Hundraåriga Finlands historia är inte färdig – de här frågorna kunde omvärderas

Professor Henrik Meinander på Helsingfors universitets historiska institution. Såväl universitetet som grundades 1640 som Unionsgatan 38 A som byggdes på 1820-talet är från den tid då man inte såg på Finland som dagens Finland. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Det svenska styret i Finland, de rödas revolt, relationerna mellan Finland och Tyskland. De är alla mycket omskrivna episoder i Finlands historia. Men historikerna Henrik Meinander, Teemu Keskisarja och Martti Häikiö lyfter ändå upp dem som frågor som kan kräva en historisk omvärdering.

Till historiens natur hör att den aldrig blir färdig, nya generationer ser på den med nya ögon. Inför hundraårsjubileet av Finlands självständighet bad vi tre historiker säga vilka frågor de tycker man borde granska på nytt. Så här svarade professor Henrik Meinander, docent Teemu Keskisarja och professor Martti Häikiö.

Meinander: Finlands historia föddes inte inom Finland

Professor Henrik Meinander lyfter fram tre frågor där finländarnas bild av historien inte nödvändigtvis stämmer helt. Den första är hur gammalt Finland egentligen är.

– Många tänker sig att Finland alltid har funnits trots att landet i själva verket formades först i slutet av 1800-talet. Fram till det var Finland som Finland bara en tanke bland en liten grupp, intelligentian och tjänstemän, även om landet förvaltningsmässigt existerade som Rysslands storfurstendöme (ända sedan 1809).

En annan sak som glöms bort är Tysklands betydelse för Finland i tiden, kring såväl första som andra världskriget. Men man förstår att det glöms bort eftersom det i det senare fallet rörde sig om Hitlers Tyskland.

– Men nu har det redan gått så lång tid att man borde erkänna det, anser Meinander.

Den tredje saken Meinander nämner är strävan att tolka historien som en intern utveckling inom Finland trots att det alltid har varit stora globala faktorer, framför allt ekonomin och geopolitiken, som har påverkat den.

Keskisarja: Sverige står i tacksamhetsskuld till Finland

Docent Teemu Keskisarja vid den första finskspråkiga romanförfattaren Aleksis Kivis grav i Tusby. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Också docent Teemu Keskisarja skulle inleda med tiden före självständigheten, men med en annan vinkling än Meinander. Han anser att en kritisk granskning av den svenska tiden (fram till 1809) är något som har varit impopulärt i tiotals år.

– Sverige behandlade Finland djävligare än vad någon annan europeisk kolonialmakt gjorde (med sina kolonier), säger han.

– Har man helt glömt bort att före slutet av 1800-talet kunde en finne inte använda finskan i domstolar ens i vardagliga ärenden så som arvsfrågor.

Han tycker också att Sverige står i tacksamhetsskuld till Finland som har skyddat Sverige från Ryssland i tusen år.

I sinom tid får historikerna tvista om Finlands EU- och eurolösningar. Tiden är ännu för kort för en historisk utvärdering, men Keskisarja väntar sig att det någon gång blir en lika häftig debatt som då man nyligen utredde orsakerna till vinterkriget.

Häikiö: Varför revolterade de röda mot demokratin?

Professor Martti Häikiö i hörnet av Bulevarden och Annegatan i Helsingfors. Finlands lagliga statsminister, senatens ordförande P. E. Svinhufvud gömde sig i huset då de röda tog makten i Helsingfors 1918. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Professor Martti Häikiö säger att en obesvarad fråga är varför Finlands Socialdemokratiska Parti hamnade in på en revolutionsväg 1917–1918 trots att partiet redan hade fått majoritet i riksdagen (1916–1917) och dessutom hade fått igenom sina viktigaste krav i lagstiftningen.

Trots det ockuperade det röda gardet Helsingfors och senatens ordförande, det vill säga statsminister P.E. Svinhufvud tvingades gömma sig i staden med livet som insats innan han lyckades fly.

Häikiö ser inbördeskriget som den största tragedin i Finlands historia och mycket har skrivits om den strukturella bakgrunden och offrens erfarenheter.

– Men orsakerna till upproret och varför det blev så saknas i den nyaste forskningen. De är försvinnande små i relation till den mängd böcker som har skrivits om tragedin 1918, säger Häikiö.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning