagarna, och det finns tecken på splittring, blir det svårt också i social- och hälsovårdsutskottet. Det utskottet har redan anklagats för förhalande – något som talmanskonferensen ska diskutera på nytt.

Sedan blir följande fråga hur det känns att föra en sådan fråga till omröstning i plenisalen, eller om det sparkar i gång moraliskt ifrågasättande - eller en twitterstorm från grundlagsexperter.

Den oron förstärks efter onsdagens vändning kring underrättelselagarna. Talmannen beslöt dra bort underrättelselagarna från plenum, för att granska grundlagsenligheten i elfte timmen. Det är ovanligt och dessutom skedde det efter experters kritik på Twitter.

Talmannen har en skyldighet att veta att det som förs till salen är grundlagsenligt. En annan utpost är presidenten som stadfäster lagarna. Att dryfta grundlagsproblem så sent skede är inte som det ska.

I fallet med underrättelselagarna hade grundlagsutskottet inte krävt att få se dem på nytt. Förvaltningsutskottet hade gjort ändringar som måste göras - de som fanns i grundlagsutskottets klämmar - medan experter menar att man slagit dövörat till för andra saker som påtalats. Den kritik som nu framförts på Twitter har säkerligen funnits tillhanda redan under beredningen och utskottsbehandlingen.

I vårdreformen har det väckt frustration att saker som grundlagsutskottet redan påtalat funnits kvar i nya versioner. Anna-Maja Henriksson (SFP) som sitter i grundlagsutskottet sade efter förra varvet att regeringen "inte hade gjort sin hemläxa".

– Skulle man ha beaktat det som grundlagsutskottet sagt tidigare skulle man inte ha de här problemen, sade hon då.

– Första gången blåste vi i visselpipan och skickade tillbaka vårdlagarna till regeringen. Andra gången påtalade vi liknande saker. Varför tror man då inte efter första gången? säger Guzenina.

Utredningar kring hur väl alla parter lyssnat på grundlagsfrågorna, eller inte lyssnat, är förstås bra. Men nu är det inte många veckor kvar tills riksdagen ska tömma pulpeterna.

Sylvia Bjon Reporter

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning