Hon bekämpar fejkade vaccinnyheter i sociala medier

De som följer Institutet för hälsa och välfärd i sociala medier har mer än fördubblats under året som gått. Med dem har även objudna gäster och internettroll smugit sig in. Bild: Kristoffer Åberg – Jussi Nukari/Lehtikuva

I början av året hade Institutet för hälsa och välfärd 3 700 följare på Instagram. Nu är siffran nära 40 000. Men inte alla är intresserade av att läsa om nya fakta och forskning. Vissa sprider desinformation, andra skickar direkta mordhot. Och allting trillar ned i Malena Kumpulainens mobil.

Malena Kumpulainen tar ett djupt andetag och suckar. Har hon någonsin känt att hon vill slänga in handduken och byta jobb?

– Jobbet vi gör är väldigt viktigt och betydelsefullt. Men vissa kommentarer ... är ganska jobbig läsning. Att se sådant dag ut och dag in, det är psykiskt tufft. Även om de inte riktar sig till mig personligen, utan till vår myndighet.

Kumpulainen har jobbat med reklam och marknadsföring i nästan 30 år. För några år sedan flyttade hon över till Institutet för hälsa och välfärd THL, där hon numera ansvarar för institutets konton i sociala medier.

Pandemier har förekommit förr. Men aldrig förr har sociala medier haft en så stor roll i samhället som under den här pandemin, och det ser vi inte minst i internettrafiken.

På Instagram hade THL 3 700 följare i början av året. Nu är de nästan 40 000. Även på Facebook, Twitter och Linkedin har siffran mer än fördubblats.

Utöver Malena Kumpulainen jobbar sex deltidsanställda med THL:s sociala medier. Deras uppgift är att läsa igenom kommentarer, styra in diskussionen på ett sakligt spår och avvärja personangrepp.

– Våra pass är rätt tunga, så att få dela bördan med kolleger är otroligt viktigt. Jag skulle aldrig klara mig utan mina kolleger.

Vaccindebatten går het

Sedan våren har det mesta handlat om munskydd, säkerhetsavstånd och annan allmän information om coronaviruset.

Men för några veckor sedan var hon med om en dramatisk vändning i debatten. Det var när utländska medier skrev att coronavaccinen snart kan börja säljas till EU-länder.

Tidigt i december skrev institutet ett inlägg om att 64 procent av finländarna uppger att de tar vaccin mot coronaviruset när det kommer.

"Jag tar det absolut så fort det är tillåtet. Jag hör till riskgruppen och även om jag inte gjorde det skulle jag ta vaccinet. Jag tänker också på andra. Jag är inte rädd för vaccin för de gör mer nytta än skada", kommenterar en följare.

"Hej, så ska det låta! Vaccinet är viktigt för att bekämpa epidemin. Låt oss ta hand om oss själva och varandra!", svarar THL.

Oron grep omkring sig och plötsligt började vaccinskeptiska inlägg dyka upp i flödet.

"Vaccinet förhindrar bara symtom, inte infektion eller smittspridning", står det i en Facebookkommentar från tidigt i december.

Institutets svar kom bara minuter senare.

"Hej! Vaccinen erbjuder skydd mot covid-19 och särskilt mot allvarliga varianter av sjukdomen. Vi vet ännu inte om vaccinen förhindrar smittspridning. Det får vi veta när det finns mer forskningsdata."

– De vanligaste frågorna är just: Är vaccinet säkert? Hur har det kunnat tas fram så fort? Jag förstår verkligen oron. Men för tillfället har vi inte svar på alla frågor, säger Kumpulainen.

Inte alla har för avsikt att skapa kaos och misstro. Många vill bara kolla med en myndighet om det de läst på webben är sant.

– Vi svarar helt enkelt genom att ge korrekt information. Men jag kan säga att man inte ska tro allt man hittar på internet.

Några få sprider mycket osanning

Malena Kumpulainens team arbetar utifrån en tänkt målgrupp. På Facebook riktar sig institutet till äldre personer än på Instagram. Det styr både ord- och ämnesval.

Men coronaviruset är ett undantag. Det intresserar alla, oavsett ålder, genus och hemort, menar Kumpulainen.

Viruset rör upp en myriad av känslor. Och de negativa är de som syns mest.

– Folk ställer ofta frågor vi inte har svar på, och det känns naturligtvis jobbigt om vi inte räcker till. Men vi har ingen kristallkula.

Det händer att människor tar ut sina aggressioner på Malena Kumpulainen och hennes kolleger.

– Det värsta som har hänt mig är väl att någon hotat att mörda mig. Det känns riktigt illa. Men då är det extra viktigt med det stöd vi kan ge varandra i gruppen.

Malena Kumpulainen tror att tomma tunnor skramlar mest. De som hatar, hotar och sprider desinformation på internet är lyckligtvis rätt få, enligt henne.

– Om vi tittade på era (HBL:s) sociala medier, så skulle vi säkert se en del bekanta ansikten.

Institutet för hälsa och välfärd har blockerat användare bara ett fåtal gånger, i synnerhet då på Twitter. I övrigt är institutets policy att inkludera alla i strömmen av forskningsdata och belagda fakta.

– Jag gillar säker och tillförlitlig information. Inget är så underbart som att svara på en medborgares fråga och få positiv feedback. Det är nog det som gör att vi orkar i längden.

De allra flesta finländarna, två tredjedelar, säger sig ta coronavaccinet när det finns tillgängligt.

De övriga är antingen tveksamma (cirka 15 procent) eller direkt skeptiska (cirka 20 procent) till vaccinet.

Finland har en av de högsta vaccintäckningarna i världen.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Världshälsoorganisationen

En fejkad nyhet (eng. fake news) är fabricerad information som liknar en vanlig nyhet till innehåll och form, men som skapats i vilseledande syfte.

För att en nyhet ska klassas som fejkad krävs att den som skapat nyheten är medveten om att den inte är sann.

En fejkad nyhet är inte ett missförstånd. Nyheter som är baserade på felaktig information, men som är skapade i tron att de är sanna, kallas misinformation eller malinformation.

Till sitt innehåll behöver fejkade nyheter inte vara helt osanna. I regel är de en mix av sanning och lögn.

Fejkade nyheter skapas oftast av internettroll, som försöker manipulera människor att tycka eller göra något. Därför spelar fejkade nyheter ofta på känslor och fördomar.

Källa: Nationalencyklopedin, EU-kommissionen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning