Huskurage synliggör våld i hemmet

Vill bryta skadliga normer. Vi måste bli bättre på civilkurage och våga ingripa då vi känner oro för att någon far illa, säger Nina Rung och Peter Svensson.Bild: Leif Weckström

Att ringa på dörren kan rädda ett liv – ändå drar sig många för att blanda sig i grannarnas angelägenheter. Den här insikten fick kriminologen Nina Rung och projektledaren Peter Svensson att utveckla metoden Huskurage för att förebygga våld i hemmet. Nu testar också Stockholmspolisen metoden.

Nina Rung jobbade som brottsutredare av grovt familjevåld vid Stockholmpolisen observerade hon bland annat följande: För det första, då någon ringer på dörren avbryts våldet. Och för det andra, grannarna har ofta vetat vad som pågår hur länge som helst.

– Men det finns en extremt stark norm som säger att man inte ska blanda sig i andras privata liv. Den här normen behöver vi bryta, för det kan rädda liv. Redan att man ringer på kan rädda någon i en akut situation, det vet vi, säger Rung.

Tillsammans med sambon Peter Svensson, föreläsare och projektledare som jobbat länge med våldsförebyggande arbete, grunnade Rung på hur man kunde få folk att blanda sig lite mer. Att ta det där steget till ringklockan. Svaret blev Huskurage, en metod för att förebygga våld i hemmet som inte kräver stort mer än några pappersark och lite god vilja. Rung och Svensson föreläste om sin metod på Helsingfors svenska Marthaförenings Marthaforum i Helsingfors i helgen.

Knacka på

I stort sett går metoden ut på att man i ett husbolag kommer överens om att ingripa om man känner oro för att någon i husbolaget utsätts för våld. Därefter skriver man ut Huskurages trestegsanvisning och hänger upp den i trapphuset, och alla som bor i huset får information om policyn i sin brevlåda.

Att ingripa behöver inte vara svårt: Enligt anvisningen är det första steget att knacka på, det andra steget att ta hjälp av andra och det tredje steget att ringa polisen då hotet är akut.

– Viktigast är att komma över den lilla tröskeln och knacka på, sedan kan man gå sin väg och ringa polisen. Att man knackar eller ringer på dörren skickar ett budskap till dem där inne: den som utsätter avbryter vad hen håller på med och den som utsätts förstår att hen kan få hjälp, säger Svensson.

Den enkla trestegsmetoden verkar på flera plan. Dels handlar det om att uppmärksamma våldet, göra det synligt – och för det syftet paras policyn med ett informationsbrev i varje postlåda med statistik som talar för sig själv.

– Här finns också en förebyggande effekt. Genom att det finns en norm i huset vet den som bryter normen att det inte kommer att passera obemärkt. Någon kommer att knacka på dörren, säger Svensson.

– Och i och med att det finns en skylt med anvisningar i trapphuset sänks tröskeln för att agera. Man behöver inte förklara varför man ringer på utan bara hänvisa till policyn, säger Rung.

Bättre vittnesuppgifter

Det finns också andra effekter. Rung hänvisar till kanadensisk forskning som visar att offer för våld i nära relationer agerar utifrån förväntad hjälp. Den som vet att det kommer någon om hen skriker och kämpar gör det också, medan den som inte förväntar sig hjälp oftare inte vågar.

– Genom att omgivningen agerar på våldet får man också bättre vittnesuppgifter, som i sin tur gör det lättare att gå vidare med processerna. Därför testar Stockholmspolisen nu Huskurage som ett pilotprojekt, säger Rung.

Ett tiotal kommuner och tiotals bostadsrättsföreningar och bostadsbolag i Sverige har redan infört Huskurage. Stockholmspolisen har inlett ett pilotprojekt i tre kommuner där man först mätt attityderna till att ingripa och hur man handlar i olika situationer. Därefter har Huskuragemetoden införts, och om ett år är det dags att mäta attityderna på nytt för att se om de ändrats.

– Det är ju det vi hoppas på, att vi kan förändra attityder. Det kan rädda liv här och nu, men genom att inte acceptera att någon utsätts för våld ändrar vi också på normerna. På kort sikt kan knackandet rädda liv, men på lång sikt kan attityder förändra liv, säger Peter Svensson.

Mer civilkurage

Responsen från fastighetsägare och boende har tills vidare varit övervägande positiv. Men visst, en del är misstänksamma också. Meningen är inte att grannar ska börja spionera på varandra, utan att föra grannarna närmare varandra.

– Det är ju inte meningen att metoden ska handla om att misstänka varandra, utan om att visa omtanke. Klart att folk kan bli på sin vakt, men meningen är att gå från misstanke till omtanke, säger Svensson.

Ett större mått av civilkurage kunde vara bra för folkhälsan och var och en, anser Rung och Svensson.

Rung har ett exempel från arbetet som brottsutredare: Det var en kvinna som blev misshandlad i hemmet och lyckades fly ut i trapphuset. Men mannen kom efter och drog tillbaka kvinnan in i lägenheten där misshandeln fortsatte. I förhören efteråt visade det sig att grannarna sett alltihop genom kikhålet i dörrarna, men inte ringt polisen ens då mannen fortsatte misshandeln.

– Undsättningen kom då den misshandlade kvinnan lyckades ringa sin syster. Och så här är det ofta – grannarna berättar om att det alltid är bråk, att de sett blåmärken... ändå är det få som agerar förrän i ett sent skede, säger Rung.

– Den initiala instinkten då man hör eller ser något som tyder på våld ska vara att ringa på, ingripa, att ringa polisen. Att bara ringa polisen eller en kompis räcker inte, man måste våga agera genast, säger Svensson.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08