Hon möter dem som hotar henne – och finner mycket gemensamt

Hon blir kallad muslimsugga, terrorist och blattesvin, får hatmejl och dödshot. Men en dag börjar den tidigare Folketingsledamoten söka upp sina hatare och blir medveten om sina egna fördomar. Özlem Cekic är övertygad om samtalets betydelse, och möter både nazister och extrema islamister. – Det är mycket viktigare att diskutera med dem vi är oeniga med än dem vi är eniga med.

KÖPENHAMN Den danska parlamentsbyggnaden Christiansborg, året är 2007. Nyvalde Folketingsledamoten Özlem Cekic återvänder till sin plats i sessionssalen efter att ha hållit sitt första tal. Hon öppnar datorn och möts av hatmejl.

– I det ena stod det muslimlort, vad gör du i Danmarks allra heligaste talarstol. I det andra terrorist, är du också med i Folketinget.

Aggressioner riktade mot Cekic fortsatte, den första kvinna med muslimska – och kurdiska – rötter som valts in i det danska parlamentet.

Blatte, luder, råtta, muslimsugga. Hat och hot, levererade elektroniskt och som ofrankerade brev och vykort placerade direkt i hennes postlåda hemma.

Till en början gjorde hon sig av med meddelandena så fort som möjligt, tills hon fick rådet att spara dem.

– En kollega sade att du ska inte radera hatmejlen för när det sker något är det bra att polisen har något att gå efter – alltså inte om.

Dumma?

En dag brister det för henne. Özlem Cekic är på zoo med sina barn och den nazist som har trakasserat henne i över ett halvår ringer igen, kanske det fyrtionde samtalet den dagen. Hon får för sig att han är där, vid lejonburen, och får panik. På sonens fråga "varför hatar han dig, mor", svarar hon "för att en del människor är dumma".

– Ett så obegåvat svar, säger hon i dag när vi möts i Köpenhamn.

I höstas har hon utkommit med en bok med samma fråga som titel. För den där händelsen för sju år sedan kom också att bli en vändning. Hennes vän, fotografen Jacob Holdt, som har skildrat rasism i USA, uppmanade henne nämligen att söka upp dem som hotar henne. Han menade att hon är lika dömande och har lika förutfattade meningar som de.

Ur den omfattande mappen med hatmejl valde hon ut Ingolf, en man som hade medverkat i en nazistisk radiokanal och som slängts ut ur högerpopulistiska Dansk Folkeparti på grund av sitt judehat.

Besöket hos honom blev början på det som hon kallar dialogkaffe och som hon nu reser runt för att berätta om. Efter att BBC filmat ett möte har också den internationella uppmärksamheten varit stor. Senare i vår kommer hon till Finland.

Metoden är unik, menar Cekic, både på individnivå men också i samhället i stort.

– Antingen stänger man ner för samtal eller så demoniserar man eller ropar från var sitt läger. Det finns ingen som säger okej, hur kan vi bygga broar mellan de här människorna.

Demokrati är ett oavslutat samtal säger Özlem Cekic och betonar allas ansvar att föra det. Det första som odemokratiska regimer gör är att förhindra diskussion, genom att stänga ner sociala medier och begränsa mötesfriheten. Bild: Moa Dahlin

Koppar och rädsla

De allra flesta tar emot Özlem Cekic, och kan till och med bli glada när hon tar kontakt även om de tidigare har skrivit okvädesord och värre än så till henne.

– Jag har alltid med mig mat, för där det är mat är det fred, är mitt motto.

Hon säger att hon använder kanske åttio procent av tiden till att tala om vem hon och vem han är. Hon frågar om partner, om barn, om jobb och fritid.

– Och när vi har skrattat ihop säger jag att det finns en orsak till att jag sitter hos dig.

Jag tror på att vänskap vaccinerar oss mot fördomar.

Hon har insett att hatarna och hon har mycket gemensamt. Hos Ingolf känns det hemvant med en likadan kaffeservis som hos Cekics föräldrar.

Hos Kim, som vill ha ett vapen "för att skjuta muslimer" upptäcker hon att båda känner rädsla. Hon ogillar de tjugotalet knivar som hänger på hans vägg. Han säger sig tro att hennes kusiner kommer att klå upp honom.

– Vi är i samma ålder, vi sitter som du och jag, fyrtio centimeter från varandra. Vi talar flytande danska, vi betraktar båda Danmark som vårt land. Vi har aldrig mött varandra men är rädda för varandra. Alltså: Vem är det som ger oss de här känslorna?

När Özlem Cekic möter dem som hatar och hotar henne börjar hon med att utgå från det som de har gemensamt. Det är enklare att ta upp det som gör ont när man har skrattat tillsammans, tänker hon. Bild: Moa Dahlin

De matas i alla fall av populismen, menar hon.

– Om du vill få befolkningsgrupper att vända sig mot varandra ska du göra politik på fruktan och inte på hopp.

Cekic räknar upp Trump i USA, Erdogan i Turkiet, Putin i Ryssland, Le Pen i Frankrike.

I Danmark finns främlingsfientlighet i alla partier, menar hon, inte bara till höger eller inom Dansk Folkeparti.

I fjol skrev hon ut sig ur vänsterpartiet Socialistisk Folkeparti efter sexton års medlemskap, bland annat av besvikelse för att partiet, som hon säger, inte vill att Danmark ska ta emot ensamkommande barn och unga.

På samma sätt anser hon att både höger och vänster ägnar sig åt demonisering. Den första av muslimer, den senare av dem som röstar högernationalistiskt.

Odemokratiskt

Har hennes möten över en kopp kaffe då någon effekt? Jo, det är Özlem Cekic övertygad om.

– Inga barn föds som rasister, nazister, fascister. Vad är det som har gjort människor till det? Om man med samtal har kunnat vända dem mot demokrati kan man med samtal vända dem tillbaka.

Och enligt henne är det framför allt med dem som vi är oeniga som vi ska föra detta samtal och säger att vi alla har ett ansvar för att göra det.

– Jag brukar säga att om du vill stärka sammanhållningen i ett land är det inte med de redan frälsta du ska sitta.

Följaktligen är hon starkt kritisk till de svenska partiernas linje att inte samarbeta eller samtala med Sverigedemokraterna, även om hon inte har mycket gemensamt med partiet. Hon menar att det inte går att tiga ihjäl åsikter.

– Yttrandefriheten ska vi värna om men den är värd något först när den också gäller dem vi är oeniga med.

Men är det inte bra att man markerar att du är rasistisk och osaklig: Dig vill jag inte ha något att göra med?

– Jag har aldrig mött någon som har blivit mindre rasist av att jag har kallat dem rasist. Man ska verkligen passa sig så man inte knuffar människor så långt ut att de aldrig kommer tillbaka, säger Özlem Cekic.

Gränsen går för hennes del vid våld.

Jag måste vara den förändring jag önskar i världen.

Känt hat

Träffarna har förändrat också henne. Där hon till en början mer var ute för att "omvända" folk försöker hon i dag lyssna och förstå. Det här är något hon också har kritiserats för, inte minst eftersom hon också besöker nazister och radikala islamister. Cekic säger ändå att en träff inte behöver betyda acceptans av den andras åsikter.

Under processens gång har hon blivit varse sina egna rasistiska fördomar, och säger att de är lika illa som till exempel Ingolfs.

Finns det inte ändå en skillnad mellan er två?

– Jag tror inte det ena är värre än det andra. Vi måste alla erkänna att vi har fördomar.

Som barn hatade hon judar för att hon såg palestinska barn dödas, tills hon fick en judisk klasskamrat och insåg att de också "firar helger på de mest märkliga tidpunkter" och inte äter griskött.

Hon, kurd, har hatat turkar tills en flicka med turkiska rötter ordnade läxhjälp för henne. En tid gick hon med slöja, som en del av ett tonårsuppror, och blev spottad på av en dansk. Då hatade hon alla danskar, tills hon fick en praktikplats i en affär och fick en vänlig chef och trevliga kolleger. Och så har hon hatat rasister.

Känd och omtalad

Det stora engagemanget har också ett pris. Under fjolåret lämnade Özlem Cekic in drygt trettio hot hon fått ta emot till polisen. Några personer har besöksförbud och familjen har hemlig adress.

Cekic är en känd person i Danmark och inte okontroversiell. Senast den här veckan har det stormat kring henne på grund av en barnbok som hon har skrivit där hon anklagas tala för omskärelse, medan hon själv säger att hon varken tar ställning för eller emot.

Drabbas Europa av ett terrordåd får hon fortfarande 200–300 hatmejl och efter attentaten i Köpenhamn för två år sedan tog det henne två veckor att svara på alla.

– Det är svårt för dem att hitta mejladressen till en terrorist och då sänder de till mig. Då svarar jag att jag är lika rädd och frustrerad som du, därför ska vi inte rikta ilskan mot varandra för varken du eller jag är skyldiga till det som skett.

Özlem Cekic har på grund av Facebookuppdateringar där hon kritiserat den turkiska ledaren Erdogan svårt att komma in i landet där hon har släkt. Hon säger sig känna konkret vad yttrandefrihet innebär men menar samtidigt att den är värd något enbart om den gäller också dem vi är oeniga med. Bild: Moa Dahlin

Profil

Özlem Cekic

Ålder: 41 år.

Familj: Man och tre barn.

Född i: Ankara, Turkiet.

Bor i: Köpenhamn, Danmark, dit hon flyttade som 10-åring efter två år i Helsingfors.

Aktuell med: Har skrivit boken Hvorfor hader han dig, mor? Föreläser om och arbetar med brobyggande, debattör.

Karriär: Sjuksköterska, satt i folketinget för Socialistisk Folkeparti 2007–2011.

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22