Hur stort av ett demokratiskt undantag är de baltiska länderna egentligen?

Litauen kan utan vidare kallas för ett stort demokratiskt undantag.

I HBL (12.9) skriver Anna-Lena Laurén att de baltiska länderna utgör ett stort undantag i Postsovjets politiska kontext. Det förklarar hon med hänvisningen till "en demokratisk tradition att falla tillbaka på" som de hade. Nog finns ett gryn av sanning i detta påstående. Ändå förefaller det minst sagt överdrivet förenklande att förklara områdets särart med referenser till det sköra folkstyret främst på 1920-talet. Litauens parlament upplöstes redan 1926, medan Lettland och Estland förvandlades till allt mer auktoritära i början av 1930-talet. Hur mycket inverkan kunde denna kortlevda tradition ha haft efter ett halvt sekel sovjetvälde? Hur stort av ett demokratiskt undantag är de baltiska länderna egentligen?

Laurén tycks förbise det faktum att både Estland och Lettland i samband med självständighetsförklaringarna 1991 vägrade medborgarskap åt en tredjedel(!) av sina invånare. Framväxten av ländernas demokratiska institutioner har pågått i förhållanden där var tredje myndig person saknade rösträtt till följd av sin etniska härkomst. Detta problem hör inte till det förflutna heller. Än i dag är var tionde lett statslös, medan cirka 6 procent av befolkningen i Estland är det. I detta avseende utgör de två nämnda baltiska länderna verkligen ett specialfall på det postsovjetiska området, men knappast så mycket på ett demokratiskt sådant.

Däremot kan Litauen utan vidare kallas för ett stort demokratiskt undantag. Landet åstadkom detta genom att från första början (åter-)orientera sig mot väst inte endast ekonomiskt, utan även till sina värderingar – ovillkorligt. Vid självständighetsförklaringen 1990 naturaliserades alla Litauens invånare, oavsett deras härkomst fastän de ryskspråkiga även där utgjorde nästan en tiondedel av befolkningen. Det har under trettio år av självständighet aldrig funnits några statslösa, sociala klyftor eller spänningar. Varje myndig invånare har haft oinskränkta möjligheter till att medverka i sitt lands politiska liv och bygga den republik Litauen är i dag. Det är en demokratisk norm, men det är också ett riktigt postsovjetiskt undantag.

Pavel Petrov, Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning