HS-gallup: Var tredje vill inte ge papperslösa rätt till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster

Den offentliga hälsovården ska alltid ge akut vård, även till papperslösa. Den aktuella frågan gäller behandling av bland annat kroniska sjukdomar och graviditeter.Bild: Mikael Piippo/SPT

En knapp majoritet anser ändå att personer utan uppehållstillstånd ska ha rätt till nödvändiga vårdtjänster i hela landet.

Helsingin Sanomat har låtit fråga tusen finländare om den lagmotion som lämnades in av Susanna Huovinen (SDP) i juni. Motionen, som nu ska behandlas i social- och hälsovårdsutskottet, är närmast identisk med den regeringsproposition som riksdagsledamoten Kari Rajamäki (SDP) bidrog till att bordlägga 2015.

HS-gallupen visar att finländarna är väldigt delade i frågan. Var fjärde är helt av den åsikten att de papperslösa ska ha rätt till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster, medan en tredjedel är delvis av den åsikten.

Var tredje anser att de papperslösa inte ska ha sådana rättigheter. Den här åsikten var vanlig bland Sannfinländarnas anhängare, bland vilka sju av tio anser att papperslösa inte ska ha rätt till vårdtjänsterna.

Bland De grönas och Vänsterförbundets anhängare vill däremot åtta av tio ge papperslösa rätt till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster. Centerns och Samlingspartiets anhängare är mer delade i frågan.

Helsingfors stadsfullmäktige beslutade i november i fjol att utvidga av social- och hälsovårdstjänsterna för papperslösa. Beslutet innebär att papperslösa i Helsingfors hädanefter har rätt bland annat till behandling av kroniska sjukdomar och till vaccineringar. Enligt en artikel i HBL har det inte ökat efterfrågan på tjänster märkbart.

De här tjänsterna handlar det om

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den offentliga hälsovården alltid ge akut vård. Med akut vård avses omedelbar bedömning och behandling av akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Personen betalar själv kostnaderna för vården om han eller hon inte har en hemort i Finland eller rätt till att använda den offentliga hälsovårdens tjänster. Betalningen sköts efter att personen fått akut vård.

Det som nu diskuteras är kortvariga hälso- och sjukvårdstjänster som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer vara nödvändiga. Enligt lagförslaget från 2014 rör det sig om tjänster i anknytning till graviditet och förlossning samt vård av kroniska och andra sjukdomar.

För minderåriga skulle de nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänsterna enligt lagförslaget ordnas i samma omfattning som för minderåriga med hemkommun i Finland.