Hur bekämpa protektionism?

Frihandel har varit och är fortfarande något som kraftigt har bidragit till höjd levnadsstandard och välfärd i hela världen.

Under G 20-mötet i Hamburg förenades 19 länder i försvaret av frihandel och motsättning till protektionism, som Donald Trump och USA i dag förespråkar. Men vad är det vi försvarar när vi vill opponera oss mot protektionismen?

Frihandel har varit och är fortfarande något som kraftigt har bidragit till höjd levnadsstandard och välfärd i hela världen. Erfarenheterna från protektionismen är i de flesta fall mindre lockande och givande. De har varit rent av farliga och förödande då protektionism har blandats med en aggressiv nationalism som tror sig kunna främja sina egna intressen på andra länders kostnad.

Vi bör dock inte vara helt blåögda i vår förtjusning över frihandeln. Att den faktiskt bidrar till allas nytta förutsätter att de internationella spelreglerna är balanserade och visar hänsyn till de fattigare ländernas intressen och att handeln inte förvrängs av monopol.

Av ökad betydelse är också allt annat man i dag vill införa i frihandelsavtal som inte direkt handlar om varu- eller tjänstebyte, men gäller olika produktstandarder och skydd för konsumenter, miljö, språk och kultur. Frihandelsavtal får inte användas för att undergräva dessa standarder eller för att förebygga deras förstärkande.

Spelreglerna för investeringar och investeringsskydd bör helst hanteras i universella avtal med universella principer som inte kan leda till att ett land kan presenteras med krav på helt obefogade ersättningar för förlorade teoretiska framtidsvinster om ett land i demokratisk ordning vill utveckla sin lagstiftning för den allmänna nyttan. Det är på den punkten som kritiska röster med full rätt har höjts mot EU:s Ceta-avtal med Kanada och den planerade TTIP-avtalet med USA.

En annan punkt som underminerar de europeiska argumenten i dialogen med USA är det hela tiden växande överskottet i Tysklands bytesbalans, då tyskarna sparar mera än de investerar och konsumerar i egna landet. Tysklands överskott, som var nästan 300 miljarder euro i fjol, betyder rent aritmetiskt att andra länder har ett motsvarande underskott.

Denna obalans är inte ett problem enbart för USA eller andra länder som har ett underskott utan för hela världsekonomin.

Det att EU har försökt reglera dessa underskott med spar- och åtstramningsprogram i Grekland, Spanien, Portugal och Irland har inte enbart ökat fattigdomen och skurit ned välfärdstjänsterna i dessa länder utan Europa som helhet har förlorat minst 10 procent av sin tillväxt och sina sysselsättningsmöjligheter. På denna punkt bör andra EU-länder vara tuffare med Tyskland och kräva att det tar itu med överskottet till nytta såväl för tyskarna som för hela världsekonomin. Om detta inte sker kommer vi se hur allt fler av dem som drabbas av Tysklands överskott kommer att övergå till protektionism.

Erkki Tuomioja riksdagsledamot (SDP), medlem i utrikesutskottet och tidigare utrikesminister

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33