Hoplaxelever ger ut diktbok i höst

Popcorn, fotboll, hund, storasyster och bio – det är några ord som gör eleverna i årskurs 2 glada. Med hjälp av glada ord skriver barnen i Haga skola dikter, som ska utkomma i bokform före julen.

Modersmålslärare Jolin Slotte från Arbis har i höst besökt alla klasser i Hoplaxskolans fyra enheter för årskurs 1–6. Tillsammans med eleverna har hon pratat om hur man skriver dikter och de har funderat på rytm, rim och glädjen över att få skriva fritt. De har pratat om ord som man förknippar med ilska, glädje eller väckarklockan.

– Dikter behöver inte rimma. Dikter skrivna för barn rimmar ofta, men när barnen själva skriver är det viktigare att fånga ögonblick, hitta den rätta rytmen och känslan och få ordning på radbrytningen, säger Jolin Slotte, som tidigare har jobbat på gymnasienivå, men nu är timlärare på Arbis.

Hon läser med inlevelse upp dikter skrivna i andra skolor för att inspirera tvåorna i Hagaenheten. En dikt handlar om att vakna på morgonen.

Om jag vaknar klockan 6.30 känner jag mig ilsken eller lat.

Om jag vaknar klockan 7.00 är jag liten irriterad på pappa.

Jag vill vakna mitt på dan, jag vill sova lite till.

– Dikter skrivs för att läsas högt, därför är rytmen viktig. En dikt kan vara en uppräkning av olika saker, där varje mening börjar på samma sätt, instruerar Slotte.

Fakta

Skrivandets glädje

Hoplaxskolan och Arbis i Helsingfors samarbetar kring ett diktprojekt i höst, där modersmålslärare Jolin Slotte besöker samtliga klasser i årskurs 1–6.

Alla elever får skriva både gruppdikter och enskilda dikter. Målsättningen är att lyfta fram glädjen i att skriva och att få se sitt alster i tryck.

Projektet kommer att resultera i en diktbok där alla 350 elevers dikter finns med.

Antologin ska tryckas med bidrag från Tre smeder och Kulturfonden, layouten görs av Maodesign.

Vad gör dig glad?

Eleverna i den här klassen i Haga lågstadieskola får en rolig uppgift. De ska skriva varsin dikt på fyra rader med rubriken Jag blir glad. Enda kravet är att dikten måste innehålla tre av de ord som klassen tillsammans listat på tavlan. Orden kretsar kring familjemedlemmar, sällskapsdjur, aktivitetsparker och hobbyer, sådant som är viktigt i 8-åringars värld.

– Jag har en kardemummafärgad kanin, den heter Pulle, berättar Max Pietikäinen om utgångspunkten för sin dikt.

– Det är svårt att hitta den rätta stämnigen, tycker Ingrid Kass.

– Det kan hjälpa att ta paus i skrivandet och läsa upp sin egen dikt, tipsar Carolina Wennerberg.

Sophie Campbell blir snabbt klar med sin dikt, hon skriver om sin familj och hur viktiga de olika familjemedlemmarna är för henne.

– Det känns spännande att ge ut en bok. Men det var roligt att få skriva om sådant som gör mig glad, säger Campbell.

Samtliga elever i Hoplaxskolan ska få skriva ett eget bidrag till den diktantologi som ska utkomma lagom till jul. Diktprojektet är nytt i sitt slag, Arbis har inte tidigare samarbetat på det här sättet med en skola.

– Ni är författare och jag är redaktör. Det betyder att jag hjälper till så att era dikter blir bättre, förklarar Slotte om den kommande arbetsprocessen med att ge ut en diktsamling.

Gruppdikter

En del dikter skriver hela klassen tillsammans, så att alla skriver meningar på samma tema och så klipper Slotte ihop dem till en lång dikt som har får en helt ny innebörd, men där eleverna kan känna igen sin eget rad.

Fyra rader glädje. Ramarna är givna, det ska bli en dikt med en given rubrik, tre nyckelord och fyra rader. Resten är upp till skribenten själv. Bild: Niklas Tallqvist

– Barnen ska få tycka att det är roligt att skriva. Det viktigaste med det här projektet är att de ska få se sina alster i tryck, eleverna ska kunna vara stolta över sina dikter, tycker Jolin Slotte.

Initiativet kommer från Arbis biträdande rektor Pamela Granskog, som vill att institutets verksamhet också når unga.

– Projektet är ett sätt att lyfta fram glädjen i att skriva och få sin text publicerad – det är oerhört motiverande och viktigt, det har jag sett under mina år som modersmålslärare. Dessutom lyfts den här biten fram i den nya läroplanen, säger Granskog.

Bilder att färglägga

Diktboken kommer att vara illustrerad och också det innehållet står eleverna för, under handledning av skolans bildkonstlärare Jonas Grundvall. Han jobbar med en bildkonstgrupp som fokuserar utifrån olika teman som tangerar dikterna.

– Jag har ritat en vulkan och en solnedgång. Jag har inte så himla mycket fantasi och är långsam på att skriva, men jag är bättre på att rita, säger Max Pietikäinen, som är en av illustratörerna.

Teckningarna får läsarna själva färglägga. Det är ett sätt att inbjuda till interaktion med texten.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33