Hur lät svenska körer på 50-talet?

Instrumentet. EMO Ensemble sjöng den svenska kyrkomusiken rent, även om klangen i det höga registret lämnade en del att önska.Bild: Antti Kangassalo

Emo Ensemble och David Lundblad presenterade körmusik av tonsättarna i den modernistiska Måndagsgruppen i torsdags.

KÖRMUSIK

Canto LXXXI

Emo Ensemble. David Lundblad, dirigent. Johansson, Lidholm, Bäck, Larsson. Musikhuset, Camerata 10.11.

Körledaren David Lundblad doktorerar på Sibelius-Akademin med ett intressant ämne. Hur låter svenska körer? Vad menas egentligen med "svensk körklang"? Lundblads fjärde doktorskonsert bestod av körmusik, särskilt kyrklig sådan, skriven på 1950-talet i Sverige.

Det var inget fel på musiken i sig – styckena var fina, allting var väl inövat och musiken kommunicerade på ett emotionellt plan. Däremot misslyckades konserten med att berätta för publiken om musiken. Synd, för det skulle ha funnits alla möjligheter för djupgående analys då konsertens repertoar var så noga definierad.

Tonsättarbiografierna i programbladet var rutinmässigt utformade. Inom instrumentalmusik framstår den så kallade Måndagsgruppen säkert som en nyskapande generation, ja, men inom körmusiken råder väl snarare motstridiga ideal. Körmusiken skall låta modern och personlig – men den skall samtidigt också vara konventionell, lätt att sjunga och lätt att ta till sig. Till exempel skrev tonsättaren Sven-Eric Johansson enligt utsago körfavoriten Som sådden förnimmer Guds välbehag för att bevisa hur "…vi också kan skriva riktigt vackert i gammaldags mening".

Jag skulle också ha önskat en historisk beskrivning av musikens kyrkliga funktion. Sven-Erik Bäcks motett Bedjen och eder skall finna (1961) skrevs på kyrklig beställning för att användas på bönsöndagen. Lars-Erik Larssons mässa, Missa Brevis (1954), har naturligtvis en liturgisk funktion. Med tanke på allt detta skulle väl några ord om svenska kyrkan på 1950-talet ha passat bra?

Nåväl, ifall jag förbiser bristerna i forskningen så var konserten givande och introducerade musik som sällan hörs i Finland. Lundblad kände kompositionerna väl. Han ledde kören dynamiskt med fina musikaliska kontraster. Konsertordningen var väl planerad så att stillsam musik varierades med kraftfull recitation. Stämningen i konsertsalen var uppmärksam och fridfull.

EMO Ensemble sjöng med säkerhet, renhet och lugn. Däremot saknade jag emellanåt en mer vältränad körklang, särskilt i det höga registret. En annan detalj var språket. Fastän EMO behärskar sitt uttal så är det ju svårt att forska i "svensk klang" utan infödda talare.

Konserten skulle eventuellt ha platsat bra i en kyrka då Camerata-salens akustik vid många tillfällen kändes torr.

Dante Thelestam

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00