I år väntas nytt rekord i riskkapital i Finland

Pia Santavirta tror att vi får se flera investeringsrundor på tio- och hundratals miljoner euro i Finland. I år lyfter hon fram Iceyes 74 miljoner och Aivens 84 miljoner. Bild: Pääomasijoittajat/Pressbild

Innan Wolt köptes för 7 miljarder lyckades budplattformen dra in 440 miljoner euro av investerare. Därför väntas 2021 bli alla tiders finländska riskkapitalår.

Under årets första halva investerades hela 929 miljoner i uppstartsföretag och i äldre företag som växer kraftigt. Sju euro av tio kom från utländska investerare.

Bild: Hbl

Det här konstaterar föreningen för riskapitalister, Pääomasijoittajat. Varje halvår sammanställer föreningens vd Pia Santavirta och hennes kolleger den information de fått direkt från investerarna. Det är inte så enkelt som att plussa ihop Wolts 440 miljoner med andras miljoner, berättar hon.

– Jag får inte öppna Wolts finanser, men det handlar om olika typer av investeringar. Hela summan kategoriseras inte som riskkapital.

När företag offentliggör att de fått ihop miljoner i en finansieringsrunda kan summan i vissa fall även inkludera understöd och lån. Det här räknar föreningen inte som riskkapital.

Ny terminologi

Pääomasijoittajat har inget svenskt namn men skulle översättas till riskkapitalinvesterarna. Santavirta berättar att riskkapital numera har en gammalmodig klang. Den motsvarande föreningen i Sverige, SVCA, talar om private equity-området. I Danmark talar man om Aktive Ejere, alltså aktivt ägarskap.

Det finns beteckningar för finansiering i olika skeden, allt från de första så kallade ängelinvesterarna till dem som hjälper bolaget korka nya marknader. Gemensamt för det här riskkapitalet är att ingen ränta betalas ut och att investeraren aktivt går in för att öka bolagets värde.

– Naturligtvis handlar det om riskkapital, det finns alltid risker. Men terminologin håller på att förnyas, säger Santavirta medan hon klickar runt och märker att flera föreningar i Europa bytt namn.

Enligt henne har det hänt väldigt mycket under en kort tid.

– På fem år har vi fått sexton nya riskkapitalfonder. Det finns jättebra med finansiering. Man kan säga att problemet som Slush skapades för är löst: Det fanns företag och idéer men de saknade pengar.

Den historiska Wolt-affären värd sju miljarder euro banar enligt henne väg för nya storsatsningar i Finland. Pääomasijoittajat räknar med att det utöver Wolt finns sju så kallade unicorns i Finland, alltså uppstartsföretag värda över en miljard. Det är Aiven, Iceye, Supermetrics, Smartly.io, Varjo, Oura och Relex.

Tacksam taxonomi

Bland placerarna finns det just nu ett stort intresse för hållbara lösningar och innovationer.

– Vi har sett det här under en längre tid. Om man vill investera i företag som är framgångsrika och växer, måste företagen kunna locka de bästa förmågorna. Var vill de jobba i dag? I hållbara företag, säger Pia Santavirta.

För riskkapitalisterna är EU:s taxonomi för hållbar verksamhet guld värd, enligt henne.

– Det påverkar alla investeringar och ökar transparensen. Det är en bra sak att konkret kunna visa vad verksamheten resulterar i. Speciellt för finska företag är det bra att alla börjar använda samma mätare. När vi säger att vi ska göra något, gör vi det.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning