Hutlösa priser får forskare på barrikaderna

Bild: Hanna Stringer

Om universiteten inte lyckas pruta på priset tvingas de avsluta prenumerationerna på otaliga vetenskapliga tidskrifter. Över tvåtusen forskare hotar bojkotta förlag som gör stora vinster på skattefinansierat arbete.

Bibliotekskonsortiet Finelib som centralt sköter forskarsamfundets prenumerationer på vetenskapliga tidskrifter förhandlar för närvarande med förlagen om rimligare priser. Förra året kostade prenumerationerna de finländska universiteten 27 miljoner euro.

Bild: Ksf Media

Prisstegringen har rört sig kring 5–10 procent om året, fastän digitaliseringen tillåter en utgivning av e-journaler som inte behöver tryckas på papper. Universitetsfinansieringen i Finland har inte ökat i samma takt, och förra året beslutade regeringen att minska anslagen rejält. Följden är att prenumerationerna blir för dyra.

– En konstant prishöjning blir ohållbar på sikt, säger servicechef Arja Tuuliniemi på Finelib som i 20 år centralt har förhandlat om prenumerationsvillkoren för det finländska forskarsamfundets del.

Vid årsskiftet löper många prenumerationspaket ut. Frågan är om Finelib och förlagen har nått nya avtal före det.

– Det vore önskvärt. Vi har kommit rätt långt med vissa förlag och mindre långt med andra. Ingenting är säkert, men jag vågar tro på att vi ska nå ett bra resultat, säger Tuuliniemi.

I värsta fall kunde Finelib tvingas avsluta prenumerationerna på otaliga vetenskapliga tidskrifter, vilket skulle drabba den finländska forskningen.

– Det vore synd. Det finns andra sätt att lagligt komma åt artiklar, men de är långsammare, säger Heidi Laine, doktorand vid Helsingfors universitet.

Heidi Laine är också kontaktperson för Tiedonhinta, ett upprop för att uttrycka forskarnas stöd för Finelibs förhandlingsmål. I målet ingår både lägre prenumerationspris och möjligheten att forskaren får sin artikel publicerad enligt konceptet open access, alltså utan betalmur på webben.

– Alla förlag har inte den här möjligheten inbyggd i sina prenumerationsavtal, säger Arja Tuuliniemi.

Elsevier dominerar

Finlands regering och EU-kommissionen anser att forskningsresultat ska vara tillgängliga för alla eftersom forskningen mestadels är skattefinansierad. Open access är en växande trend inom vetenskapen, men likväl ligger många av de stora förlagens journaler bakom betalmurar.

– Det är inte rimligt att man ska betala två gånger för samma forskning. Det är både ekonomiskt och moraliskt tvivelaktigt. Alla ska ha tillgång till forskningen, säger Heidi Laine.

Hittills har drygt tvåtusen forskare signerat uppropet som hävdar att förlagen gör jättevinster på att forskarna skriver och referentgranskar artiklar vid sidan av sitt övriga jobb och sedan köper tillgången till samma artiklar för ett allt högre pris.

Om förhandlingarna inte ger resultat hotar forskarna med en partiell bojkott: de som skrivit på uppropet vägrar att referentgranska artiklar som ska publiceras i journaler av utgivare som man inte nått avtal med. Däremot kan de fortsätta att skriva artiklar för dem.

– Det är svårt att bedöma vilken effekt bojkotten skulle ha på de stora förlagen. Forskarna är en central resurs i deras verksamhet, och därför har förlagen skäl att ta forskarnas bekymmer på allvar, säger Heidi Laine.

Av förlagen är nederländska Elsevier klart störst och mäktigast.

– Elsevier är det största hindret, säger Heidi Laine.

Arja Tuuliniemi beskriver läget som att den största enskilda potten av finländska prenumerationspengar går till Elsevier.

– Därför är de viktiga. Och de saknar en modell för att en del av artiklarna ska kunna publiceras öppet.

Den största utgivaren av vetenskapliga publikationer Elsevier gjorde 2014 en rörelsevinst på nästan 1,1 miljarder euro, vilket var 37 procent av omsättningen. Moderbolaget Relx Group nådde en avkastning på inemot 2,5 miljarder. Andra vetenskapliga utgivare som Springer, Wiley och Taylor & Francis har haft en avkastningsmarginal på cirka 30 procent, enligt Finelib.

EU och Finland, med en stor andel offentligt finansierad forskning, anser att forskningsrön borde publiceras med åtkomst för alla. Undervisningsministeriet har som mål att "Finland ska vara ett ledande land inom öppen vetenskap och forskning före 2017".

Flera av de stora förlagens e-journaler, där våra toppforskare förväntas publicera sig, har ändå inget koncept för öppen publicering.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Är du vuxen och vill bli närvårdare? Studiestart i mars 2020! Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning