Höstmörkret rubbar dygnsrytmen

Trött? Försök få mer ljus, råder sömnforskaren. Bild: Mostphotos

Är du tröttare på morgonen nu när höstmörkret är här? Inte konstigt – bristen på dagsljus senarelägger vår dygnsrytm.

Vi går och lägger oss senare och vaknar senare, enligt sömnforskaren Arne Lowden.

Vår dygnsrytm och sömn regleras av dagsljuset. På vinterhalvåret när timmarna med dagsljus blir färre kan vi få brist på ljus som stimulerar vårt stressystem.

– Ljusbristen kan bidra till att vår sömn får sämre kvalitet och då blir vi sömniga under dagen, säger Arne Lowden, sömnforskare på Stressforskningsinstitutet i Sverige.

Det gör också att vår sömn- och vakenhetsrytm förskjuts. Det är helt enkelt svårare att gå och lägga sig tidigare eftersom vi har fått i oss för lite ljus, särskilt för dem som arbetar inomhus.

– Har man arbetstider som är väldigt fasta så ökar risken för att man sover för lite, säger Arne Lowden.

Förknippat med ohälsa

Sömnen är viktig för att lagra minnen, befästa inlärning och processa känslor. Reparation och uppbyggnad av vårt centrala nervsystem och vår kropp sker under djupsömnen. Bland annat dämpas aktiviteten i det sympatiska nervsystemet vilket hänger ihop med ett hälsosamt blodtryck.

– Att ha en kort sovtid är förknippat med ohälsa som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och viktökning bland annat, säger Lowden.

Det går inte att säga exakt hur mycket sömn varje enskild person behöver. Men studier har visat att om man sover mindre än sex timmar per natt en längre period så finns det risk för ohälsa.

Förlorad sömn går dock att ta igen med tupplurar och att sova ut ordentligt på helgen.

Se upp med stress

För att ha lättare att gå upp på morgonen rekommenderar Arne Lowden att se till att få ordentligt med morgonljus.

– Jag själv har till exempel en ljusterapilampa på skrivbordet som ger mycket ljus, men den ska inte vara bländande.

Det finns också speciella ljusglasögon. Arne Lowden gör tester med ungdomar som får ha på sig ljusglasögon före skolan.

– Just för att öka piggheten och för förbättrat humör, säger han.

För att förbättra sömnkvaliteten ska man reducera det starka ljuset på kvällarna och se till att man har gult ljus. Man kan till exempel koppla in datorn i tv:n om man ska surfa, då kommer skärmen och ljuset längre bort och stör därför inte regleringen av sömnen lika mycket.

– Man ska se upp med stressen i arbetslivet och i skolan också. Det är väl egentligen den största källan till störningar. 

Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta intryck.

Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas.

När du sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner.

Att sova tillräckligt kan minska risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och utmattningssyndrom.

För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas då.

Källa: 1177 Vårdguiden (FNB–TT)

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning