I de arktiska skogarna slåss medborgarna mot Moskvabornas sopor

Aktivisterna eldar med döda träd, som fälldes då Technopark kalhögg femtio hektar för att inleda bygget av en avstjälpningsplats. Bild: Anna-Lena Laurén

Ännu för några år sedan var det en omöjlig tanke i Ryssland att stoppa ett Kremlprojekt. Nu har ryska aktivister inte bara blockerat en Kremlstödd miljoninvestering i Arktis. De har också byggt upp en rysk demokrati i miniatyr.

– Jag är född i skogen. Jag har växt upp skogen, jag vet allt om den. Vad skulle du göra om någon vill förvandla det du älskar mest till en avstjälpningsplats?

Anna Sjekalova höjer på sina elegant målade ögonbryn och tittar på mig.

– Du skulle göra motstånd.

Utanför tältet sänker den arktiska hösten sin råkalla skymning över kärret. Mellan oss och Moskva ligger 1200 kilometer vildmark.

Där vi sitter invid en glödhet burzjujka – en enkel, rysktillverkad kamin – skulle marken egentligen ha varit högre. Vi skulle ha suttit på flera ton sopor från Moskva.

Den här vaktposten har döpts till Brestfortet efter fortet i Brest från andra världskriget. På skyltarna står ortsnamn från trakten. Bild: Anna-Lena Laurén

I stället är vi omgivna av ett nytt samhälle: En rysk minidemokrati, i formen av ett tältläger mitt i arktisk våtmark. Just nu är invånarna ett trettiotal, inalles flera hundra. Folk reser in, bor i lägret i några dagar eller veckor och byts sedan av. Maten lagas över öppen eld. Alla beslut om sopsortering, städning, vaktturer, vedhuggning och tvätturer i banjan (den ryska bastun) fattas demokratiskt. Organisationen är platt och ledare saknas. Strängt alkoholförbud råder.

Stället heter Sjies och ligger mitt i vildmarken 500 kilometer sydost om Archangelsk. I över ett år har invånare från Archangelsktrakten och Komirepubliken med hjälp av det här tältlägret blockerat bygget av en jättelik avstjälpningsplats. Enligt planen skulle Sjies ta emot 2,5 miljoner ton sopor i året från Moskva. Leveranserna skulle ha börjat redan i somras. Men sedan mitten av juni ligger byggarbetet nere.

Den ryska staten är kroniskt oförmögen att organisera samhället för sina medborgare. Samtidigt sägs det ofta att Ryssland behöver en auktoritär ledare, eftersom folk inte vill fatta några egna beslut.

Men den här gruppen ryska sjuksköterskor, fabriksarbetare och småföretagare organiserar sig själva, utan några ledare alls. Sergej Antufjev, 33-årig sjöman och svetsare från Archangelsk, säger att allt handlar om att få en chans att göra något man tror på.

– Bara vi får möjligheten att göra något själva, något som vi verkligen tror på – då fungerar det. Ekonomin går allt sämre och det finns inga jobb. När staten gör något är tjänstemännens enda mål att tjäna pengar på projektet. Vi blir bokstavligen rånade av våra beslutsfattare, de har berövat oss allt. Och nu ska de dessutom förstöra vårt dricksvatten genom att bygga en avstjälpningsplats för andras sopor i vårt kärr. Det blev droppen för väldigt många, säger Sergej.

Hade den här proteströrelsen varit möjligt för tio år sedan?

– Nej. Det här funkar bara tack vare internet och sociala medier, att vi har möjlighet att genast vara i kontakt med varandra. Allt som händer här i Sjies kommer ut genast. Tusentals människor följer oss i sociala medier. Om inrikesministeriets soldater gör en räd och griper oss kommer femhundra människor att ta vår plats i morgon.

Svartklädda och maskerade privata väktare patrullerar överallt i området. Bild: Anna-Lena Laurén

Precis intill kärret ligger en liten järnvägsstation. Sedan aktivisterna började resa till Sjies drogs passagerartåget till stationen in. Nu måste man köra bil från Syktyvkar i Komirepubliken ca 180 kilometer, ta sig över Vytjegda-floden med färja och därefter bli hämtad av aktivisterna i en sovjettillverkad UAZ-bil. De sista två kilometrarna går man till fots genom skogen i lervälling. På det här sättet transporteras alla förnödenheter, inklusive bränsle till generatorerna, till lägret.

Väl framme möts besökaren av gigantiska stenhögar som utgör byggmaterial för avstjälpningsplatsen. De är omgivna av ett kalhygge stort som flera fotbollsplaner. Överallt vandrar svartklädda maskerade vakter, anställda av investeringsbolaget Technopark. De kallas i folkmun för "tjopovtsy" (TJOP = tjastnoje ochrannoje predprijatie eller privat väktarbolag). Jag fotograferar dem och får ett höjt mittfinger som svar.

I närheten av lägret har Technopark slagit upp en informationspunkt om sitt avfallsprojekt för intresserade medborgare. Under de två dagar jag befinner mig i Sjies går jag dit flera gånger för att få svar på frågan varför just de här våtmarkerna anses vara en lämplig plats för avfall från huvudstaden. Tältet är dessvärre obemannat.

Moskva stad har slutit ett avtal om att årligen transportera 2,5 miljoner ton avfall till Sjies. Bild: Anna-Lena Laurén

Aktivisternas tält är omgivna av flaggor med slagord som "Vi lämnar inte Sjies" och "Norra Ryssland är ingen sophög". Lägret är indelat i sovtält, matsal, kök, diskavdelning och avträden. Det går inte att ringa, eftersom mobiltelefonerna inte får kontakt med radiomasterna så här långt ute i vildmarken. Däremot fungerar internet - aktivisterna har installerat en router.

Kring hela området är vaktposter utplacerade för att stoppa Technoparks försök att transportera in teknik eller bränsle. Invånarna i lägret håller kontakt med sina utposter med hjälp av walkie-talkies. Utposterna har fått namn efter städer som Röda armén slogs för att försvara under andra världskriget – Stalingrad, Leningrad, Brest.

Det är verkligen ett krig det handlar om. Aktivisterna har flera gånger drabbat samman med privata vakter då Technopark har försökt transportera in teknik eller bränsle. Den 10 maj skadades fyra aktivister och en fick föras till sjukhus då de ställde sig på helikopterplattan för att stoppa en helikoptertransport med bränsle. Den 6 augusti hamnade två aktivister på sjukhus efter att de blockerat vägen för lastbilar som transporterade bensin.

– Vi backar inte. Nu har vi redan lyckats stoppa arbetet i flera månader, utan att investerarna ens har kunnat bevisa att de har tillstånd att bygga den här avstjälpningsplatsen. De kommer inte att kunna återuppta bygget. Folk kastar sig framför maskinerna om det behövs, säger Sergej Antufiev.

Sopkriget har skapat nya ryska hjältar, bland dem Anna Sjekalova. Denna karismatiska kvinna, en butiksägare från Urdoma, fick femton dagars fängelse i slutet av maj efter att ha stått i främsta ledet i flera konflikter med väktare och polis. I folkmun kallas hon Snövit och Jeanne d'Arc.

Nu vågar de maskerade vakterna inte längre gå nära henne.

– Vakterna är rädda för mig. En gång kom deras chef fram och kastade salt på mig, som man gör för att skydda sig mot häxor och djävlar enligt rysk folktro. De stackars vakterna tror att jag är en häxa, säger Sjekalova.

Hon skrattar torrt och för med oklanderligt manikyrerade fingrar tillbaka en slinga av sitt vätesuperoxidblonderade hår. Det går inte att se att Sjekalova har tillbringat flera veckor i ett tältläger.

Det råder strängt alkoholförbud i lägret. För att hålla sig varma dricker aktivisterna te dygnet runt. Bild: Anna-Lena Laurén

Technoparks största bekymmer just nu är hur de ska kunna hålla sina generatorer i gång. Piloterna på det enda privata helikopterföretaget i Archangelsk vägrar nämligen att flyga bränsle till Sjies. Aktivisterna blockerar alla vägar.

Att konflikten över huvud taget uppstod är ett resultat av den eftersatta avfallshanteringen i Ryssland. I decennier har man struntat i att utveckla sopsorteringen. Nu är alla avstjälpningsplatser kring metropolen Moskva överfulla. I stället för att utveckla sopsorteringen försöker beslutsfattarna lösa problemen genom att dumpa soporna i regionerna. Resultatet har blivit en rad sopuppror i närheten av Moskva, bland annat i Kolomna och Volokolamsk.

Men det kändaste sopkriget i Ryssland utkämpas alltså i de arktiska skogarna. Och de som står på barrikaderna är inte den så kallade kreativa, högutbildade klassen som leder protesterna mot Putinregimen i Moskva. I lägret i Sjies träffar jag fabriksarbetare, sjömän, lagerarbetare, svetsare, byggare, väktare, sjuksköterskor och före detta poliser.

Nina Trofimova (t.h.) och Nadezjda Svjetsova dansar till levande musik. Varje kväll sjungs och spelas det i lägret. Bild: Anna-Lena Laurén

I mitten av juni meddelade Moskva stad att projektet tillfälligt avbryts, medan man genomför alla nödvändiga miljökontroller. Det hade då visat sig att Technopark aldrig hade fått tillstånd vare sig att hugga ned skog eller bygga baracker åt sina vakter. Miljömyndigheterna konstaterade att stället där avstjälpningsplatsen ska byggas ligger precis i närheten av sötvattenreserver, därifrån hela Komirepubliken får sitt dricksvatten. Technopark fick böter på motsvarande 11 000 euro (summan mer än halverades i rätten) för att företaget hade borrat brunnar utan tillstånd.

Nu väntar alla på hur myndigheterna ska gå vidare med Sjies. Den 22 september håller flera städer i Ryssland en allmän demonstrationsdag för att Moskva ska sluta exportera sina sopor till regionerna. President Vladimir Putin uppmanar beslutsfattarna att "lyssna på medborgarna", men har inte uttalat sig konkret om själva byggprojektet.

Svetlana Beloziorova och Vera Kaval skalar potatis inför middagen. Alla hjälper till med allt i lägret. Bild: Anna-Lena Laurén

Har Sjies-rörelsen förändrat Ryssland? Det är Anton Klimenkov, byggarbetare från Archangelsk, övertygad om. På sin fritid är han gitarrist och underhåller dagligen lägret i Sjies med ryska rock- och folkvisor. En av favoriterna är den sovjetiska rockstjärnan Viktor Tsoj och hans perestrojkaklassiker Peremen eller "Förändring".

– Allt tyder på att vi redan har segrat. Det blir ingen avstjälpningsplats. Nu är huvudsaken för beslutsfattarna att avsluta projektet utan att det ser ut som om vi har vunnit. Det är farligt för dem. För då kommer en massa andra regioner i Ryssland att ta efter oss.

Vi lämnar inte vår post. Och vi har redan segrat, säger Svetlana Zajtseva och Jelena Matuinina. Bild: Anna-Lena Laurén

FAKTA

Avstjälpningsplatsen i Sjies

I augusti 2018 upptäckte lokala jägare och svampplockare i Archangelskdistriktet ett stort kalhygge nära järnvägsstationen Sjies. Stället kallas ”Gyllene berget” i folkmun, eftersom det är ett av traktens bästa svampställen.

Planen var att bygga en avstjälpningsplats på sammanlagt 3000 hektar. Moskva stad hade slutit ett avtal med guvernören för Archangelskdistriktet Igor Orlov om att 2,5 miljoner ton avfall årligen skulle transporteras till Sjies från Moskva, som ligger på 1 200 kilometers avstånd. Femtio hektar skog höggs ned utan tillstånd.

Invånarna började blockera transporten av byggnadsteknik och -utrustning. De byggde upp vaktposter i hela området.

Det visade sig att bygget hade inletts utan tillstånd från miljömyndigheterna. Den 15 juni meddelade myndigheterna i Moskva att byggarbetet tillfälligt upphör medan man genomför en miljökonsekvensbedömning och ordnar diskussionstillfällen med invånarna. Beslutet hur man ska gå vidare fattas i höst.

Enligt det oberoende opinionsinstitutet Levada center motsätter sig 95 procent av invånarna bygget. En lista med 60 000 namn har överlämnats till president Vladimir Putin.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning