Hon intervjuar före detta jihadister: "Rädsla och hat göder Islamiska staten"

Ju räddare och mer hatfyllda vi blir, desto bättre grogrund för IS, säger den norska dokumentärfilmaren Deeyah Khan på festivalen Världen i byn. I sin senaste dokumentär intervjuar hon före detta brittiska jihadister.

Reggaens sugande toner böljar ut över Järnvägstorget men på en av inomhusscenerna pågår en av många intressanta diskussioner under festivalen Världen i byn. Deeyah Khan presenterar sin dokumentär Jihad: A story of the Others och svarar därefter på publikens frågor.

Dokumentären försöker dels svara på frågan varför unga muslimer med en liknande bakgrund som Deeyah Khan (hon är född av palestinska invandrare i Norge) dras till en ideologi präglad av hat, dels intervjuar hon några jihadister som hoppat av terrornätverken.

– Soldiers of Odin, Islamiska staten (IS) och Anders Behring Breivik är i grunden samma sak. De frodas och existerar på grund av att vi är rädda. Ett huvudmål för rasister är att underblåsa hat, säger Deeyah Khan.

– Vi som vill arbeta mot rasism har egentligen bara ett val. Vi måste ta hand om varandra och vi måste bevisa att framtiden är vit, brun eller svart.

Huvudpersonen i Deeyah Khans dokumentär är Abu Muntasir som i dag predikar tolerans i en moské i Storbritannien. Men i sitt förra liv ägnade han nästan tjugo år åt att strida för jihadisterna i Afghanistan och Burma. Dessutom värvade han unga jihadister i Storbritannien.

Hur farligt är det att hoppa av från ett jihadistiskt nätverk?

– Mycket farligt. Den som lämnar ett nätverk uppbyggt på våld blir alltid ett mål. Därför är de avhoppande männen väldigt modiga, säger Deeyah Khan.

Dokumentärens forna jihadister vittnar om den rasism samt känslan av utanförskap och kraftlöshet som de uthärdade under uppväxten och som blev bidragande faktorer till att de fascinerades av det extrema. Pressen från familjen och svårigheterna att kunna träffa någon att älska ökade desperationen.

Enligt en av de intervjuade i dokumentären får kulsprutan funktionen av en förlängd penis.

– Många medlemmar i IS längtar efter en kvinna men det är inte hela sanningen, säger Deeyah Khan.

Själv undrade Deeyah Khan som ung febrilt hur hon skulle kunna hävda sig och hitta sin nisch i livet. "Satsa på idrott eller musik", löd ett av de handfasta råd hon fick.

– Jag hade ingen som helst talang för idrott så det fick bli musik, konstaterar Khan.

Deeyah Khan blev barnstjärna i Norge vilket orsakade uppståndelse bland konservativa muslimer. Hon hotades till döden och utsattes för utskällningar och förolämpningar. Till slut valde hon att emigrera till London och bor där alltjämt.

På tal om risken för eventuella terrorattacker är Deeyah Khan pessimistisk.

– Jag är säker på att flera terrorattacker kommer att genomföras, eventuellt i London. Men vi får absolut inte ge efter för rädsla.

– Ju räddare vi blir, desto lättare är det för IS att rekrytera nya krigare.

Censuren mot kvinnokroppen

Den iranska författaren och journalisten Nasrin Madani tvingades för drygt tre år sedan lämna sitt hemland Iran. Orsaken var att hon skrivit en novellsamling med ämnen misshagliga för den styrande regimen.

Lesbiska kvinnor, religiösa minoriteter, kurder och djurens rättigheter är inte populärt i Iran.

– Ifall texterna hade publicerats hade jag förmodligen arresterats, säger Nasrin Madani och påpekar att konstnärer och intellektuella ofta förföljs i stater ökända för att strunta i mänskliga rättigheter.

Hot och censur Nasrin Madanis noveller kunde inte publiceras i Iran men har utkommit i Sverige. Bild: Heikki Saukkomaa

Nasrin Madani kom till Sverige och bodde flera år i Växjö där hon åtnjöt status som fristadsförfattare inom Safe haven-projektet. I dag bor hon i Malmö och kan gläda sig åt att novellsamlingen hon skrev i Iran nu utkommit på svenska, med titeln Jag har passerat torra årstider (Smockadoll).

Vad gäller situationen i Iran har inga framsteg gjorts sedan hon lämnade landet, säger Madani.

– Censuren finns överallt. Jag kan till exempel inte hålla kontakt via sociala medier med mina iranska vänner.

– Irans president Hassan Rouhani låtsas vara modern men han är i själva verket en mycket konservativ man.

Som bäst ägnar Nasran Madani största delen av sin tid åt att lära sig svenska. Så småningom hoppas hon kunna påbörja arbetet på nästa bok.

Festivalen Världen i byn fortsätter i dag i Kajsaniemiparken och på Järnvägstorget. Nasrin Madani uppträder på söndag kl. 12.30-13.10 på Mekong-scenen och kl. 15.15-1 6.00 på Amazon-scenen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00