Hur påverkar vår syn på miljön frågor om krig och fred?

Bild: Wilfred Hildonen

Samarbeten kring lösningar på klimat- och miljöproblem stärker freden människor emellan och hjälper oss att leva i fred med naturen.

Miljöförstörelse skapar risk för nya konflikter, men också möjlighet till samarbete och omställning. Finland arbetar aktivt för utvecklingen av nya internationella regler om miljöförstörelse i krig. Kastelholmssamtalen 2020 på Åland har "Krig, fred och miljö" som tema.

Det finns många exempel på att krigets miljöeffekter sällan tagits i beaktande. När klimatavtalen har förhandlats fram har arméerna hållits utanför kalkylerna, såsom i Kyotoprotokollet 1997. Krig, som det i Kongo, tvingar flera miljoner människor på flykt. Regnskogen fragmenteras och förstörs, gorillornas antal har halverats och många andra djur har följt samma öde. Människor på flykt, jordförstörelse, matbrist, vattenbrist och förgiftningen av mark, vatten och luft, till direkt följd av krig och väpnade konflikter, lämnar långvariga spår och skapar risk för nya konflikter. Uranutvinning och provsprängning av kärnvapen påverkar stora områden från Nordens fjällområden till Stillahavsöarna.

Samtidigt ser vi nya samarbeten växa fram, kring regler för miljöskydd i väpnade konflikter och för att lösa akuta behov. Finland har tillsammans med Sverige länge arbetat för utvecklingen av nya internationella regler. Fördämningar byggs längs en flod igenom det forna konfliktområdet i norra Darfur. Viljan till problemlösning förenar då människor som tidigare varit i konflikt. I dag finns det civilsamhällsorganisationer och forskning som belyser kopplingarna mellan krig, fred och miljö.

Vilken sorts förändringar behövs för att lösa dessa globala problem? Handlar det bara om regler och nya institutionella strukturer? Eller behövs det måhända även ett filosofiskt paradigmskifte i vår relation till den fysiska miljön och naturen? Är omställningen lika mycket mental som den är teknisk, ekonomisk, juridisk och politisk?

Debatten om människans relation till naturen och naturens ställning har pågått sedan länge. Franciscus av Assisi talade redan under 1100-talet om att leva i fred med naturen. Förändringar i synen på naturen ser vi i rörelser världen över som förespråkar harmoni med naturen, men också rättigheter för "Moder Jord". I september 2019 lämnades en motion om att naturens rättigheter ska stå med i Sveriges regeringsform. Urfolkens relation till naturen fungerar ofta som inspirationskälla i dessa strävanden.

FN:s globala hållbarhetsmål är ett svar på dessa idéströmningar och behov. President Tarja Halonen, Kastelholmssamtalens beskyddare, har sagt att hållbar utveckling är som ett hus med 17 dörrar: vilken dörr du än väljer kommer du in i samma hus. Vi kan se freden – genom det globala målet nr 16 – både som ett mål, men också ett medel för hållbar utveckling eftersom fred handlar om mycket mer än om att bara få slut på krig.

Samarbeten kring lösningar på klimat- och miljöproblem stärker freden människor emellan och hjälper oss att leva i fred med naturen. De sjutton dörrarna poängterar att problemen och behoven är många och på olika plan; människor har olika förutsättningar; jorden har olika förutsättningar på olika platser och över tid – möjligheterna till svar är minst lika många, och det är det som ska diskuteras vid årets Kastelholmssamtal.

Sia Spiliopoulou Åkermark Petra Granholm moderatorer för Kastelholmssamtal om fred 2020, Ålands fredsinstitut

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning