Hon räddade Lovisas pärla – när Airi Kallio tog tag i Kapellet ville hon göra en kulturhistorisk insats, vinsten brydde hon sig inte om

VÄNTAR PÅ GÄSTER. Lilla matsalen står dukad i väntan på gäster. Men efter högsäsongen är den öppen endast för sällskap på minst 20 personer, och man ska beställa i förväg. – Intresset var stort i Lovisa då jag startade renoveringsarbetet, men sedan blev det ganska tyst, äger Airi Kallio. Bild: Evy Nickström

– Att förstå sig på skönheten, det har alltid varit min grej, säger restaureringsmästaren Airi Kallio. Den som i dag bekantar sig med restaurangen Kapellet kan dock ha svårt att inse vilket enormt jobb det ligger bakom den återuppståndna skönheten.

Få se när rasket brinner upp! så talade Lovisaborna sinsemellan i många år om den öde men traditionsrika restaurangbyggnaden i natursköna Kapellparken. Trävillan hade upplevt sin storhetstid under Alexander III i slutet av 1800-talet. Då var Lovisa en stad att räkna med, under badhusepoken drack rika turister brunn, spelade på Casino och dansade i Kapellet.

Lovisabor minns ännu hur de firat sin studentdimission i Kapellet, men de kommer också ihåg perioden med svarta väggar, sänkt tak och discomusik.

Räddningen kom från grannstaden Borgå i form av restauratören Airi Kallio. Hon var dittills mest känd som gamla Borgås starka kvinna och aktivist med förkärlek för skönhet och gamla hus. Tre vackra gamla hus hade hon restaurerat och driver Café Helmi sedan 35 år tillbaka.

– Jag är en visualist, jag ser vad som kan återskapas också efter år av förfall.

SKÖNHET. I Kapellet hänger mycket på detaljerna; små föremål som hittats på loppmarknader eller torkade rosor. Bild: Evy Nickström

KEJSERLIG PRAKT. Alexander III med familj pryder det ryska kaféet i Kapellet. Hit kommer bland andra ryska turister för att insupa den Romanovska stämningen. Bild: Evy Nickström

Som då Sibelius dansade

Restaureringen av Kapellet tog många, långa och mödosamma år. Museiverket donerade 20 000 för att restaurera fönster, i övrigt finansierade Kallio projektet med banklån.

På frågan hur mycket jobb det egentligen var finns inget enkelt svar.

– 60 lass problemavfall forslades bort. Vi rev det mesta inomhus och rekonstruerade huset utifrån bland annat museiverkets gamla bilder.

Som modell för sin rekonstruktion tog Airi Kallio just badhusepoken. Den strålande tiden på 1880-talet då lätta vita gardiner fladdrade på den utsirade verandan därifrån musiken strömmade ut i parken med den lilla dammen.

En sommarkväll i juni är stämningen snarlik. Jean Sibelius vistades under somrarna hos sin farmor i Lovisa och skänkte en fiol till sin dotterdotter. Nu spelar hon Sibelius verk tillsammans med en sammansättning från Kymi Sinfonietta i samma sal där den unge Sibelius svängde runt med damerna på dansgolvet.

Airi Kallio är nöjd. Hon har nått sitt mål.

– Jag kunde ha restaurerat en herrgård för mig själv, men det ger mig ingenting. Jag vill skapa skönhet för människor att se och njuta av, säger hon.

AVSIDES. Som en hägring från fornstora dagar ligger Kappellet invid dammen och springbrunnen. Men pärlan är för långt borta från turistströmmarna och håller öppet bara under speciella tider. Bild: Evy Nickström

BADHUSROMANTIK. Böljande vita gardiner i sommarkvällen. Airi Kallio återskapade den öppna terassen som hade byggts in då Kapellet var Lovisabornas nöjesställe nummer ett. Bild: Evy Nickström

Kristallkronan kom hem

Den restaurerade skönheten stod klar att invigas 2012. Men det skulle visa sig att marknaden i Lovisa inte räcker till för att hålla en restaurang av denna storlek öppen året runt. Det är både betungande och dyrt att hålla igång Kapellet.

Därför lönar det sig att kolla öppethållningstiderna på nätet innan man beger sig för att beundra skönheten.

– Skulle det här huset finnas i Brunnsparken i Helsingfors, då vore det business. Nu arbetar vi som beställningsrestaurang, ordnar evenemang och har öppet onsdag till söndag under sommaren då vi har lunch, kafé och à la-carte-meny, säger Kallio.

Låt oss gå på en rundtur i den sagolika byggnaden. Epokmöbler och prydnadsföremål har skrapats ihop, en del har donerats. Aktiastiftelsen skänkte en av de ursprungliga kristallkronorna, var den andra finns är en gåta. Hörnsoffan hittades i ett lider i Borgå. Lovisabor har hämtat tillbaka småsaker, till exempel askkoppar, som hamnat på villovägar.

Bild: Ksf Media

Rum för Romanovs

Trots den fina stämningen i stora salen är det ändå den ryska baren som förtjusar mest.

– Jag har snöat in på Romanovs, erkänner Kallio.

Hon samlar på allt som handlar om den ryska tsarfamiljen och därför besöker ryska grupper nu som då Lovisa.

– De brukar hålla tal och tacka mig för att jag värnar den Romanovska kulturen. Rikssvenskar tycker för sin del att det ryska är mycket exotiskt.

Färgvalet är den klassiska ryska blå nyansen och empiretidens gröna, fondväggen är prydd med kolorerade porträtt av kejsarfamiljen.

– Nån rysk miljonär kunde satsa i Kapellet, föreslår Kallio.

Hon skulle mer än gärna sälja om hon hittar en köpare som är mecenat eller söker ståndsmässiga lokaler för representation eller andra sammankomster.

I väntan på anbud sköter Kallio och de två sönerna Leo och Otto om Kapellet och dess gäster på bästa sätt.

Ångrar hon att hon satsade så mycket av både tid och pengar?

– Jag gjorde inte detta för att få en vinst utan för att göra en kulturhistorisk insats, säger Kallio.

Rättelse 16.7 klockan 22.34: Jean Sibelius vistades hos sin farmor i Lovisa, inte hos sin mormor såsom det ursprungligen stod i artikeln.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning