Hur många konserver behövs för att klara brexit?

Charlotta Buxton, bosatt i brexitpanikens London, funderar om hon ändå borde gå och bunkra konserver. Medierna larmar om väntande mat- och medicinbrist och kravaller.

Det finns två brexit. Det första är det intressanta utträdet jag bevakar som journalist. Det andra är utträdet som påverkar mig som EU-medborgare i Storbritannien, som husägare och som en kvinna som väntar sitt första barn. Det var det andra brexit som spökade då tanken slog mig – borde vi börja köpa konserver? Det var inte första gången jag tänkt tanken, men den här gången tog jag den nästan på allvar.

Den brittiska regeringen har börjat släppa försiktiga varningar om vad som kommer att hända om det inte blir någon överenskommelse med Bryssel före mars nästa år. Då lämnar Storbritannien EU utan ett avtal.

Samtidigt skulle licenser och överenskommelser försvinna över en natt. Tullkontroller dyker upp vid gränsen och en hel motorväg väntas förvandlas till en enda lång parkeringsplats för långtradare på väg till Dover. Det är oklart om flygen får fortsätta flyga till EU. Det är inte heller klart vad som skulle hända med oss EU-medborgare i Storbritannien, och med britterna som bosatt sig i resten av EU. Vi väntas hamna i ett lagligt limbo, utan automatisk rätt att bo kvar.

Det blir värre. De brittiska medierna larmar att allt från mat till medicin kan ta slut inom ett par veckor. Chefen för Amazon i Storbritannien väntar sig kravaller.

Brexitanhängarna kallar varningarna "project fear". Men till och med ärkeeuroskeptikern Jacob Rees-Mogg, som anser att ett utträde utan avtal är helt okej, har sagt att det kan ta femtio år innan Storbritannien ser några positiva följder av ett sådant brexit.

Problemet för britterna är att parlamentet inte kommer överens och att tiden håller på att rinna ut för en överenskommelse med Bryssel. Om de olika brexitfalangerna vägrar kompromissa kan det i värsta fall innebära att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal "i misstag".

Risken att det händer är inte stor, men britterna, som länge varit kända för att vara pragmatiker, har blivit smått tokiga av brexit. Både veteranpolitiker och vänner som följt med brittisk politik länge säger att de inte kan minnas en period då stämningen varit så här spänd i Westminster.

Parlamentarikerna har nu gått på semester och har ledigt till den femte september. Efter det följer ännu en lång paus på grund av höstens partikongresser. Den absolut sista chansen att nå en överenskommelse med Bryssel anses vara december. Jag funderar alltså på att köpa de där konserverna. Bakom varningarna om att hela samhället riskerar en kollaps ligger nämligen en annan oro.

Storbritannien är djupt splittrat. Skottarna drar åt ett håll, Nordirland åt ett annat. Det är inte längre helt otänkbart att det ena landet röstar för självständighet och det andra för att förenas med Irland. Det finns också djupa ekonomiska klyftor. London är en rik global världsstad med liberala invånare som röstade för att stanna kvar i EU. I de gamla industriella områdena i norr och öst ligger sex av Nordeuropas fattigaste regioner. Där röstade majoriteten för brexit. Delar av landet släpar efter resten av Västeuropa då det kommer till läs- och skrivfärdigheter, samtidigt som flera av världens toppuniversitet ligger i England.

Brexit har gjort sprickorna allt tydligare. Britternas största utmaning är inte att nå ett avtal med EU, det är att hitta ett utträde och en framtid de kan enas kring. Det är en process som kan ta länge, hur det än går i mars nästa år.

Charlotta Buxton HBL:s medarbetare i London

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00