Hur många borde vi vara?

Bild: Wilfred Hildonen

Överbefolkning skapar problem, men det finns också länder som Lettland som håller på att tömmas.

Enligt den digitala statistiktjänsten Worldometers uppskattning av världens befolkning fanns det 7 601 439 297 människor på jordklotet på måndagen då klockan slog tolv i Finland. Ungefär 193 000 av dem hade fötts under måndagens första tolv timmar. Hittills i år har jordens befolkning ökat med nästan tio miljoner.

Kina har länge varit världens folkrikaste stat. Men efter att ettbarnspolitiken tillämpades i nästan 40 år – nyligen övergick man till tvåbarnspolitik – har befolkningstillväxten minskat drastiskt. Om bara några år går Indien om Kina som världens folkrikaste nation.

De närmaste decennierna kommer den stora ökningen att ske i Afrika. I exempelvis Nigeria förväntas invånarantalet på 30 år öka från dagens knappt 200 miljoner till nästan 400 miljoner.

Stora naturkatastrofer, smittsamma sjukdomar och krig har under de senaste seklen tillfälligt kunnat minska invånarantalet på mindre eller större områden. Först i modern tid har befolkningsökningen som sådan stannat av, främst i den mest utvecklade delen av världen. Sällan har skillnaden i demografiska förändringar varit så stor länder och världsdelar emellan som i dag.

Framför allt i Europa har befolkningsökningen i praktiken nästan helt avstannat. Utan en nettomigration skulle Europas invånarantal ha minskat redan i flera år. I många länder, speciellt i Europas östra delar blir invånarna de facto färre.

Lettland firar i år hundraårsminnet av självständighetsförklaringen. Det skulle ha kunnat ske i gladare tecken. Befolkningen har nämligen lämnat landet i stora skaror. Först flyttade flera hundratusen ryssar till Ryssland efter att Lettland igen blev självständigt 1991. Sedan Lettland blev EU-medlem 2004 har man tappat ytterligare nästan en femtedel av sin befolkning.

EU-medlemskapet 2004 med den fria rörligheten gjorde det enkelt för letterna att flytta efter jobb och söka sin lycka utomlands. Det tog fart då finanskrisen slog till och många har genom åren åkt till Irland, Storbritannien och Tyskland. En stor del är unga och välutbildade.

I kombination med låg fertilitet och hög mortalitet skapar det en katastrofal befolkningsutveckling för Lettland och stora potentiella utmaningar inför framtiden.

Som störst var befolkningen i Lettland 1990 då landet återfick sin självständighet. Då var invånarantalet närmare 2,7 miljoner, nu är befolkningen under två miljoner och fortsätter att minska.

Lettland hörde i fjol till de europeiska länder där ekonomin växte allra mest med en bnp-ökning på sex procent. Det har inte haft någon effekt på Lettlands demografiska problem. Fortsättningsvis flyttar fler bort än tillbaka.

Enligt FN:s prognoser kommer hela Östeuropa att drabbas av befolkningsminskning de närmaste decennierna, mer än något annat område i världen. Procentuellt sett mest förväntas invånarantalet sjunka i Bulgarien och Lettland.

Migration från länder utanför Europa kunde vara en lösning, men den tanken tilltalar inte många av de östeuropeiska länderna.

De lettiska myndigheterna bromsar också en möjlig ersättande inflyttning österifrån. 2010 infördes en möjlighet för icke EU-medborgare som köpte fastighet i Lettland att få uppehållstillstånd och under fem år nappade nästan 15 000 ryssar på det. 2015 skärptes emellertid reglerna så att fastigheten måste kosta minst 250 000 euro och därmed tog den ryska inflyttningen i praktiken helt slut.

Det är i hög grad unga letter som har flyttat bort och för att undvika en demografisk katastrof måste man nu handla. Det finns redan stora problem för företag på vissa håll i landet att få personal. Det varnas också för att pensionssystemet kan kollapsa om den demografiska utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Det finns inte ett optimalt invånarantal för respektive land. Det varierar i takt med teknologisk utveckling och med hur sociala normer och värderingar förändras. Men problem uppstår framför allt om den demografiska fördelningen förändras kraftigt under en relativt kort tid.

Tommy Westerlund Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33