Hur få upp deltagandet i EU-valet? "Vi borde tala till känslorna"

Europeiska investeringsbankens biträdande direktör Alexander Stubb, europarlamentariker Miapetra Kumpula-Natri (SDP) och europarlamentariker Jussi Halla-aho (Sannf) debatterade EU i går. Bild: Lehtikuva / Jussi Nukari

I förra EU-valet var valdeltagandet 41 procent – och med fyra veckor kvar till nästa val är också valdeltagandets öde en central fråga.

– Vi har talat mycket med förnuftets röst, när vi egentligen borde vädja till känslor. Det uppstod en stor EU-positiv rörelse i Storbritannien. Nu är det inte längre lika mycket tal om att gå ut ur EU – det har vädjat till känslorna, säger Alexander Stubb, tidigare Europaparlamentariker och numera biträdande direktör för Europeiska investeringsbanken.

Stubb mötte två andra EU-profiler, parlamentarikerna Miapetra Kumpula-Natri (SDP) och Jussi Halla-aho (Sannf) i en EU-paneldebatt arrangerad av politiska journalister på måndagen.

Halla-aho höll fast vid att tidpunkten för EU-valet borde ha slagits ihop med riksdagsvalet, för att få upp valdeltagandet.

Ett bekymmer alla pekar på är hur vanliga människor ska följa med beslutsgången, då varje fråga går igenom olika skeden och institutioner, för att till sist införas nationellt. Ibland blir det liv kring en fråga som inte är slutbehandlad, ibland kommer reaktionerna i efterhand.

– Få länder har en så anemisk medienärvaro i Bryssel som Finland. Det leder till att besluten diskuteras på efterkälken i Finland, säger Jussi Halla-aho om antalet Brysselkorrespondenter på plats.

Halla-aho: Bundsförvanter i Östeuropa

I debatten lyftes en aktuell fråga om huruvida Finland borde vara större än sin egen storlek i Europa och världen – en fråga som ställts av regeringssonderaren Antti Rinne (SDP) till alla partier, men också frågan hur stort EU ska vara i världen.

Stubb och Kumpula-Natri utgår från att Finland ska vara det. Kumpula-Natri tillägger att ett land som Finland måste söka efter kompanjoner i varje enskild sakfråga för att hitta bredd – och akta sig för att vara motsträvig om Finland hoppas på EU-pengar för infrastruktur som planerade järnvägsprojekt.

– Jag ser det inte som en utgångspunkt att Finland ska vara större än sin storlek. Vi ska främja våra nationella intressen, säger däremot Halla-aho, men håller med om att det sker genom att hitta bundsförvanter i olika sakfrågor.

Han ser inget hinder att hitta bundsförvanter också bland länder som flera andra partier skulle utesluta att hör till samma referensgrupp.

– Det är fel att tänka att vissa länder skulle vara en evig referensgrupp för oss, som Norden eller Tyskland. En annan referensgrupp kan vara mindre länder som också i förhållande till sin storlek är nettobetalare. Sådana är Holland och Österrike. Jag skulle inte heller se snett på Östeuropa, säger Halla-aho.

I Österrike sitter för tillfället det nationalistiska populistpartiet Frihetspartiet i regeringen, som under det gångna året har sållat ut partiföreträdare med nazistsympatier. Polen och Ungern är för sin del mål för EU:s rättsstatsprocess.

Han avfärdar oron över regeringarnas värdegrund med att "regeringar kommer och går".

Debattörerna ser också olika på hur stor roll Europa ska ha i klimatfrågan.

Kumpula-Natri och Stubb ser att EU har en större roll att ta då det gäller att utveckla ny teknologi, medan Halla-aho anser at EU inte behöver utöka sitt globala ansvar för utsläppen, utan i stället styra utsläppsländer som Kina med koldioxidtullar.

Kumpula-Natri säger att det stämmer att EU står för en tiondel av utsläppen trots att EU står för en femtedel av världens bruttonationalprodukt, men anser inte att det är orsak att inte sträva framåt.

– Det handlar också om var de nya standarderna föds i ny teknologi, säger Kumpula-Natri och ger som exempel lagstiftningen om miljökraven på bilar: utsläppen ska minska med 35 procent 2030.

Kumpula-Natri säger att dataskyddsdirektivet GDPR visat att EU kan vara modigt och påverka att andra stora länder och industrier anpassar sig.

– Vi är en regleringens supermakt, säger Stubb och skrattar först åt att det inte låter så attraktivt, men tillägger allvarligt:

– Vi är faktiskt det då det gäller cirkulär ekonomi, plast, standard på bilar – det är en styrka EU har. GDPR var först en sak många såg som besvärlig, fram tills nyheterna om hur Cambridge Analytica använt persondata briserade. När EU ger sanktioner till Google eller Apple så slår det hårt. Sådan är regleringens supermakt, säger Stubb.

I det avseende håller Halla-aho med.

– Det stämmer att det finns en Bryssel-effekt – då EU sätter en standard följer omvärlden med. Men det betyder inte automatiskt att all reglering i sig är vettig.

Miapetra Kumpula-Natri, som själv är ett namn som förekommer i spekulationerna om vem som bli Finlands nästa kommissionär, säger att hon vidhåller principen att kommissionären utses av det största partiet, men statsministerkandidaten avgör det i regeringsförhandlingarna.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03