"Höginkomsttagare kunde betala för sin utbildning i efterskott"

Vem ska betala? Universiteten behöver pengar, men terminsavgifter är en riskfylld väg att gå anser många.Bild: Leif Weckström

Det är viktigt att värna om social mobilitet och tillräcklig finansiering för högre utbildning. Så långt var panelisterna eniga men inte längre, då Hanken på torsdagskvällen inbjöd till debatt om terminsavgifter i högskolorna.

Terminsavgifter för högre utbildning dök senast upp i den offentliga debatten i samband med att Näringslivets forskningsinstitut Etla i slutet av mars föreslog terminsavgifter som ett sätt att öka universitetens och högskolornas finansiering. Dessutom, ansåg verkställande direktören Vesa Vihriälä och forskningsdirektören Niku Määttänen, kunde rimliga terminsavgifter leda till effektivare studier och universitet. Tusen euro per termin kunde vara en lämplig summa, tyckte förslagsställarna – alltså 2000 euro per läsår.

Förslaget sköts genast i sank av partierna över hela linjen, från regering till opposition, med undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) i spetsen. Också partiernas studentförbund, Studentkårernas förbund FSF med flera höll med.

FAKTA

Impopulärt förslag

I slutet av mars publicerade Näringslivets forskningsinstitut Etla ett PM där man bland annat föreslår terminsavgifter för finländska högskolestuderande. Som en rimlig summa nämns till exempel 1 000 euro per termin, alltså 2 000 euro per läsår.

Redan för ett drygt år sedan kunde universitet och yrkeshögskolor införa terminsavgifter för studerande utanför EU/EES-området, och från i höst ska de införa en avgift om minst 1 500 euro per läsår.

Till exempel Helsingfors universitet börjar från i höst uppbära läsårsavgifter för studieprogram på främmande språk som kan variera mellan 10 000 och 25 000 euro, som gäller studerande från länder utanför EU/EES.

Etlas förslag om terminsavgifter också för finländska studerande sköts raskt ned av såväl de politiska partierna som av olika studentorganisationer.

I går tog ändå Hanken lyra på förslaget, då Hanken Centre for Corporate Governance ordnade en paneldebatt om terminsavgifterna med Niku Määttänen från Etla, riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml), Vänsterförbundets ordförande, riksdagsledamot Li Andersson och FSF:s ordförande Riina Lumme, där skiljelinjen i stort sett gick mellan de två förstnämnda och de två sistnämnda.

– Jag menar inte att vi enbart ska införa terminsavgifter, utan avgifterna borde införas tillsammans med en reform av studielånet. Då kunde man införa ett system där avgifterna fungerar som ett lån som man betalar tillbaka först då man uppnått goda inkomster, vilket de flesta med högskolexamen gör. Med låga inkomster skulle man inte behöva betala tillbaka, så i slutändan är det höginkomsttagarna som betalar avgifterna, sade Määttänen.

Lumme och Andersson befarade att en sådan modell ändå skulle påverka tillgängligheten då personer från lägre socioekonomisk bakgrund skulle vara mindre benägna att ta på sig ekonomiska risker. Dessutom finns ju redan progressiv beskattning.

– Terminsavgifter är en dålig idé. Och vi har redan progressiv beskattning som ska stå för den ekonomiska utjämningen. Möjligheten till lån finns också nu, men det är de som kommer från en högre socionomisk bakgrund som är mer benägna att lyfta dem medan de som inte har ekonomisk uppbackning undviker lån. Skulle vi införa terminsavgifter kunde det hindra en del unga från att över huvud taget söka sig till högre utbildning, sade Lumme.

Andersson påminde om att det finns en bred politisk konsensus om att vi inte ska ha terminsavgifter – åtminstone för finländska studerande. För studerande från länder utanför EU och EES införs terminsavgifter i höst.

– Inte ett enda parti vill införa terminsavgifter, påminde Andersson.

Lepomäki höll med, terminsavgifter finns inte i regeringsprogrammet. Hennes parti stöder dem inte.

– Men jag är mycket öppen för diskussion. Avgifterna kunde införas i samband med en reform av hela den högre utbildningen och dess finansiering, likaväl som av studiestödssystemet. Det handlar också om kvalitet – just nu har vi inte ett enda universitet i Finland som kan mäta sig med världens toppuniversitet.

Varför är vi så oroliga för långa studietider?

Dessutom, menar Lepomäki, finns det inga bevis på att terminsavgifter har någon större effekt på den sociala mobiliteten.

– Vi måste se på forskningen.

Om vad forskningen egentligen visar och hur den ska tolkas nådde debattörerna ingen enighet. Inte heller om frågan om avgifter skulle förbättra eller försnabba studierna, eller hur problemet egentligen ska definieras.

– Det är klart att avgifter skulle göra att studerande skulle vara tvungna att försöka bli klara fortare. Men varför är vi så oroliga för långa studietider? Ja, finländarna studerar jämförelsevis länge, men sedan är vi också mer färdiga för arbetslivet eftersom många redan jobbat inom det egna området. Är det här ett problem? undrade Lumme.

Den församlade publiken var åtminstone halvvägs in i debatten benägna att sälla sig till den konsensus som motsätter sig avgifterna. 16 procent svarar ja medan 84 procent svarar nej på frågan om alla högskolestuderande borde betala terminsavgifter.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00