Hundratals finländare anmäls försvunna varje år

Spaningar efter försvunna personer sätter både de anhöriga och polisen under hög press. Samtidigt kan starka vänskapsband uppstå mellan utredaren och den försvunnes familj medan de söker svaret på gåtan. De försvunna hittas med hög procent.

När en människa anmäls försvunnen och kan antas sväva i fara sätts ett väldigt maskineri i rörelse. Efterlysning. Spaningsgrupper. Helikoptrar. Sökpatruller med specialtränade belgiska vallhundar som känner vittring på 400 meters avstånd. Drönare utrustade med värmekameror.

Tidpunkten och omständigheterna avgör allt, och besluten måste fattas snabbt.

– Bland polisärenden är försvinnanden ensamma i sitt slag. I det första skedet kan det handla om akuta livräddningsoperationer som polisen omedelbart sätter in stora resurser på. Men det förutsätter att anmälan kommer in så snabbt att den försvunna personen kan antas vara vid liv. Om det däremot kommer fram att personen inte nåtts på flera veckor utreds ärendet som ordinarie spaning efter försvunnen person, med en utredningsledare som kartlägger fallet, säger kriminalöverkonstapel Jussi Wahe vid Helsingforspolisen.

En stor del av de 150–200 försvinnanden som årligen anmäls i Helsingforsregionen landar på Wahes bord. Variationen är stor: från demenssjuka seniorer som gått vilse till personer som råkat ut för allvarliga olyckor eller begått självmord. Polisinsatsen måste avgöras från fall till fall.

– En av de första frågorna vi måste bedöma är om det handlar om en olycka eller ett planerat försvinnande. Bakgrundsinformationen från de anhöriga är väldigt viktig. Vi letar alltid efter en orsak till försvinnandet när en räddningsoperation ska sättas i gång, säger Wahe.

– Människor som gått vilse brukar vi hitta med hög procent. Skolbarn som saknas är ibland inte alls försvunna, utan bara "på rymmen" och har kanske gömt sig i en koja de byggt, fortsätter han.

Fakta

400 försvunna

Polisen i Finland får årligen över tusen anmälningar om personer som försvunnit. Vanligen hittas de inom det närmaste dygnet genom polisens fältverksamhet.

Men årligen försvinner 15–20 personer spårlöst för en längre tid.

Då någon har varit försvunnen över en månad så skall lokalpolisen skicka insamlad identifieringsinformation till Centralkriminalpolisen (CKP).

Enligt CKP:s beräkningar för de senaste decennierna finns det omkring 400 öppna fall där den eftersökta varit försvunnen i en månad eller längre. De äldsta av de här fallen går tillbaka till 1950-talet.

Bara en bråkdel av de försvunna misstänks ha råkat ut för våldsbrott.

Väderförhållandena och terrängen bestämmer hur länge och hur intensivt operationen pågår.

– Den akuta spaningsfasen pågår så länge det är rimligt att anta att personen är vid liv. Det beror på personens fysiska kapacitet att röra sig och på omständigheterna. I Lappland mitt i vintern kan det handla om ett par dagar, men sommartid kan den som till exempel gått vilse i skogen klara sig väldigt länge, säger Wahe.

23-åring hittades i vattnet

Så finns också de svåra olycksfallen. Ett av de färskaste fallen Wahe utrett är finlandssvenska Martin Clauséns försvinnande. 23-åringen sågs på en krog i Berghäll i slutet av oktober, men försvann under natten på vägen hem till sin bostad på Busholmen.

– Vi fick anmälan fyra dagar senare. Då var det inte längre frågan om en akut räddningsaktion, utan om ordinarie spaning efter försvunnen person. Genom att höra anhöriga och personer Clausén umgicks med under kvällen och gå genom kamerabilder och inspelningar lyckades vi kartlägga hans rörelser i detalj. Men tyvärr hjälpte det inte, säger Wahe.

En månad senare hittades Clausén död i vattnet vid Sandholmsgränden på Busholmen.

– Yngre människor som försvinner efter en krogkväll och senare hittas omkomna i vattnet är en profiltyp som dessvärre ökat under de senaste tio åren. Det är i hög grad ett storstadsfenomen, säger Wahe.

Förr eller senare hittas ändå de flesta, vanligen så att man helt enkelt får kontakt med den som anmälts försvunnen. Enligt Wahe händer det bara 1–2 gånger per år att personen förblir spårlöst borta – bland hundratals fall.

– Då handlar det ofta om personer som hoppat från stora passagerarfärjor.

Nyligen hoppade till exempel en ung man i havet från tolfte däck på Silja Serenade mitt i natten. Trots en omfattande sökoperation som bland annat involverade helikoptrar från både Finland och Sverige kunde mannen inte hittas.

– Det är närmast en fråga om tur om personen hittas. Han kan till exempel fastna i en fiskares nät långt senare.

När en person försvinner är det av största vikt för polisen att så snabbt som möjligt avgöra om det finns anledning att misstänka brott. Så är ytterst sällan fallet, men om varningsklockarna börjar ringa förändras hela utredningens karaktär.

– Utmärkande för den finländska mord- och dråpvärlden är att tre av fyra gärningsmän kommer från offrets allra närmaste krets. Om misstankar om brott uppstår kan det därför vara en krävande balansakt att utreda den försvunna personens familjeförhållanden. Det har funnits fall där man försökt stycka kroppar och gömma undan dem innan man anmält personen försvunnen. Men om ett brott begåtts kommer det ofta fram redan under de första samtalen.

Död i 16 år – ingen anmälde

Ett av de märkligaste försvinnandefallen Wahe varit med om handlade om ett lik som hittades i skogen år 2001. Den döde mannen gick inte att identifiera, och ingen hade anmält honom saknad.

I år, 16 år senare, bad en kvinna om polishjälp för att få kontakt med sin ex-man i ett ärende som berörde de gemensamma barnen.

– När vi började utreda kvinnans förfrågan tänkte jag först att ex-mannen måste vara en bra underlig figur. Han hade varken fått lön eller räkningar på 16 år och inte betalat skatt heller. Ganska snabbt förstod vi att det måste ligga något annat bakom, så vi började gå genom personer som hittats döda. Till slut visade ett DNA-test att den okända kroppen som hittades i skogen 2001 var den eftersökta ex-mannen, berättar Wahe.

Men om man uttryckligen skulle vilja försvinna spårlöst, hur ska man då gå till väga?

– Det här är ingenting jag vill ge tips om, men på ett allmänt plan måste man undvika att lämna några som helst elektroniska spår. I praktiken innebär det ett liv utanför alla system: utan bankkort, telefon, arbetsavtal, lön, elavtal eller andra kontrakt. Kanske det i teorin är möjligt att leva så en tid, om man lägger undan kontanter i många år, byter utseende och isolerar sig i en stuga man själv snickrat ihop i ödemarken.

Vittring. Den tvååriga belgiska vallhunden Tako tränas upp för att spåra försvunna personer. Hundarna kommer genast in i bilden om en akut sökoperation ska sättas i gång och stora terrängområden ska genomletas. I dag har hundpatrullerna också hjälp av drönare utrustade med värmekameror. Bild: Leif Weckström

Frivilliga spanare

Gåtfulla försvinnanden väcker stort medieintresse och engagerar därigenom ofta en brokig skara privatspanare som inte själva har någonting med saken att göra.

Fakta

Berömda försvunna personer

Raoul Wallenberg (1912–1947?). Den svenska affärsmannen och diplomaten gjorde en hjälteinsats i försöken att rädda judarna i Budapest undan förintelsen under andra världskriget, bland annat genom svenska skyddspass. Han togs som fånge av den avancerande röda armén 1945 och hamnade i klorna på den ökända sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Wallenbergs slutliga öde har aldrig bekräftats, men enligt den så kallade Smoltsovrapporten avled han i KGB:s fängelsehålor 1947. Det är inte uteslutet att han avrättades eller dog till följd av misshandel. Den ryska säkerhetstjänsten FSB vägrar offentliggöra dokument som kan bringa klarhet i Wallenbergs död. Det kan ske först 2022, beslöt en rysk domstol nyligen. Skatteverket i Sverige dödförklarade Wallenberg i fjol.

Jimmy Hoffa (1913–1975?). Den amerikanska fackföreningsmannen och ledaren för transportarbetarförbundet försvann spårlöst utanför en restaurang på orten Bloomfield Hills, Michigan, sommaren 1975. Hoffa, som beskyllts för kopplingar till organiserad brottslighet, hade nyligen avtjänat ett fängelsestraff för bedrägeri och försök att manipulera juryn. Han antogs ha blivit mördad av Detroitmaffian och dödförklarades 1982. I en bok av Charles Brandt som utkom 2004 hävdas att Hoffas vän, torpeden Frank "The Irishman" Sheeran, på äldre dagar skulle ha erkänt mordet på Hoffa.

Sundance Kid (1867–1908?). Den ryktbare rånaren, som egentligen hette Harry Alonzo Longabaugh, hörde till Butch Cassidys kriminella västerngäng Wild Bunch. För att undgå lagens långa arm flydde Longabaugh via Argentina till Bolivia, där han sannolikt dödades i skottväxling med bolivianska soldater. Men kroppen identifierades aldrig, och ett segt rykte gjorde gällande att Longabaugh återvände till USA och levde under falskt namn i en småstad i Utah ända fram till 1936.

Camilo Cienfuegos (1932–1959?) Revolutionären Ernesto "Che" Guevaras högra hand Camilo Cienfuegos dog officiellt i en olycka då hans Cessna störtade ovanför Floridasundet i oktober 1959. Men det finns de som menar att Fidel Castro beordrade ett attentat mot Cienfuegos på grund av meningsskiljaktigheter. Andra hävdar att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA låg bakom Cienfuegos död, eller att planet sköts ned av misstag. Varken kroppen eller planet hittades.

Källor: Nationalencyklopedin, Wikipedia.

– I fallet Martin Clausen dök det till exempel upp en kvinna som hade kört ner från Österbotten till Helsingfors med sin hund för att hjälpa till med att leta. Och när 19-åriga Riina Mäkinen försvann i Lovisa deltog hundratals frivilliga i spaningarna. Drivkrafterna kan vara allt från en genuin vilja att hjälpa till att själv vilja bli hjälte, säger Wahe.

Det förekommer också att anhöriga anlitar privata tjänster då de upplever att polisens insatser för att hitta den försvunna är otillräckliga.

– Det kan till exempel handla om att hyra en hydrokopter för att själv leta över stora vattenområden, eller om att anlita firmor som specialiserat sig på att leta i terrängen, säger Wahe.

Samarbetet med de anhöriga hör till polisens centrala och mest krävande uppgifter när spaningarna pågår. Alla bakgrundsuppgifter måste kontrolleras och värderas, samtidigt som klockan tickar och desperationen ökar.

– Polisen prioriterar alltid försvunna personer, i synnerhet i inledningsskedet. Det är oumbärligt för de anhöriga att få svar. Men det kommer många önskemål och krav från de anhöriga och ibland räcker polisens resurser helt enkelt inte till, i synnerhet om fallet går i stå och det bara finns en utredare som har många andra ärenden på sitt bord, säger Wahe.

– Samtidigt kan utredaren och de anhöriga komma varandra väldigt nära om spaningarna drar ut på tiden. Många håller sedan kontakten också senare. En pappa vars son vi lyckades återfinna ringer mig varje år när pojken har födelsedag för att berätta att pojken är ett år äldre igen. Det värmer, för det var ett fall som hade kunnat sluta väldigt olyckligt, säger han.

Övriga källor: Tidningen Murharyhmä

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00