Hurra för bajsstickan som avslöjar tarmcancer

Bild: Rosella Apostoli / Mostphotos

Nästa år införs en i Finland. Det är en stor och betydelsefull förändring, som på sikt kommer att förlänga många liv och hindra mycket sorg och smärta. Det är 30 år sedan en ny screening infördes senast.

Sedan 1960-talet har kvinnor i en viss ålder fått kallelse till gynekologiskt cellprov, i folkmun papaprov, som avslöjar förstadier av cancer i livmoderhalsen. I slutet av 1980-talet infördes bröstcancerscreening, även den för vissa åldersgrupper.

Sedan 1987 har inga nya screeningar införts, trots diskussion om prostatascreening bland män eftersom cancer i prostatan är den vanligaste cancerformen bland män. Problemet är att PSA-testet visar även sådana cancerfall som inte kräver åtgärder. Ett screeningexperiment som kombinerar PSA med andra test pågår i Tammerforstrakten.

EU har rekommenderat tarmcancerscreening sedan 2003. Nästa år blir det debut i Finland. Då får alla som under året blir 62, 64, 66 och 68 möjlighet att delta med ett avföringsprov som avslöjar blod i avföringen. Det är nämligen den viktigaste indikationen på ett förstadium till cancer i tarmen. Cancer i tjocktarmen är den tredje vanligaste cancern i Finland. 2018 diagnostiserades drygt 3 500 nya fall av tjocktarmscancer medan nästan 1 300 dog.

Det är fler män än kvinnor som drabbas och riskfaktorer är tarminfektioner, tobak, alkohol, rött kött, övervikt och för lite fiber i kosten.

I medeltal tar det sju år att utveckla förstadierna till regelrätt cancer.

Läs också: Finland inför självtest för tarmcancer

I dag talar vi om saker som man tidigare sällan kunde tänka sig att diskutera ens med en nära vän eller anhörig, för att inte tala om att göra det offentligt. Men magens och tarmens funktioner är fortfarande tabu. Det är förståeligt, men därför vet inte alla att man ska vara på alerten om ens mage börjar fungera annorlunda.

Nästa år gäller screeningen alltså fyra åldersgrupper. Det betyder att 350 000 personer får den här möjligheten.

Gruppen utvidgas så att den om tio år omfattar dem som är födda 1973–1955, de yngsta är då 58 år. Då beräknas antalet uppgå till 700 000 personer. Screeningen görs vartannat år.

En så här bred screening är ingen liten eller lättvindig sak. Det kräver åratal av arbete, bland annat forskning, och engagerar en stor grupp experter. För att förverkliga en ny screening krävs oändligt många beslut och i slutändan en kedja av olika handlingar. Vem ska delta, hur ofta ska proven tas, vem utför testet, hur hanteras testsvaren och hur sköter man uppföljande undersökningar, vården och kontroller?

En pilotstudie har genomförts under de tre senaste åren i mellan 9 och 12 frivilliga kommuner. Den har utfallit väl, till exempel deltog 80 procent av de som fick en kallelse, och piloten det lättare att förverkliga det nationella projektet.

Konkret går det till så att de som omfattas av screeningen får hemskickat ett paket med en testningsutrustning: en sticka i ett provrör. Om man inte har skickat tillbaka provet inom fyra veckor får man en påminnelse, och sedan ytterligare en påminnelse.

Stickan ska rullas i avföring, placeras i röret och postas i det returpaket som ingår i försändelsen. Dessutom fyller man i ett formulär. Det kan knappast bli enklare – man behöver bara ta sig till wc och sedan en postlåda.

Om man visar sig ha haft blod i avföringen kallas man till fortsatta undersökningar, i de flesta fall koloskopi. Allt bokförs i ett nationellt register.

Den nya screeningen är ett stort framsteg. Docenten och avdelningsläkaren Marja Hyöty från Tammerfors universitets sjukhus sa på ett webbinarium där screeningen presenterades att reformen betyder väldigt mycket för kampen mot cancer i tjocktarmen men även för henne personligen. Hyöty opererar dagligen tarmcancerpatienter och hoppas att hon i framtiden kan operera fall i ett tidigt stadium.

Experterna beräknar att man årligen kan förhindra 150 fall av tarmcancer och 170 dödsfall. Den nya screeningen är alltså ytterst välkommen och kommer konkret att förbättra folkhälsan och förlänga många enskilda personers liv.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning