HS: Nästan var femte Hitas-lägenhet kan utnyttjas som placeringsbostad

Hitas-bostäder finns bland annat i Gräsviken. Bild: Niklas Tallqvist/HBL-arkiv

Det är möjligt att uppemot var femte Hitas-lägenhet fungerar som placeringsbostad där ägaren själv inte bor. Det visar Helsingin Sanomats utredning.

HS granskning visar att det i många fall är någon annan än ägaren som bor i Hitas-lägenheterna. Av Helsingfors drygt 14 600 Hitas-bostäder bor någon annan än ägaren i nästan 4 600 av dem. Av dessa ägs en del av staden, företag, samfund eller dödsbon, och i vissa fall har tidningen inte kunnat fastslå ägarens adress. Men utöver nämnda grupper finns ytterligare över 2600 Hitas-bostäder som bebos av någon annan än lägenhetens ägare. Tidningens slutsats är att nästan var femte Hitas-bostad används som placeringsbostad, det vill säga för att ta in hyresinkomster. Enligt tidningen är det inte olagligt att hyra ut en Hitas-bostad, men det strider mot systemets anda.

HS påpekar dock att det finns fall där det är svårt att dra gränser, till exempel om ägaren låter sitt barn bo gratis i lägenheten eller om ägaren tillfälligt befinner sig utomlands på grund av sitt jobb.

Enligt tidningen tjänar ägare av Hitas-bostäder mer än en genomsnittlig löntagare i Helsingfors, 48 000 euro per år jämfört med 40 000 euro per år.

Tidningen hämtade information om lönenivån hos köpare av Hitas-bostäder från Skatteförvaltningen och med hjälp av Hitas-registret och adresstjänster tog man reda på vem som faktiskt bor i sina lägenheter.

Problem kring Hitas-systemet har uppmärksammats också tidigare. Härom året rapporterade HBL att försäljare av Hitas-bostäder kräver svarta pengar i kuvert för att få mer ut av den prisreglerade bostaden. Enligt de uppgifter som HBL hade erhållit, har den svarta marknaden inte mattats av. Uthyrning av Hitas-bostäder till marknadshyror är vanligt.

I höstas lämnade samlingspartisten Otto Meri in en motion till stadsstyrelsen om att skrota systemet på grund av de många kryphålen.

– Hitas är ett system som gynnar många som inte är i behov av ett stöd. Hitas finns ingen annanstans i världen och det bevisar att Helsingfors gjort något galet, sade Meri till HBL.

Läs också: Hitas-lägenheter i mängder lottas ut – men marknaden för äldre bostäder saknas

Prisregleringssystemet Hitas infördes i Helsingfors 1978, när höga bostadspriser ledde till en utflyttning från centrum till grannkommunerna.

Syftet med Hitas är att garantera ägarbostäder till ett överkomligt pris. Hitas-husen byggs på stadens mark där tomthyran är lägre.

Det sätts en maxgräns på försäljningspriset på en Hitas-bostad. Syftet är att också nästa köpare ska bli delaktig av förmånen.

Prisregleringen är i kraft i minst 30 år efter att huset blivit färdigt. Det betyder att många av de första Hitas-bostäderna nu har lämnat systemet och säljs på fria marknaden. Då stiger tomthyran.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning