“Hilda Hongell har haft ett enormt inflytande”

I många tiotals år var Finlands första byggmästare Hilda Hongell fullständigt bortglömd på Åland. Inte ens hennes barn kände till hur många av Mariehamns vackra trähus hon faktiskt ritat. I dag har hon återupptäckts.

Hilda Hongell, som föddes med efternamnet Sjöblom, växte upp i ett Mariehamn som var pyttelitet. Pappan Johan Sjöblom var lotsålderman och ritade byggnadsritningar för beställare i staden.

Redan som barn hjälpte hon pappa med ritningarna och i tonåren gjorde hon redan det mesta. Pappan i princip bara signerade ritningarna. Efter hans död 1889 tog hon emot beställningar på egen hand.

Enligt konsthistorikern Mia Åkerfelt är det inte så förvånande att Hilda Sjöblom trots sitt kön fick ett så pass stort ansvar för ritningarna. Åkerfelt har skrivit sin doktorsavhandling om Hilda Hongell och hennes betydelse för Åland.

SCHWEIZERSTIL. Ett av Hilda Hongells hus i Mariehamn. Spetsiga fönster och takbrytningar, torn och trekantiga fönsterrutor var typiska för hennes många byggnader i Mariehamn. Bild: HBL-arkiv/Robert Jansson

– Det var milsvid skillnad mellan borgarskapet i Mariehamn och i Helsingfors. I Helsingfors skulle kvinnan sköta sin familj och helst inte vara yrkesverksam. På Åland, särskilt i skärgårdskommunerna, kunde man inte sitta som en madame och rulla tummarna medan karln var borta.

Den förväntade normen för kvinnligheten var inte lika begränsande för de åländska kvinnorna på 1800-talet. På landsorten deltog kvinnan i arbetet på åkrarna och hade många gånger hand om familjens affärsverksamhet medan maken var ute till sjöss.

– Mariehamn var en väldigt ung stad. Det fanns inte århundraden av traditioner om hur man beter sig. Den sociala mobiliteten var stor. Du kunde börja dina dagar som piga åt en kaptensfru och fästmö till en matros för att senare avancera till kaptensfru.

"Utan hinder af sitt kön"

Hilda Sjöblom var en musikalisk flicka som ofta uppträdde med sång. Varken hennes mamma eller pappa verkar ha haft något emot att hon syntes i det offentliga livet.

ETT AV MÅNGA. Bostadshuset på den här ritningen låg på Södragatan 24 i Mariehamn. Hilda Hongell ritade det 1897. Bild: Privat

24 år gammal fick hon 1891 tillstånd av Industristyrelsen att börja på Helsingfors industriskola "utan hinder af sitt kön". Hon fick status som extraelev, precis som de andra kvinnorna som tidigare gått i skolan, Adèle Nikander, Alma Hokkanen och Hilda Ekqvist.

– Under skoltiden fick jag lyfta Elisabeth Löfgrens stipendium om 200 mark, en stor summa som räckte till två månaders inackordering. Ack ja, det var de tiderna, sade Hilda Hongell i den enda intervju hon någonsin gav, i tidskriften Byggaren 1949.

De kvinnliga extraeleverna fick sitta med under undervisningen men de blev snuvade på avgångsbetyget. Det betydde att de inte fick en yrkestitel.

– Kvinnor antogs till byggmästarutbildningen av den enkla orsaken att de aldrig skulle ha en egen karriär utan vara billig arbetskraft på arkitektbyråer. Man hade fördomar om hur kvinnor var funtade, att det passade dem att renrita andras skisser för att de var noggranna och hade tålamod, säger Åkerfelt.

FLYGARSON. Hilda Hongell med sonen Olof, som blev den andra flygaren i Finland. Han störtade med sitt plan 1919. Bild: Privat

Att kvinnor alls började på industriskolan hänger ihop med det nationella uppvaknandet i Finland. Kvinnor fick tidigt komma in på konstskolorna och industriskolan var en fortsättning på det här.

– Enligt den hegelianska tanken manifesteras folksjälen i kulturyttringar och språk. Man ville sålla fram så många talanger som möjligt och kanalisera geisten. Också det att vi inte hade några äldre akademier med grundmurade regler om att bara män kan vara konstnärer bidrog.

Kvinnorna måste leva prickfritt

Att bli kvinnlig extraelev på industriskolan krävde extra pappersexcersis. På Nationalarkivet finns den Kejserliga Senatens beslut om att Hilda Ekqvist får börja i industriskolan 1888. För kvinnorna efter henne räckte det med att skolans styrelse godkände dem.

Adèle Nikanders så kallade pastorsbevis finns också bevarat. I det går pastorn i god för hennes "klanderfria uppträdande". I klarspråk betydde det följande:

– Att personen åtnjuter en respekterad ställning och inte är dömd för något brott som till exempel lönskaläge (utomäktenskapliga relationer).

Räckte längre för resten av Europa

Det unika med Hilda Hongell var att hon avancerade till ordinarie elev, troligtvis tack vare att hon hade mycket erfarenhet med självständigt byggnadsritande och praktisk insyn i hur byggandet går till.

GIFT OCH AKTIV. Hilda Sjöblom var 30 år gammal då hon gifte sig med studiekamraten, österbottningen Sanfrid Hongell. Bild: Privat

Hon gick ut skolan 1893 och blev hela Nordens och möjligen västvärldens första kvinna att ta examen och få kalla sig byggmästare.

– Finland var progressivt i Europa. Det tog länge för andra europeiska länder att utexaminera kvinnliga byggmästare.

Hilda Sjöblom valde att fortsätta studera, något som nog delvis berodde på att hon ville hålla sig kvar i samma stad som studiekamraten och den blivande maken Sanfrid Hongell.

– Det var inte fråga om att gifta sig innan mannen fick en riktig tjänst så att han kunde försörja sin familj, säger Åkerfelt.

Helsingfors tedde sig säkert också som en dynamisk storstad jämfört med lilla Mariehamn som i början av 1890-talet hade cirka 500 invånare.

– Jag kan tänka mig att om man då bott i Helsingfors och är intresserad av arkitektur lockade det inte att flytta hem.

Hilda Sjöblom tog strökurser vid Finska konstföreningens ritskola och vid Centralskolan för konstflit. Korta perioder vikarierade hon som bildkonstlärare eller organist i Mariehamn. Vid sidan av kom det hela tiden in ritbeställningar från Åland. Under hela 1890-talet pågick där en byggboom när staden blev en badort.

Bild: Maija Hurme

Tinnar, torn och ornament

På Runebergsdagen 1896 fick Hongell ett telegram med "det angenämaste budskap jag någonsin fått". Det var ett jobberbjudande om att bli ritare på Elia Heikels och Selim A. Lindqvists arkitektbyrå i Helsingfors. Här jobbade hon tillsammans med Signe Hornborg, som var Finlands första kvinnliga arkitekt.

Den här bilden på Hilda Hongell är tagen C.P. Dyrendahls studio någon gång i mitten av 1890-talet. Bild: Privat

Nu börjar Hilda Hongell rita Mariehamnshus där hon blandar två olika stilar: nyklassicism och schweizerstil. Husen har tinnar, torn och är ornamenterade.

– Hennes nytta av att jobba på byrån är ett ständigt inflöde av inspiration. På arkitektkontoret ser hon nya stilar och intressanta projekt. I de privata beställningarna applicerar hon sådant hon ser på arkitektkontoret.

Dagtid förverkligar hon arkitekternas skisser, och på fritiden skapar hon sina egna visioner för Mariehamn.

– På 1890-talet hade hon nästan monopol på privata beställningar i Mariehamn. Mellan åren 1890 och 1900 är 74 procent av ritningarna i Mariehamns stadsarkiv signerade Hongell eller Sjöblom. Vissa år är det bara hon som gjort ritningar. Hon har haft ett enormt inflytande.

På arkitektkontorets ritningar finns hennes namn aldrig med, för det är inte hon som får komma med idéerna, utan hon ska förverkliga Heikels och Lindqvists idéer. I dag vet man ändå att hon var med om att renrita de största projekten, såsom det Tallbergska huset. Den gula byggnaden kan man ännu beundra i dag, där den står mitt emot Stockmann i hjärtat av Helsingfors.

Sex barn

År 1897 gifter hon sig med studiekamraten från industriskolan, Sanfrid Hongell. Han har då fått tjänsten som en av Helsingfors stadsbyggmästare. Sanfrid ansvarar bland annat för byggandet av Långa bron och så utvecklade han avloppsnätet i staden.

Paret startar firman S & H Hongell, bland annat ritar de år 1900 ett badhus vid Ursins klippa i Helsingfors. Efter det andra barnet trappar Hilda Hongell på ritandet, men inte helt. Makarna får till slut sex barn.

Hilda Sjöblom hade lysande betyg. Hon var nästbäst på klassen. Bild: HBL

Det finns väldigt lite information om hur Hilda Hongell tänkte om sin ovanliga karriär. Slutsaldot för Mariehamns del är onekligen imponerande. Hon ritade ett hundratal byggnader, mest bostadshus men också offentliga byggnader.

I Byggaren säger hon ändå så här om hur det kändes att studera:

– Pojkarna var uppmärksamma och snälla emot mig, det erkännandet måste jag ge dem. Detta berodde till stor del därpå, att jag kunde mina läxor lika bra som pojkarna, men också därpå, att jag i skolan fann min verkliga riddare och blivande man.

Hon är också mäkta stolt över att hon med medeltalet 9 var nästbäst på sin årskurs.

Vad tänkte Hilda?

– Det finns några få brev bevarade från krigsåren på 1940-talet, men i dem utbyter hon bara nyheter om släkt och bekanta. Det enda jag känner till är vad barnbarnen berättat. Att Hilda var en vänlig och positiv människa som hade nära till skratt, säger Åkerfelt.

När forskaren Renja Suominen-Kokkonen kontaktade hennes barn på 1980-talet i samband med en kartläggning av de kvinnliga eleverna i industriskolan kände de inte till vilken insats modern gjort för Mariehamn.

– De hade ingen aning om att hon haft en karriär i den utsträckningen. Det hade inte betonats inom familjen.

FÖRRINGADE SIN INSATS. Sanfrid och Hilda Hongell vid kaffebordet i sitt hem i byn Rödsö utanför Gamlakarleby på 1940-talet. I den enda intervjun hon gav förringade Hilda sin insats som byggmästare. Bild: Privat

Under en lång tid var hon också bortglömd på Åland. Först i samband med Suominen-Kokkonens undersökning "återupptäcktes" hon.

– I intervjun i Byggaren förringar Hilda Hongell sin egen insats och säger att hon lade ritningarna på hyllan så fort barnen kom. Men det stämmer inte alls. Den sista kända ritningen är från 1928.

Orsakerna kan man bara spekulera om. Det är möjligt att Hilda Hongell bara var blygsam och inte ville ta för mycket plats, en av dåtidens dygder för kvinnor. Eller så har hon mötts av ogillande för att hon fortsatte att rita när hon egentligen borde ha anpassat sig till livet som tjänstemannafru.

– Om dina barn inte ens känner till att du ritat största delen av Mariehamn så har något hänt på vägen. Det skulle vara spännande att veta vad, säger Åkerfelt.

Rättelse: Tallgrenska huset rättat till Tallbergska huset klockan 09:13 tisdag 21 november.

En utställning om Hilda Hongell pågår till årets slut på Mariehamnsmuseet. För att se utställningen kan man höra av sig till museet på förhand och boka en visning.

Profil

Med öga för ritningar

Vem: Hilda Elisabeth Hongell, född Sjöblom (1867-1952)

Känd som: Finlands och Skandinaviens första kvinnliga byggmästare. Möjligtvis även Västeuropas första kvinna med den utbildningen.

Livsverk: Har ritat en majoritet av alla hus i Mariehamn på 1890-talet. Majoriteten av dem finns i dag på Södragatan och Mariegatan.

Familj: Gifte sig med studiekamraten vid Helsingfors industriskola, Sanfrid Hongell. Paret fick barnen Olof, Nils-Erik, Göran, Johan, Anna Maria och Lars.

Kuriosa: Göran Hongell blev en framstående formgivare. Första sonen Olof var den andra flygaren i Finland. Han störtade med sitt plan 1919.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00