Hon är idrottens samvete i Finland – "Jag vill göra mitt jobb så bra att det inte längre behövs"

Elina Laine vill ge alla en chans att idrotta och motionera tryggt i Finland. Bild: Niklas Tallqvist

– Det är vårt ansvar att se till att alla har möjlighet och förutsättningar att delta i en trygg idrottsverksamhet, säger Elina Laine som de senaste fem åren jobbat som hållbarhetschef på olympiska kommittén.

Elina Laine har ett av de viktigaste jobben inom finländsk idrott. Sedan nästan fem år tillbaka jobbar hon som hållbarhetschef på olympiska kommittén vilket betyder att hon ansvarar för att idrotten hålls ren, trygg, inkluderande, jämlik, jämställd och att miljön och klimatet tas i beaktande i idrotten.

– Det är en viktig uppgift och det är vårt ansvar att se till att skapa en idrott där alla har möjlighet att delta på ett tryggt sätt. Vi måste göra allt i vår makt för att det ska ske, säger hon.

Laine poängterar att idrotten varken är eller kan vara en åtskild del från resten av samhället utan att idrotten och motionen måste följa samma utveckling som resten av samhället har.

– Det finns oerhört mycket positivt och gott inom idrotten. men det finns också utmaningar och problemområden och de måste vi ta tag i på allvar, säger hon.

Därför arbetar Laine och olympiska kommittén fram ett hållbarhetsprogram för åren 2020–24 som inte bara styr den olympiska kommitténs arbete utan hela idrottens verksamhet. I och med att det är Laine som är ansvarig för hur programmet implementeras och sprids på idrottsfältet kan hon ses som något av idrottens samvetsväktare i Finland.

Laine har själv ett förflutet inom redskapsgymnastiken. Hon har både idrottat själv och fungerat som ledare och fått uppleva vad hon själv kallar för idrottsglädje på fältet.

– Jag gillade otroligt mycket att jobba med att hjälpa andra att utvecklas och att utveckla verksamheten. Det har också hjälpt mig att inse vad som är viktigt i livet och att jag vill göra gott för människor och hjälpa idrotten att bli bättre, säger hon.

Innan hon kom till olympiska kommittén jobbade hon med barn och unga vid Nuori Suomi.

Just nu jobbar hon med fem övergripande teman som ska göra idrotten bättre och tryggare för alla. De fem områdena flyter delvis in i varandra och Laine säger att de alla är oerhört viktiga. Bra administration, trygg verksamhetsmiljö, jämlikhet och jämställdhet, miljön och klimatet samt antidopning är huvudrubrikerna som innehåller så gott som allt idrotten kan ge och erbjuda.

Idrottsgemenskapens mål är ansvarsfull idrott och motion. I Idrotta som folk, Idrottens ansvarsprogram för åren 2020–2024, finns fem huvudområden:

Bra administration:

Mål: Vår verksamhet baserar sig på god administration som väcker tillit, är inkluderande och garanterar hög kvalitet och kontinuitet. Våra stadgar och bestämmelser förebygger osakligt beteende och gör det möjligt att ingripa vid behov.

Åtgärder: Våra verksamhetsstadgar, disciplinära åtgärder och våra föreningars stadgar är uppdaterade med tanke på ansvarsfullhet. Vår verksamhet är transparent och följer överenskomna regler och god praxis. Vi har en klar process för situationer där dessa inte följs. Vår ekonomi och vår medelanskaffning är ansvarsfulla.

Trygg verksamhetsmiljö:

Mål: Vi vill försäkra oss om att idrotten skapar positiva upplevelser för alla. Vi skyddar barn, unga och vuxna från mobbning, trakasserier och annat osakligt beteende. Vi ser till att vår verksamhet och vår verksamhetsmiljö är trygg. Den verksamhetsmiljö som vår idrott skapar främjar hälsa och uppmuntrar till ett hälsosamt levnadssätt.

Åtgärder: Vi skapar en positiv och uppmuntrande stämning, där var och en känner sig uppskattad. Vår verksamhetsmodell för att ingripa i osakligt beteende är tydlig. Alla känner till kontaktpersonen som hanterar ärendena. Vi utnyttjar tjänsten Et ole yksin (Du är inte ensam) och dess experter. Alla våra handledare, tränare och andra aktörer genomgår en nätutbildning om trygghet. Vi rekommenderar att man utreder brottsbakgrunden även för frivilliga. Vi skapar praxis för att främja fysisk trygghet både vid träningar, tävlingar och för publiken.

Jämlikhet och jämställdhet:

Mål: Alla ska känna sig välkomna att idrotta och motionera oberoende av bland annat kön, etnisk bakgrund, handikapp, sexuell läggning eller ekonomisk situation. Vi främjar aktivt, genom konkreta åtgärder, jämlika och jämställda möjligheter för att delta i motion och idrott samt i beslutsfattande kring det.

Åtgärder: Våra jämlikhets- och jämställdhetsprogram verkställs i praktiken. Programmet är en del av vår verksamhetsplan, vi gör vårt arbete väl samt bedömer och uppföljer genomförandet av det. Vi skapar möjligheter att delta för alla. Vi beaktar bland annat synpunkter som har att göra med hobbyverksamhetens kostnader samt dess tillgänglighet och nåbarhet. Vi främjar förverkligandet av jämlikhet och jämställdhet i vårt beslutsfattande och i vår verksamhet till exempel inom arbetsgrupper, styrelser och i val. Vår kommunikation är mångsidig: Våra val av bilder och ord stöder jämlikhet och jämställdhet. I vår kommunikation lyfter vi modigt fram frågor om jämlikhet och jämställdhet.

Miljön och klimatet:

Mål: Vi minskar på idrottens miljöpåverkan och gör vår del för att stävja klimatförändringen. Vi identifierar idrottens största miljökonsekvenser och arbetar för att minska dem. Vi visar exempel på hur man beaktar miljön.

Åtgärder: Vi identifierar och bedömer miljöpåverkan inom vår egen verksamhet. Vi minskar på miljöpåverkan genom att ändra vår verksamhet bland annat gällande tävlingssystem, arrangerande av evenemang, utrustning, färdsätt, motionsplatser och anskaffningar. Vi kommunicerar aktivt om våra miljöåtgärder och -handlingar. Vi skapar ett miljöprogram som vi följer upp och bedömer.

Antidopning:

Mål: Vi idrottar rent, utan att använda förbjudna medel eller metoder.

Åtgärder: Vi ser till att vårt antidopningsprogram är av hög kvalitet och uppdaterat. Programmet är en del av vår verksamhetsplan, vi gör vårt arbete systematiskt samt bedömer och uppföljer genomförandet av arbetet. Vi informerar och utbildar. Vi berättar om vårt antidopningsarbete. Vi förbinder oss att följa de finska och internationella antidopningsregelverkena.

Källa: Olympiska kommittén, Idrottens ansvarsprogram 2020–2024.

– Det är ett omfattande program men samtidigt lätt att ta till sig. Då vi inledde arbetet märkte jag glädjande nog att alla inblandade tyckte det här är viktigt. Vi hade med människor från klubbar, förbund och ministerier och nu arbetar vi med hur programmet omsätts i praktiken på fältet, säger Laine.

– Det är fint att se att det fungerar och att märka hur folk på fältet inser att de har nytta av det.

Själv sitter Laine som spindeln i nätet och måste hålla reda på många trådar samtidigt. En dag kan bestå av möten om transidrott och utmaningarna där, om snus inom idrotten och om opassande beteende inom idrotten.

– Jag finns till för att betjäna andra och hjälpa till med att sparra. Det är många människor som tar kontakt med mig med frågor de vill ha svar på och så diskuterar vi oss fram till något, säger hon.

Laine skapar också material och sköter en del kommunikation under sina arbetsdagar. Utöver det är hon ett eftertraktat namn för föreläsningar och det är en del av sitt jobb hon trivs med.

– Det viktigaste är att få ut budskapet till fältet. Det finns en efterfrågan på den här sortens frågor, säger hon.

Elina Laine leder hållbarhetsarbetet på olympiska kommittén. Bild: Niklas Tallqvist

En långsam process

Idrotten beskrivs ofta som något omodern, oflexibel och som tyngd av gamla traditioner och stela strukturer. Det finns styrande krafter inom idrotten som helst skulle se att det rådde stagnation i stället för utveckling och som helst ser att idrotten ses som en separat ö från resten av samhället där egna regler och system styr och där saker som inte tillåts i samhället är godtagbara och accepterade.

Laine känner till utmaningarna och vet att en förändring av kulturen som styr inom idrotten är en långsam, tidskrävande och energikrävande process.

– Det är också svårt att mäta hur vi lyckas i den här sortens arbete då förändringen är så långsamt. Men om vi ser på FCEI:s rapport om trakasserier inom idrotten visade resultatet att det sker lika mycket inom idrotten som i resten av samhället, säger Laine.

Det betyder att idrotten inte är sämre än resten av samhället. Också om Laine poängterar att idrotten ska vara en naturlig del av samhället och människors vardag och därför inte kan ses som någon skild del.

En stor utmaning är att se till att arbetet med idrottens hållbarhet når idrottarna och inte bara stannar i strukturerna och på en teoretisk nivå.

– Det är en ständig läroprocess där grenarna får ny kunskap men där jag också får mycket ny kunskap av dem. Det handlar om samspel där alla parter har nytta av varandra och där alla lär sig under processen.

Elitidrotten är viktig

Laine påpekar att elitidrotten är en viktig sak och att den har en viktig funktion i samhället. Därför är det också viktigt att se till att elitidrotten existerar och fungerar på sunda grunder och att idrotten i sig står för starka och sunda värderingar som alla kan stå bakom och ta till sig.

– Det handlar om att ta hand om allt det goda inom idrotten och att ta hållbarhet i alla dess former i beaktande. I frågor om mänskliga rättigheter finns det mycket att göra då vi ser på idrotten ur ett internationellt perspektiv, säger hon.

Laine har kontinuerligt kontakt med hållbarhetschefen på internationella olympiska kommittén och för samtal om idrottens centrala frågor med flera internationella aktörer.

– Jag tycker att idrotten borde ha hållbarhetskriterier då tävlingsarrangörer och -värdar utses. Idrotten ska vara en plats där samtliga deltagare kan känna sig trygga och känna att de kan vara sig själva på ett öppet och ärligt sätt i alla situationer, säger hon.

– Idrotten ska absolut utgå från starka värderingar och ha en stark värdegrund att stå på. Det viktiga är att se att dessa värderingar syns i verksamheten på alla nivåer.

Bild: Niklas Tallqvist

Hur talas det i omklädningsrummen?

I oktober presenterade olympiska kommittén under Laines ledning ett nytt program under hållbarhetsparaplyet. I nya kampanjen #pukukoppipuhe (#omklädningsrumssnacket) lyfts språket i idrottens olika rum fram.

– Opassande beteende är ett centralt och viktigt tema och det språk som används i omklädningsrummen och i andra rum där idrottare umgås har en stor betydelse för hurdan idrott vi har och vill ha, säger Laine.

– Det är oerhört viktigt att skapa en medvetenhet bland idrottare om att det som sägs i omklädningsrummet kan ha följder. Alla förstår inte att deras ord kan vara kränkande och att de kan såra någon annan. Genom den här kampanjen vill vi få idrottsfältet att tänka på vilket språk som används och hur en beter sig, säger Laine.

Omklädningsrummet är ofta en intim och naken miljö där idrottare umgås medan de förbereder sig inför sin prestation och medan de varvar ner efter den. Känslorna är ofta på ytan och ofta kan diskussionerna variera från stort till smått. Det är ett ställe där idrottare behöver kunna vara sig själva och känna sig trygga.

I omklädningsrummet skapas ofta beteendemönster, kulturer och där knyts vänskapsband och samhörighet mellan människor från olika delar av samhället.

Vill göra sitt jobb onödigt

Laine säger att hennes arbete till stor del handlar om att hjälpa andra att implementera hållbarhetsstrategin i sin verksamhet.

– Målet är att mitt jobb inte längre ska behövas utan att det sitter så djupt förankrat och är en så naturlig del av all idrottsverksamhet att vi inte längre behöver tala om de här sakerna som en skild del, säger hon.

– Det är vårt allas ansvar att se till att idrotten kan erbjuda en trygg miljö för alla. Vi måste göra allt vi kan för att skapa den tryggheten. Det är en oerhört viktig uppgift.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning