Hon gör upp med bilden av Selma

Anna-Karin Palm har skrivit den nya Selma Lagerlöf-biografin. Pressbild. Bild: Ewa Stackelberg

Jag vill sätta världen i rörelse är en uppgörelse med bilden av sagotanten Selma Lagerlöf. Anna-Karin Palm skriver om målmedvetenheten, de kärleksfulla breven och om hur Nobelpristagaren räddade Mårbacka efter att brodern förlorat det.

Anna-Karin Palm är främst känd för romaner som Målarens döttrar och Snöängel. När hon nu gör debut som biografiförfattare handlar det om en kollega som har betytt mycket för henne, Selma Lagerlöf, Nobelpristagaren och akademiledamoten som var både Palms mors och farmors favoritförfattare.

– Personligen kände jag mig väldigt hemma i hennes böcker. Min mor är från en ganska stor, bullrig släkt i Hälsingland, det spelas och det dansas, det berättas historier och det dricks lite för mycket ibland. Hela den här stämningen som finns hos Selma Lagerlöf var hemtam för mig.

– Plus att jag gått i Waldorfskola där man de första åren badas i sagor, sägner och legender, säger hon på telefon från just Hälsingland där hon och maken numera bor i föräldrahemmet där Anna-Karin tillbringade varje skollov.

En begränsande bild

Selma Lagerlöf, sagotanten på den svenska tjugolappen. Det är den begränsade bild många i dag har av Nobelpristagaren, tror Anna-Karin Palm.

– Många förknippar henne med bilden på tjugolappen – en tant med en jättestor hatt. Som skrev sagor. Den bilden tror jag är enormt stark och den har jag velat göra upp med.

Ambitionen var att försöka förstå Lagerlöf inifrån, utan att bli kletig eller privat, säger hon. I Jag vill sätta världen i rörelse möter vi en kvinna med enastående självförtroende, övertygad om att hon en dag skulle bli Sveriges främsta författare.

– Jag slogs av den här otroliga drivkraften och målmedvetenheten, att hon så konsekvent sätter skrivandet i centrum i sitt liv.

"Blandar högt och lågt"

Selma Lagerlöf hade tydliga visioner och bröt med det realistiska berättande som hade dominerat 1880-talet, fortsätter Anna-Karin Palm.

– Hon för in fantasi och romantik och en närvarande berättare som tilltalar läsarna. Hon blandar högt och lågt. Gösta Berlings saga är nog en av de djärvaste böcker som skrivits på svenska. Så där som kanske bara en debutroman kan vara när man banar ny väg och ännu inte har den där lilla figuren på axeln som säger vad etablissemanget tycker.

Vi får också ta del av författarens kärleksfulla korrespondens med nära väninnor. En del av dem, som den sorgemärkta Sophie Elkan, hade hon även kärleksrelation med.

– Vänskapsrelationer mellan kvinnor kunde vara intima, de kunde leva tillsammans, ta fosterbarn tillsammans. Det var helt accepterat, kanske för att man trodde att de inte hade någon sexualitet om den inte "väckts" av en man. De kunde flyga under radarn ganska länge.

Kyssar och smek

I vilken utsträckning den fysiska kärleken utforskades mellan Selma och Sophie är svårt att säga. Det talas om kyssar och smek i breven men den fysiska dragningen benämndes även som "ogräset".

– Saker förändrades, mycket genom läkarvetenskapen som började studera sexologi och blev besatt av att dela upp allt i kategorier och förklara vad som var sunt och osunt, säger Anna-Karin Palm.

Anna-Karin Palm gästar snart Kulturveckan i Sunne och presenterar då boken på Mårbacka, där Selma Lagerlöf växte upp. Familjen förlorade den senare när hennes bror kom på obestånd och tvingades sälja.

– Att förlora Mårbacka var en sorg men nog också en befrielse. Hon kunde skapa om sig själv.

När Lagerlöfs författarskap gjort henne förmögen köpte hon tillbaka gården och bosatte sig där.

– Det var en oerhörd revansch när hon kunde köpa tillbaka Mårbacka och klara av det som männen i hennes familj hade slarvat bort. Hon kunde återupprätta familjens heder och anseende i trakten.

Selma Lagerlöf blev kritikerhyllad Nobelpristagare men hon var också en framgång kommersiellt.

– Hon uppskattades av etablissemanget men älskades även av vanliga läsare i alla möjliga samhällsklasser. Det var ganska ovanligt på den tiden tror jag.

– Hon säger från början att hon vill skriva så att hon kan läsas även av det arbetande folket, präster och gamla tanter. Alla. Att hon lyckades tror jag har att göra med att hon går så djupt in i sig själv och är så modig och ärlig i det hon hittar där. Och hon är en rasande skicklig författare.

Körkarlen: "Den är så egendomlig. Och det är ovanligt och radikalt att en författare förlägger en hel bok till ett slags mellanvärld mellan de levande och dödas existens.”

En herrgårdssägen: “Den har betytt väldigt mycket för mig. Den där romantiska föreställningen man har som ung om hur kärleken kan övervinna allt. Huvudpersonerna är ett slags outsiders som inte passar in i normen av hur en kvinna och en man ska vara. På ett ganska jämlikt sätt hittar och stöttar de varandra. Tillsammans blir de starkare inför världen. Väldigt vackert och ganska uppmuntrande.”

Tösen från Stormyrtorpet: “Det är en lång novell och det första av hennes verk som filmades. Det följer ett tema som hon återkommit till, kvinnan som genom integritet och trohet mot sig själv övervinner svåra omständigheter.”

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning