Huvudstaben förbjöd ryskt skolfartyg att besöka Åland

Fyrmastade ryska skolskeppet Kruzenstern har portförbjudits från Mariehamn. Fartyget med 164 kadetter ombord hade planerat in sitt besök på demilitariserade Åland mitt under ryska krigsövningen Zapad 17, men har fått avslag av finska huvudstaben. "Ryssland försöker möjligen testa Finland", säger lektorn i säkerhetspolitik Tomas Ries som är kritisk till Ålands demilitariserade ställning.

Fyrmastade barken Kruzenstern med hemmahamn i Kaliningrad hade planerat ta i hamn i Mariehamn den 18-20 september. Men besöket blir inte av. Utländska statsfartyg måste ha tillstånd att komma till finskt territorium och HBL kan avslöja att finska huvudstaben har beslutat att inte bevilja Kruzenstern tillstånd att besöka Mariehamn. Huvudstaben kommenterar inte sina motiv till det färska nekande beslutet. Senast i somras besökte Kruzenstern Finland i samband med Tall Ships' Race i Åbo och Kotka.

Fakta

Hörde till samma flotta som Pommern och Passat

Kruzenstern byggdes 1926 i Bremerhaven och seglade under namnet Padua fram till andra världskriget mellan Europa och Australien.

1946 gav Tyskland henne till Sovjetunionen som en del av krigsskadeståndet.

I Sovjetunionen döptes hon om till Kruzenstern efter världsomseglaren Adam Johan Kruzenstern och hon användes som utbildningsfartyg för den sovjetiska fiskeflottan.

I dag seglar hon som skolskepp med Kaliningrad som hemmahamn. Kruzenstern är världens näst största fyrmastade bark som fortfarande är i bruk.

Kruzenstern ägs av en statlig rysk marinakademi i Kaliningrad som uppger sig utbilda personal för fiskeriindustrin och forskare.

Kruzenstern används för representationsändamål och beskrivs på fartygets webbsida som Ryska federationens territorium i utländska hamnar och en mötesplats för statschefer, politiker, affärsmän och representanter för det internationella sjöfartssamfundet. Till exempel i maj 2015 deltog Kruzenstern i 70-årsfirandet av ryska segerdagen i Sevastopol på annekterade Krimhalvön. President Vladimir Putin har flera gånger gästat skolfartyget där elever från olika ryska sjöfartsakademier utför praktikperioder.

Kadetterna lär sig disciplin

Manskapet består av 70 personer och dessutom finns det 164 kadetter ombord. Enligt fartygets webbsida får kadetterna ovärderlig diplomatisk erfarenhet och en möjlighet att vidga sin horisont. Dessutom ska kadetterna lära sig disciplin och vänlighet så att de i framtiden kan representera faderlandet till havs, enligt marknadsföringen av fartyget på nätet.

Tomas Ries (bilden), lektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan i Stockholm, påpekar att ett skäl kan vara att det faktum att det finns något slags kadetter ombord på fartyget står i strid med Ålands demilitariserade ställning.

Ries ser det som uppseendeväckande att fartygsbesöket tidsmässigt skulle ha sammanfallit med den ryska krigsövningen Zapad 17 som befaras bli den största sedan kalla kriget. Han har flera gånger tidigare varnat för Ålands demilitariserade ställning och anser att öarna är militärt sårbara i och med att finska försvarsmakten inte får ha soldater på plats på Åland men ändå ska försvara öarna.

Skräckscenariot en trojansk häst med elitsoldater

Skräckscenariot är att Kruzenstern skulle fungera som ett slags trojansk häst, menar Ries.

– Det är säkert inte aktuellt, men vill man se skolfartygsbesöket ur ett riktigt olycksbådande perspektiv kunde man tänka sig att de så kallade kadetterna ombord är ryska spetsnaz-soldater. Ett par hundra sådana på plats i Mariehamn skulle mycket snabbt kunna ta makten över Åland genom att säkra flygplatsen och hamnarna innan tyngre styrkor stiger i land. Det här är ett teoretiskt och osannolikt scenario men något som Ryssland skulle kunna vilja öva i Zapad-övningen, säger Ries.

Tror du att det är en slump att Kruzenstern planerar in ett Mariehamnbesök samtidigt som Zapad 17?

– Nej det är det inte. Det här är noga beräknat och uttänkt. Det är sannolikt att man från rysk sida vill testa Finland och försöka skjuta på gränserna för vad Finland kan acceptera. Min bedömning är att huvudstaben på det här sättet markerar att det här är något som Finland inte går med på.

Delegation från Mariehamn gäst hos kaptenen

Helena Jansson, hamnmästare i Mariehamn berättar att Kruzenstern första gången var i kontakt med Åland för tre år sedan. I vintras var fartyget på nytt i kontakt med Mariehamn och meddelade att man ville komma i september. Det slutliga datumet slogs fast i somras då en delegation från Mariehamn togs emot av Kruzensterns kapten i Åbo under Tall Ships' Race.

Anledningen till att Åland hade hoppats få besök av Kruzenstern hänger ihop med att Åland vill bli en av värdhamnarna under Tall Ships' Race 2021. I Mariehamn räknar man med att det skulle förbättra Ålands chanser om man kan lägga fram färska bevis på att man har tagit emot ett stort segelfartyg som Kruzenstern.

Då HBL ringer upp Terese Flöjt som sitter med i den åländska arbetsgruppen som arbetar med ansökan för Tall Ships' Race 2021, har försvarsmaktens nekande beslut ännu inte nått Åland. Flöjt berättar att Mariehamn har tänkt visa upp Ålands sjöfartsmuseum som är ett av världens bästa för besättningen på Kruzenstern. Dessutom har man för avsikt att ordna ett studiebesök på fartyget Pommern som för stunden får nytt däck. Mariehamns stad har också tänkt bjuda kaptenen och hans närmaste på mottagning i representationsresidenset Gustaf Eriksson-villan, medan kadetterna och resten av manskapet skulle få fritt inträde till badhuset Mariebad.

Skolfartyg en juridisk gråzon

Det är inte första gången som utländska skolfartyg på besök på Åland vållar huvudbry: 1988 då Mariehamn utgjorde ett av delmålen i Tall Ships' Race var elva av de deltagande fartygen registrerade som örlogsfartyg men från åländskt håll ville man att fartygen inte skulle falla under restriktionerna i Ålandskonventionen. "Förklaringen kan ifrågasättas eftersom begreppet örlogsfartyg utgår från formella kriterier, inte fartygets bestyckning eller uppträdande", konstaterar man i åländska landskapsregeringens policy för demilitariseringen.

Inom finska försvaret finns det en viss irritation över att man på Åland nitiskt håller fast vid reglerna om att finska militärer inte får ta i land på de demilitariserade öarna, medan skolskepp, ibland till och med registrerade som örlogsfartyg, inte är något problem.

– Min erfarenhet är att man på Åland är väldigt noga med att den finska militären inte gör några som helst överträdelser, medan man kanske är lite vidsyntare när det gäller andra, säger Elisabeth Rehn som minns att det blev stor uppståndelse en gång i början av 1990-talet då hon var försvarsminister och några finska soldater från ett örlogsfartyg på flottbesök i Mariehamn, hade rott i land för att köpa godis och läsk.

Rättelse. 28.8 kl. 10.38 HBL skrev att Kruzenstern, tidigare Padua, skulle ha varit systerfartyg till Pommern. Men Pommern byggdes på ett skotskt varv och fick namnet Mneme. Fartyget köptes sedermera av Laeisz rederi och fick namnet Pommern. Samma rederi ägde Padua, som i dag heter Kruzenstern.