Hon hittade sina försvunna rötter i Finland

DNA-testning ledde amerikafinlandssvensken Anna-Riikka Nyman Lindholm till den försvunna pusselbiten i hennes släkthistoria. – Att komma till Finland kändes som att komma hem, säger hon.

Det öser ner på Sandudds begravningsplats i Helsingfors, men Anna-Riikka Nyman Lindholm låter inte en liten petitess som hällregn stå i vägen. Tillsammans springer vi till Nyman Lindholms farfars fasters, Wilhelmina Bernhardina Lindholms, grav.

Nyman Lindholm sprudlar av entusiasm, för äntligen har hon möjlighet att söka upp den del av sin släkt hon varit helt omedveten om största delen av sitt liv.

– Att komma till Finland kändes i mångt och mycket som att komma hem. Att träffa släktingar var en verklig skatt. Jag kan tänka mig att det är som att hitta din familj när du blivit adopterad, säger Nyman Lindholm.

Nyman Lindholms farfar var en av de kring 70 000 finlandssvenskar som flyttade till Nordamerika under den så kallade Amerikafebern mellan början av 1870-talet och slutet av 1920-talet. Han flyttade till Nordamerika 1910 och slog sig ner i Astoria i Oregon, också kallat "Helsinki of the West" på grund av det stora antalet finländare i staden.

När Nyman Lindholms farfar emigrerade ville han redan tidigt få amerikanskt medborgarskap och fick det under andra världskriget.

– Det handlade inte om någon slags nationalistisk vurm, jag tror det handlade mer om att vilja skydda sig själv, eftersom det fanns en del negativa attityder mot Finland på grund av kriget.

Samlar finlandssvenska emigranter

Nyman Lindholm har sedan barndomen varit intresserad av historia, och var redan i tidig ålder nyfiken på sina finländska rötter. Hennes farfar talade både finska och svenska, men liksom många immigranter i hans generation avfärdade farfadern ofta Nyman Lindholms frågor om Finland med att konstatera att "vi är amerikaner nu".

Nyman Lindholms intresse för historia ebbade emellertid inte ut – tvärtom. I början av 2000-talet började hon jobba för Swedish Finn Historical Society, SFHS, USA:s största förening för finlandssvenska emigranter. Hon är redaktionssekreterare för föreningens tidning, The Quarterly.

– Det finns många människor som vet att de är finskättlingar, men inte vet om att de uttryckligen är finlandssvenskar. Föreningen kan hjälpa med att identifiera ättlingar till finlandssvenska emigranter och överlag urskilja den finlandssvenska dimensionen i USA, berättar Nyman Lindholm.

Föreningens mål är att ge information och nå ut till Amerikafinlandssvenskar runtom landet.

– Mycket av vår verksamhet fokuserar på släktforskning, men personligen tycker jag att vi kunde satsa mer på utbildning och på att sprida information.

Hon tror också det finns mycket USA kunde lära sig av Finland och dess välfärdssystem. Men samtidigt påpekar hon att SFHS inte är en politisk organisation och måste vara mån om att välkomna alla.

– Föreningens mission är att informera och utbilda, inte att yrka på en viss agenda. Om du kan din historia kan du uppskatta den och vara mer objektiv om din egen position i dagens samhälle.

DNA blev nyckeln

För Nyman Lindholm blev SFHS också ingången till sin egen släkt i Finland. Under de senaste femton åren har hon fått en rätt bra helhetsbild av släkten i Finland, men ett stort mysterium återstod: Nyman Lindholms farfarsfar.

Det lilla Nyman Lindholm visste om honom hade hon hört av farfar: han var en brandman som dog innan farfar föddes. När Nyman Lindholm försökte ta reda på mer stötte hon på en återvändsgränd: eftersom hans föräldrar inte var gifta fanns det inga dokument på en far i officiella register.

Där hade jakten sannolikt också slutat, om inte Nyman Lindholm fått hjälp av ny teknologi. Hon gjorde ett DNA-test tillsammans med sin dotter och kusinson, med hjälp av vilken hon kunde klura ut släktband. Då hittade hon också en släkting i Finland som hjälpte henne komma sin farfars far på spåren.

Det visade sig att han, August Reinhold, inte alls hade dött före hans son blev född. Tvärtom, han gifte sig med en annan dam två månader efter att deras son föddes, och tre månader efter Nyman Lindholms farfars födsel.

– Frågan är om han visste om att han hade en son till? Det vet jag inte, och det kommer vi sannolikt aldrig att få veta.

Fakta

Amerikafinlandssvenskar

Den mest intensiva emigreringsperioden från Finland till Nordamerika inträffade mellan början av 1870-talet och slutet av 1920-talet, då kring 70 000 finlandssvenskar flyttade över Atlanten. Man uppskattar att kring 370 000 finländare flyttade till Nordamerika mellan åren 1860 och 1944.

De flesta emigranterna bosatte sig på östkusten i New York och Massachusetts, vid de Stora sjöarna i Michigan och Minnesota, och på västkusten i Kalifornien, Oregon och Washington.

The Swedish Finn Historical Society är den största föreningen för amerikafinlandssvenskar i USA.

Den grundades 1991 för ättlingar till de finlandssvenska emigranterna och är baserad i Seattle.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33