Huvudsaken är att vinna – guld

Bild: Cajsa Holgersson

Över 2 000 gäster trängs i lilla Simpele skola i Karelen. Riksmedierna är på plats när byborna firar att skiddrottningen Marja-Liisa Kirvesniemi återvänder hem från OS i Sarajevo. En nytt namn skrivs in i den finska hjältehistorien vid sidan av Paavo Nurmi, Gunnar Bärlund och Lasse Viren.

=====

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då avslöjar vi vad som har format hundraåringen mest. De tio första delarna i serien, rangordning 50-41, hittar du som ett separat läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor.

=====

Ju mindre ett land är, desto viktigare tycks idrottsframgångar vara för den nationella självkänslan. Med tanke på det måste Finland vara ett mycket litet land. Få saker förenar folket som de stora segrarna. Man uppskattar att 100 000 segerrusiga finländare firade Lejonens första VM-guld i ishockey 1995 och Lordis schlagerseger 2006 på Salutorget.

När seklet, det förra, var ungt var också konkurrensen på idrottsbanorna betydligt mindre än i dag. Hannes Kolehmainen anses ha löpt in Finland på världskartan 1912 då Finland inte ännu var självständigt.

På 1920-talet dök det upp några hjältar som fortfarande står i en klass för sig när det gäller bärgade medaljer och världsrekord. Paavo Nurmi är den främste av dem alla med nio OS-guld och 31 världsrekord utomhus. Under en turné i USA slog han ytterligare 27 nya världsrekord för innebanor. Nurmi diskvalificerades inför tävlingarna 1932 som proffs. Det oaktat är han Finland främste idrottsman genom tiderna, utan konkurrens.

Nurmi står staty i Helsingfors, Åbo, Jyväskylä och Lausanne. Han var också avbildad på den sista tiomarkssedeln som gick i graven då euron infördes. När OS arrangerades i Helsingfors 1952 fick Nurmi äran att löpa in på Olympiastadion med facklan och tända OS-elden.

På 1920-talet vann skridskoåkaren Claes Thunberg fem OS-guld förutom att han också vann otaliga VM- och EM-medaljer och slog världsrekord. Ville Ritola vann också fem OS-guld i löpning i skuggan av Nurmi.

På 1930-talet rådde GeeBee-feber i Finland. GeeBee stod för Vallgårdsgrabben Gunnar Bärlund. Efter sitt EM-guld i tungviktsboxning 1934 blev han proffs, flyttade till USA och blev som bäst andre utmanare till mästaren Joe Louis. Det blev aldrig någon titelmatch för Bärlund, men under åren då han hörde till den yttersta eliten i tungvikt lyckades han fängsla en hel nation.

Faller och vinner

Fram till andra världskriget var Finland en av världens främsta idrottsnationer. Otaliga guld vanns i paradgrenarna skidor och skridsko, friidrott och brottning. Efter kriget blev konkurrensen så mycket större när nya länder och världsdelar kom med.

Med sina fyra OS-guld lyckades Lasse Viren på 1970-talet upprepa något av Finlands dominans på löpbanorna från 1920-talet. 10 000-meters loppet i München 1972 har för evigt gett Viren en plats bland de stora OS-hjältarna. Han föll omkull efter halva loppet, reste sig och sprang fast klungan för att sedan spurta ifrån de övriga och ta guld på ny världsrekordtid.

Matti Nykänen fängslade tv-publiken både i backen och utanför under 1980-talet då han totalt dominerade sin gren.

I takt med skidåkningens nedgång efter dopningsavslöjandet 2001 har Finland fått vänja sig vid allt färre triumfer. Spjutkastarna är i många tävlingar de enda som finns kvar i den internationella eliten. I gengäld värdesätts guldmedaljer fortfarande högt. Så högt att man i segrarnas hemkommuner infört praxis att den som vinner en stortävling får en villatomt i gåva. En vana som lär vara unik för Finland.

Jakten på medaljen

Motgångar har fostrat Finlands idrottspublik minst lika mycket som framgångar. Skidlöparen Juha Mieto förlorade OS-guld 1980 med en futtig hundradels sekund och blev sannolikt på kuppen folkkärare än om han hade vunnit guld.

På 1960-talet ökade ishockeyns popularitet och landslaget lyckades på allvar utmana de stora i grenen. Man började tala om den första medaljen som snabbt blev till ett nationellt trauma då den aldrig erövrades. Än var det dopning, än målskillnad, än fatala baklängesmål i slutsekunderna som blev Finlands öde.

Åren gick och de som var barn på 1960-talet blev vuxna och fick egna barn som började följa med ishockey. Men den första medaljen förblev en dröm. Ända till OS i Calgary 1988 då Finland äntligen fick en efterlängtad silvermedalj. Nu började jakten på guldet. Det kom 1995 med svensken Curt Lindström som tränare.

Efter en klar finalseger mot Sverige möttes de hemflygande guldhjältarna av försvarets jaktplan. I folkfesten på Salutorget var det så trångt att alla som ville inte rymdes fram. Polisen talade om en publik på 100 000, en jämn och bra siffra då man inte vet bättre. Det kan ha varit betydligt fler, eller färre.

Följande VM-guld 2011 väckte inte lika starka reaktioner. Men spelarna firade grundligt.

De finländska NHL-spelarnas framfart nattetid bevakas minutiöst av medierna. Två spelare, Jari Kurri och Esa Tikkanen har vunnit Stanley Cup fem gånger var. Den folkkäraste av dem alla, Teemu Selänne, fick nöja sig med bara en triumf innan han lade av.

I fotboll har jakten på en slutspelsplats förblivit en dröm. Två spelare har gett tröst till den av ödet så hårt utsatta fotollspubliken med att vinna Champions league, Jari Litmanen och Sami Hyypiä.

Det fanns en tid när finländarna med fog kunde säga sig vara världens bästa bilförare. Efter att VM-serien i rally startade i slutet av 1970-talet har Finland vunnit 14 titlar med sju olika förare.

Framgångarna i formel-1 trollband finländarna vid tv-apparaterna efter Keke Rosbergs överraskande VM-titel 1982. När mästaren kom hem som en hjälte besökte han riksdagen. För en utomstående skulle det ha varit lätt att ta miste på vem av de två som var den stora statsmannen, Rosberg eller talman Johannes Virolainen.

Böcker och skönhet

Det är inte bara i idrott som Finland fått njuta av stora segrar. Armi Kuuselas Miss Universum-titel 1952 berörde folk om möjligt mer än olympiska segrar.

För ett Finland i krig kom Frans Emil Sillanpääs nobelpris i litteratur 1939 som en välkommen påminnelse om att omvärlden inte hade glömt oss. Martti Ahtisaari fick fredspriset 2008 för att ha medlat fred långt borta från det egna landet. Priset berörde kanske därför inte medborgarna på samma sätt, däremot var politiker av alla färger snabba med att förklara att ekonomipristagaren Bengt Holmströms teser stödde just deras ekonomiska pogram.

När kapellmästare och operasångare som Esa-Pekka Salonen, Karita Mattila och många av deras kolleger uppträder på de stora världsestraderna tar var finländare åt sig en liten bit av äran. Kompositören Jean Sibelius är sannolikt den mest kända finländaren utomlands.

Ett trauma jämförbart med fotbollens jakt på en slutspelsplats utgjorde Eurovisionens schlagertävling i många år. Finland kom sist oftare än något annat land och blev allmän driftkucku. Allting ändrades när hårdrockbandet Lordi skickades till finalen i Aten 2006 i monstermasker och sopade banan med allt motstånd. Åter träff på Salutorget för 100 000 stolta medborgare vars själsliga schlagersår äntligen hade läkt.

Vad ser man framför sig ute i världen när Finland nämns?

Kanske Lordis monster, Tom of Finland och Mumintroll. Alltså ingenting som ser klokt ut.

Olympiska spel

1920-1928 Paavo Nurmi (löpning, 9 guld).

1924-1928 Claes Thunberg (skridsko, 5 guld).

1924-1928 Ville Ritola (löpning, 5 guld).

1912-1920 Hannes Kolehmainen (löpning , 4 guld).

1974-1978 Lasse Viren (löpning, 4 guld).

1984-1988 Matti Nykänen (backe, 4 guld).

1952-1960 Veikko Hakulinen (skidor, 3 guld).

1960-1964 Eero Mäntyranta (skidor, 3 guld).

1976-1984 Pertti Karppinen (rodd, 3 guld).

1984 Marja-Liisa Kirvesniemi (skidor, 3 guld).

Ishockey-VM

1995 (guld).

2011 (guld).

Stanley Cup

1984-1990 Jari Kurri (Edmonton - 5 titlar).

1985-1994 Esa Tikkanen (Edmonton, NY Rangers –5 titlar).

Fotbollens Champions league

1995 Jari Litmanen (Ajax).

2005 Sami Hyypiä (Liverpool).

Rally-VM

1986-1993 Juha Kankkunen (4 titlar).

1996-1999 Tommi Mäkinen (4 titlar).

Formel-1

1998-1999 Mika Häkkinen (2 titlar)

Miss Universum

1952 Armi Kuusela.

1975 Anne Pohtamo.

Nobelpriset

1939 Frans Emil Sillanpää (litteratur).

1945 A.I. Virtanen (kemi).

1967 Ragnar Granit (fysiologi eller medicin).

2008 Martti Ahtisaari (fredspriset).

2016 Bengt Holmström (ekonomi).

Eurovisionen

2006 Lordi (Hard Rock Hallelujah).

DÄRFÖR 37:e PLATS

Det går inte att mäta idrotts- och andra framgångars betydelse för den nationella självkänslan. Med tanke på uppståndelsen när stora segrare välkomnas hem måste många finländare beröras djupt. Om det i förlängningen stärker självförtroendet och ger också framgång på andra områden som klassisk musik, mobiltelefoni, design eller hisstillverkning må vara osagt.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning