Hur kan en fartygskatastrof engagera flera säkerhetstjänster?

Estoniautredningen var en orgie i sekretess. En stor del av materialet hemligstämplades, filmer försvann. Hela utredningen kantades av mörkläggning.

Torsten Fagerholms ledare om Estonia (HBL 27.12) ser ut att vara lösa rykten från magasinet Filter. Att HBL publicerar en sådan ledare är olyckligt då det spär på okunskapen om Estonia.

FN:s sjöfartsorgan IMO:s resolution, IMO A.849(20), reglerar utredningar av sjöolyckor. Det är en lag som Finland, Sverige och Estland ratificerat. Utredningar skall vara öppna och sekretess tillåts inte. Estoniautredningen var en orgie i sekretess. En stor del av materialet hemligstämplades, filmer försvann. Hela utredningen kantades av mörkläggning.

Officiellt gjordes dykningar först den 2 december, men hemlighölls länge. Bogvisiret "hittades" den 18 oktober, men filmades av haverikommissionen (JAIC) själva den 9 oktober. Då hade Sverige redan skickat bilder av visir och ramp till Finland. JAIC angav bevisligen fel position på vraket, vilket upptäcktes när Rockwater skulle dyka i december 1994.

När JAIC angav att olyckan orsakades av vatten på bildäck kom protesterna. Det i rapporten beskrivna händelseförloppet är tekniskt helt osannolikt. Världens främsta specialister på fartygsstabilitet, University of Strathclyde, underkände rapporten liksom en rad andra experter. Inga oberoende forskargrupper har godkänt slutsatserna. Expertisen hävdade att det måste finnas ett hål under vattenlinjen för att förklara förloppet. Vid modellförsök 2008 vid försöksanstalten SSPA sjönk inte modellen, utan blev flytande upp och ner. När man tillförde ett hål i botten sjönk den. Man fortsatte hävda att det inte fanns något hål. Det är bland annat de här lögnerna som Evertssons dokumentär avslöjar.

Mycket talar för att JAIC kände till hålet. Tror någon på allvar att JAIC inte filmade styrbordssidan? Varför dumpades stenmassor på det ställe där hålet finns? Varför beslutades det om övertäckning och gravfrid innan rapporten var klar?

Hålet är fyra meter högt och når väl under vattenlinjen. Hålet bör inte ha uppstått när fartyget slog i botten då hela området består av mjuk lera. Den delen av skrovet har sannolikt aldrig varit i kontakt med botten på grund av den slagsida fartyget hade när det sjönk och en svacka i havsbotten.

Hur kan en civil fartygskatastrof engagera flera säkerhetstjänster? Varför har säkerhetspolis beslagtagit material från medier? Militärtransporterna iakttogs av flera vittnen, jag har själv talat med en som såg två militärlastbilar med eskort köra ombord den kvällen. Varför finns det flera hundra hemligstämplade dokument om Estonia på svenska utrikesdepartementet?

Stig Donning frågar (HBL Debatt 4.1) varför man inte går till sjöförklaringen, den skulle ge besked om olyckan. Det gjordes ingen sjöförklaring! Ett av olyckans mysterier.

Jan Grönstrand civilingenjör, skeppsteknik, Mariehamn

Svar Alla komplexa, tragiska händelser lämnar lösa trådar. Höstens spekulativa dokumentär kring Estonia lider av en dramaturgi som tagen ur en Biggles-bok. Då fantasin och lösa tolkningar flödar fritt skapas ett mystiskt skimmer, en växande misstro till det offentliga. Genom selektiv redigering och val av intervjuobjekt förs åskådaren bakom ljuset. "Kolla aldrig en bra story" skrockar någon. Har en coronahärjad värld råd med ännu mer ansvarslöshet?

Döda befäl ger inga sjöförklaringar. Eftersom ansvariga befäl gick under med Estonia har ingen dömts. Inte heller något uppsåtligt brott har konstaterats hos varven som byggde färjorna med underdimensionerade visir. Allt detta står i Riksarkivets Estoniasamling, 17 hyllmeter behändigt digitaliserat och sökbart material.

I början av 1990-talet pågick en nedrustning, ett sorts vilda västern där svenska försvarsmakten skänkte bort militärutrustning och tog hem prylar i gentjänst. Dessa elektronikföremål (radarutrustning, IR-kikare med mera) fraktades ibland på Estonia, helt odramatiskt.

Minns Ockhams rakkniv: Pluralitas non est ponenda sine necessitate – mångfald skall inte förutsättas om det inte är nödvändigt. På ren svenska: krångla inte till saker i onödan. Raka bort onödiga antaganden för att nå den enklaste, rimligaste förklaringen. Ju kortare hypoteskedja, desto mer sannolik är den. Däremot leder grandiosa idéer som passar in i den egna, baklänges byggda och trassliga förklaringsmodellen bara ut i periferin.

Torsten Fagerholm, ledarskribent, HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning