Hur ska det skapas mer jobb, får skolorna tillbaka pengar – mera om budgetramen klarnar klockan 17

Regeringens halvtidsöverläggning inleds på måndagen och fortsätter på tisdagen.Bild: Heikki Saukkomaa

Unga utan jobb, landets säkerhetssituation och sysselsättningen är i centrum då regeringen i dag börjar förhandla om sin budgetram.

Regeringen har under veckoslutet förberett sin halvtidsöverläggning och kommit överens om fyra olika huvudteman.

Av dem klassar statsminister Juha Sipilä (C) sysselsättningen som den största och viktigaste.

– Vi har fyra huvudgrupper i våra diskussioner – säkerheten, där säkerhetsomgivningen förändrats, omsorgen där framförallt unga marginaliserade är något vi ser på, sysselsättningen och tillväxten där det behövs fler åtgärder och så reformer, säger Sipilä.

Regeringen har som mål att nå en sysselsättningsgrad på 72 procent, och experter är eniga om att det är ett mycket svårt mål att nå. Sipilä säger att det finns en lista över möjliga åtgärder som ska behandlas.

– Flera åtgärder behövs, säger Sipilä då partiledarna samlas på Villa Bjälbo.

Mer information utlovat klockan 17 på måndagen, då partiledarna ger en ny lägesrapport till massmedia på Villa Bjälbo.

Sipilä säger att det finns väldigt lite utrymme för stora justeringar i budgetramen, men å andra sidan har partierna redan kommit överens om att de stora nedskärningarna är gjorda för den här regeringsperioden.

Å andra sidan måste mindre summor hittas någonstans, om regeringen ska kunna genomföra det den tänkt – ge mera resurser till polis och gränsbevakning, och mera pengar till forskning och innovation via Tekes eller Finlands Akademi.

Juha Sipilä har också beställt en utredning om samhällsklyftorna i Finland, vilket väntas ge anledning till en diskussion om marginalisering och skillnader mellan olika skolor. Regeringen har tidigare sparat i bland annat de extra pengar som tidigare vikts för att hålla skolklasser små och för att minska effekten av sociala klyftor.

För Samlingspartiet är säkerheten och innovationspengarna viktiga. Inrikesminister Paula Risikko (Saml) har drivit mer resurser för både polis och gränser, och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen, också Samlingspartiet, har flaggat för mer satsningar på forskning och innovation. Då behöver hon kunna visa upp något – eftersom den andra fråga hon drivit hårt på, en reform av föräldraledigheterna, kan bli urvattnad. Där är varken Centern eller Sannfinländarna pigga på snabba reformer, även om Centern gärna startar en utredning den här valperioden.

– Vi är väldigt nöjda med upplägget för förhandlingarna, säger finansminister Petteri Orpo (Saml) och nämner just innovationspengarna.

Finansministeriets senaste ekonomiska prognos publiceras först då budgetramen är klar, men prognoser hittills har pekat på en tillväxt på omkring en och en halv procent.

Regeringen väntas också se över antalet ministrar. Det är en fråga som intresserar åtminstone Sannfinländarna av flera orsaker – Jari Lindström (Sannf) som haft en tung dubbelportfölj har tidigare varit sjukskriven, och partiets ordförandeval kan dessutom leda till att det behövs flera portföljer om Timo Soini ska kunna fortsätta som utrikesminister, vilket han vill.

Soini säger själv att det inte hör till de viktigaste frågorna.

– Ministrar och kanistrar, det ser vi sen, det är inte överst i högen, säger Soini.

Om Sannfinländarna delar up Lindströms jobb leder det till att också de övriga två regeringspartierna ska ha en minister till för att hålla sina andelar av inflytandet – totalt skulle det alltså bli tre ministrar till.

Juha Sipilä drev hårt på en minskning av antalet ministrar under regeringsförhandlingarna 2015.

Regeringsprogrammet är byggt på ett ekonomiskt program på tio miljarder, där fyra miljarder ska sparas, fyra miljarder balanseras via reformer och sysselsättningen i landet öka till 72 procent. Eftersom statsministern anser att sparmålen är genomförda är reformerna och sysselsättningen kvar. Ett problem i reformpaketet är åtminstone hur kommunernas lagstadgade åtaganden ska minska. Övriga reformer som regeringen har på gång är minskad reglering inom olika branscher – trafikbalken har varit en sådan, och nu väntas beslut om måttlig avreglering inom apoteksbranschen.

Några stora omvälvningar är inte att vänta – bland annat social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Sannf) har hållit hårt på att apotekssystemet inte ska raseras. Det finns inte heller något krav i regeringsprogrammet på att apotekssystemet ska av regleras.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00