Högsta domstolen upphäver ärekränkningsdom – journalisten Johanna Vehkoo frias

Högsta domstolen anser att journalisten och författaren Johanna Vehkoo inte kränkt Junes Lokkas ära eftersom hennes kritik i ett Facebookinlägg riktade sig mot hans förfarande inom politiken. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Högsta domstolen upphäver den dom som journalisten Johanna Vehkoo fått i lägre rättsinstanser. Hon har inte kränkt den tidigare stadsfullmäktigeledamoten Junes Lokkas ära, slår HD fast. – Det här handlar inte enbart om min yttrandefrihet, säger Vehkoo.

Det var hösten 2016 som journalisten och författaren Johanna Vehkoo i ett inlägg på Facebook kallade den dåvarande kandidaten i kommunalvalet, tidigare stadsfullmäktigeledamoten Junes Lokka, för rasist, nazist och nazistclown. Inlägget kunde ses av hennes omkring 200 Facebookvänner.

Det här skedde enligt Vehkoo efter att Lokka i en video på nätet diskuterat planer på att störa den presentation som hon skulle hålla i en bokhandel i Uleåborg.

Lokka fick kännedom om inlägget och polisanmälde Vehkoo. Han har själv dömts för ärekränkning och hets mot folkgrupp.

I tingsrätten, och senare i hovrätten, fick Vehkoo en dom på 15 dagsböter för ärekränkning, och nu har det omtalade fallet avgjorts även i högsta rättsinstans.

Högsta domstolen, HD, upphäver hovrättens dom och förkastar åtalet för ärekränkning. Johanna Vehkoo frias från straff och skadeståndsskyldighet, likaså från skyldigheten att ersätta Junes Lokkas rättegångskostnader.

HD hänvisar särskilt till att det enligt strafflagen inte är ärekränkning om kritiken riktar sig mot en persons förfarande inom bland annat politik, näringsliv eller konst – då kritiken inte klart överskrider det godtagbara.

Dessutom beaktas Lokkas eget tidigare uttalande och agerande.

"Högsta domstolen ansåg att i inlägget var det fråga om kritik som riktade sig mot Lokkas förfarande inom politiken eller med detta jämförbar offentlig verksamhet och som gällde ett tema som väcker allmänt intresse. Med beaktande av de nedsättande och fientliga ställningstaganden mot vissa människogrupper som Lokka framfört i offentligheten ansågs vid en helhetsbedömning av inlägget att de uttryck som använts i det inte tydligt överskridit det som kan anses som godtagbart."

Journalisten och författaren Johanna Vehkoo under hovrättsbehandlingen i augusti 2020 i Rovaniemi hovrätt. Till vänster sittande Junes Lokka. Bild: Vesa Ranta/Lehtikuva

Uttrycken kränkande som sådana

I avgörandet skriver Högsta domstolen att Johanna Vehkoo i sitt inlägg visserligen har använt kränkande uttryck om Junes Lokka, och att de inte hade varit nödvändiga. Men domstolen påpekar att de måste bedömas i ett sammanhang och att en politiker eller offentlig person som framfört provocerande eller fientliga ställningstaganden måste ha en högre toleranströskel.

Till skillnad från hovrätten slår Högsta domstolen fast att det inte spelar någon roll att Vehkoo publicerat texten på Facebook. Högsta domstolen hänvisar till att yttrandefrihet är en grundläggande rättighet, oberoende av vilket verktyg som används, och att internet möjliggjort informationsförmedling oberoende av traditionella medier.

Journalistförbundets ordförande Hanne Aho anser att även polis och åklagare måste ta lärdom av avgörandet, och börja identifiera fall som det nu aktuella i sitt sammanhang. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Kritik mot rättssystemet

Högsta domstolens avgöranden är prejudicerande.

Journalistförbundets ordförande Hanne Aho säger att Johanna Vehkoo har gjort journalister och hela samhället en viktig tjänst, då hon drivit fallet hela vägen. Det personliga offret har ändå varit mycket stort, menar hon, och hänvisar till att Vehkoo under så lång tid på flera plan påverkats av rättsprocessen.

Aho lyfter fram att HD inte lägger vikt vid att Vehkoo är just journalist, utan att hon kunde vara vilken samhällsdebattör som helst.

– Men hon har förstås hamnat i den här situationen enbart på grund av sitt jobb.

Vehkoo har bland annat skrivit om alternativ- och fuskmedier och avslöjat falska påståenden i dem.

Lokka igen är känd för videobloggar på Youtube och olika former av direktsändningar på nätet.

Även om Hanne Aho välkomnar avgörandet från Högsta domstolen, anser hon att processen visar på tydliga brister i det finländska rättssystemet i att identifiera och behandla fall som detta.

– De lägre instanserna har granskat Johanna Vehkoos skriverier som enskilda handlingar. Nu är det den första instansen som ser till kontexten, att det handlar om en politiker som själv har använt kränkande och nedsättande språk och stört Vehkoo.

Det här är något som Aho anser att redan polis och åklagare borde ha gjort, likaså tings- och hovrätten.

– Domen tvingar nu systemet att mer analytiskt se till sammanhang. Det är en viktig konsekvens av den.

Ohållbart utan överklagan

Johanna Vehkoo själv kommenterar tisdagens dom med att det äntligen blev ett beslut som stödjer yttrandefriheten.

– Det här handlar inte enbart om min yttrandefrihet utan om vi kan tala om extremhögern och dess ideologi och politiska verksamhet utan rädsla för åtal. Hittills har det verkat som att man kanske inte kan det, men efter i dag så kan vi, säger hon.

Enligt henne var det överraskande att åtal över huvud taget väcktes i fallet, eftersom traditionen i Finland har varit att man fått kritisera politiker lite kraftigare. I och med HD-avgörandet är vi igen mer tillbaka där, säger hon.

På frågan hur det varit att driva ärendet så långt svarar hon:

– Om jag hade låtit bli att överklaga hade hovrättens dom blivit i kraft, och då hade vi haft ett beslut att vi inte kan till exempel kalla en rasist en rasist i Finland. Det skulle enligt mig vara helt ohållbart, säger Vehkoo.

Rättsprocessen har varit lång men Johanna Vehkoo menar att hon efter hovrättens fällande dom inte hade något annat alternativ än att ta sitt fall vidare till Högsta domstolen. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

"Viktigaste på åratal"

Kimmo Nuotio är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet. Han kallar avgörandet ett av de viktigaste om yttrandefrihet på åratal.

Där de lägre rättsinstanserna har tolkat att ärendet handlar om något som skett mellan två individer, ser Högsta domstolen det bredare. HD har enligt honom beaktat lagens skrivning om undantag när det gäller offentliga personer och en offentlig diskussion.

Högsta domstolen hänvisar på flera punkter till Europeiska människorättsdomstolens praxis, och enligt Nuotio tillämpar HD den så att yttrandefriheten garanteras och ges lite mer utrymme.

– Det att man använder termer som nazist eller dylika är inte bestämmande. Om det finns en kontext som på något sätt motiverar det eller att personen har gett anledning till det, kört ett extremistiskt program, så måste man också kunna kritisera den typ av yttranden hårdare.

Här handlade det enligt honom om att Lokka förmodades störa tillställningen i bokhandeln, och att det fanns ett allmänt intresse av att diskutera och kritisera det förfarandet.

Budskapet ska ändå inte ses som att man får kalla vem som helst nazist, betonar Nuotio.

– Då det handlar om individuella personer där det inte finns en kontext av deras tidigare hatyttranden, offentliga verksamhet och så vidare måste man fortfarande vara försiktig. Men vi måste kunna diskutera de riktiga samhälleliga frågorna. Straffrätten är inte enbart att vi hittar signalord, utan att vi måste förstå kontexten.

Junes Lokka säger till Yle att han inte har bestämt om han ska ta ärendet till Europeiska människorättsdomstolen, och att han inte upplever att han skulle ha använt ett speciellt kraftigt språk i offentligheten.

– Det här bevisar att yttrandefriheten är i skick i vårt land, säger han till Yle.

Nytt moment prövats

Advokat Martina Kronström har företrätt Vehkoo och anser att domen är mycket väl motiverad

Precis som Nuotio lyfter hon fram hänvisningarna till Europeiska människorättsdomstolen.

– Det har jag saknat i tidigare instanser.

Dessutom är det enligt henne betydande att det fjärde momentet i paragrafen om ärekränkning nu har prövats. Det kom till för åtta år sedan och går ut på att information som har lämnats för att en fråga, som är allmänt viktig, ska kunna behandlas inte är ärekränkning.

Artikeln har uppdaterats med kommentarer och kompletteringar.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning