Hur ekonomin får jordklotet att snurra

Bild: Pressbild

Le Monde diplomatique: Maailmantalouden käsikirja (Manuel d'economie critique). Finsk översättning: Kaarina Järventaus, Marja Ollila, Joonas Pöysti.

Into kustannus 2018, 189 sidor.

Den ekonomiska vetenskapen håller sig inte till att likt naturvetenskapen beskriva verkligheten. Ekonomiska teorier formar och ger normer för den ekonomiska politiken och näringslivet. De styr genom siffror, genom att låta de ekonomiska parametrarna ta husbondens i stället för drängens plats.

Exempel på siffror som blir politik är centralbankernas inflationsmål, som gör prisstabiliteten till ett viktigare mål än tillväxt och sysselsättning. EU:s konvergenskriterier, som bestämmer att den offentliga ekonomins underskott inte får vara större än tre procent, bygger på en siffra som inte är stadigare underbyggd än någon annan siffra.

Det är en viktig debatt att försöka synliggöra de underliggande antagandena i olika ekonomiska teorier och bedöma konsekvenserna av dem. Det är vad den utrikespolitiska journalen Le Monde diplomatique vill göra i ett album som på finska fått titeln Maailmantalouden käsikirja.

Denna "handbok i världsekonomi" är en artikelsamling av ett femtiotal skribenter med en varierande grad av vänsterlutning i sina infallsvinklar.

Ekonomi mer än ekonomi

Kritiken av den nyklassiska skolan, en dominerande strömning inom ekonomisk politik och på akademiska institutioner, går som en röd tråd genom texterna. Med en förenkling kan den nyklassiska skolan beskrivas som en uppfattning om att alla ekonomiska företeelser i sista hand bottnar i den enskilda individens rationella beslut.

Det finns dock många slags teorier som betonar de politiska institutionernas betydelse för den ekonomiska ordningen. Det är omöjligt att reducera det ekonomiska livet till en formel kring utbud och efterfrågan. En stor del av det hör ihop med sociala och kulturella konventioner, och moraliska värderingar. Ekonomi är aldrig bara ekonomi.

Boken är uppbyggd som ett bildcollage eller seriealbum kring korta texter som ofta påminner om tidningskolumner. Det mediala greppet strävar efter att tilltala breda läsargrupper och plocka ner de ekonomiska lärorna från det akademiska elfenbenstornet.

Fördelen är att det mellan två pärmar ryms en lång rad av ingångar till centrala ekonomiska frågor och också ett historiskt perspektiv. Nackdelen är en snuttifiering som inte leder till en sammanhängande analys.

Små bilder kan säga mer än tusen ord, såsom en affisch med slagordet från en protestmarsch i Schweiz: "Robotar för basinkomst". Kartan över hur mobiltelefonens komponenter cirkulerar kring jordklotet är tankeväckande: är denna tärande trafik verkligen priset för högteknologin?

Vänsterkantring

Det förklaras bland annat varför protektionism inte alltid är av ondo, varför staten inte fungerar på samma sätt som ett hushåll och hur banker skapar pengar genom att ge lån. Den gröna kapitalismen förbrukar jordens resurser såsom vilken kapitalism som helst. Den ekonomiska tillväxten har blivit ett egenvärde och frågan är hur välstånd kan skapas utan tillväxt – där hade en djupare analys definitivt behövts.

På sina ställen går vänsterideologin rätt långt. Socialiserad lön är ett socialistiskt ideal. Det är tillskruvat att framställa vinsten som något slags tvångsskatt; utan vinst finns knappast så många drivkrafter för ett företag. Om börsens enda uppgift faktiskt är att mala mera egendom till ägarna väcks ju frågan om varför företagen ser nytta i att introduceras på den.

Den finska redaktionen har lagt till några stycken kring den inhemska ekonomiska politiken, såsom debatten kring hållbarhetsgapet. Tilläggen ser inympade ut i texter som så tydligt är förankrade i en fransk tradition av att föra samhällsdebatt med briljanta analyser och tillspetsad polemik sida vid sida.

Mikael Kosk Journalist

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33