Valet i Danmark: "Högerpopulistiska Dansk folkeparti förlorade, men deras politik har vunnit"

Det röda blocket fick majoritet i det danska folketingsvalet och Socialdemokratiets Mette Frederiksen väntas bli föreslagen som ny statsminister. Bild: Mads Claus Rasmussen/Lehtikuva-AFP

Dansk folkeparti förlorade, men deras politik har ändå vunnit, säger experter. Både de borgerliga och socialdemokraterna har kopierat stora delar av deras flykting- och invandringspolitik.

Fakta

Invalda partier i folketinget 2019

Förändring sedan förra valet inom parentes:

Socialdemokratiet 25,9 procent (-0,4)

Venstre 23,4 (+3,9)

Dansk Folkeparti 8,7 (-12,4)

Radikale Venstre 8,6 (+4)

Socialistisk Folkeparti 7,7 (+3,5)

Enhedslisten 6,9 (-0,9)

Det Konservative Folkeparti 6,6 (+3,2)

Alternativet 3 (-1,8)

Nye Borgerlige 2,4 (+2,4)

Liberal Alliance 2,3 (-5,2)

Källa: DR

Det var väntat att högerpopulistiska Dansk folkeparti (DF) skulle backa stort i onsdagens val i Danmark. Att deras väljarstöd mer än halverades var ändå en överraskning, enligt danska experter.

– De lyckades underträffa alla förväntningar. Partiets förlust är den största sedan Venstres väljarstöd halverades år 1977, säger Jakob Christensen, doktor i statskunskap med nordisk politik som sitt specialområde.

Att Dansk folkeparti skulle backa stort var väntat, men inte att det skulle gå så här dåligt, säger Jacob Christensen. – De lyckades underträffa alla förväntningar. Bild: Privat/SPT

Hur det gick så här illa är något som statsvetare kommer att intressera sig för under en lång tid framöver, säger han. Partiet backade från 21,1 procent till 8,7 procent. I valet 2015 blev Dansk folkeparti landets näst största.

– Om man går tillbaka bara ett halvår så hade ingen förutsett det här. Gissningsvis handlar det om att den politiska dagordningen har förändrats och debatten började handla mer om klimat och hälsovård än invandring.

Ingen entydig förlust

Men även om partiet förlorade så har deras politik vunnit. Precis som i Finland och Sverige har andra partier närmat sig de populistiska partierna i ett försök att fiska röster. En stor del av den förra regeringens politik har färgats av DF.

– Gränskontrollerna, åtstramningen av antalet asylsökande och minskade bidrag till flyktingar och asylsökande är allt Dansk folkepartis politik, säger Christensen.

Dansk folkeparti har både segrat och förlorat, säger Drude Dahlerup. – Socialdemokratiet har till nästan hundra procent tagit över deras invandringspolitik. Bild: Eva Dalin/SPT

Att Dansk folkeparti både segrat och förlorat säger också Drude Dahlerup, dansk samhällsdebattör och professor emerita i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Socialdemokratiet har till nästan hundra procent tagit över deras invandringspolitik. Men den strategin har haft ett väldigt högt pris. Samtidigt som Socialdemokratiet lyckades locka DF-väljare till sig förlorade de många röster till de små röda partierna, säger hon.

Dansk folkeparti har länge lyckats gå på två ben, säger Dahlerup. De har dels varit ett stödparti för regeringen, dels ett protestparti. Årets två nya uppstickare – Stram kurs och Nye Borgerlige – visade att den positionen inte längre är möjlig. Dansk folkeparti förlorade väljare både till de två mer radikala alternativen och till socialdemokraterna.

Stram kurs – partiet som vill förbjuda islam och massdeportera muslimer – kom inte in i folketinget. Det gjorde däremot Nye Borgerlige, som kräver ett totalt asylstopp.

– Jag tror de flesta är väldigt lättade för att Stram kurs inte kom in, det är ett parti med nazistiska tendenser. I Tyskland skulle ett sådant här parti aldrig få ställa upp i val, säger Dahlerup.

Maktskifte till vänster

I onsdagens val skedde ett tydligt maktskifte från höger till vänster. Socialdemokraterna blev det största partiet och nu har både Finland, Danmark och Sverige en regering som leds av socialdemokrater. Också Venstre gjorde ett rätt bra val, men på bekostnad av sina politiska koalitionspartner.

Men regeringsbildningen blir svår. Socialdemokraterna vill hålla fast vid den strama invandringspolitiken, något som de andra röda partierna kritiserar. Däremot är de eniga i frågor som gäller till exempel pensionsålder, skola och hälsovård.

Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen kommer därför att i första hand försöka bilda en enpartiregering med hoppande majoriteter.

– Att regera ensamma ger dem större rörelsefrihet, men historiskt sett skulle det bli en svag regering, säger Jacob Christensen.

Det andra regeringsalternativet är en regering med Socialistisk folkparti och Radikale Venstre, som fördubblade sitt väljarstöd. Det här alternativet valde socialdemokraternas förra ledare, Helle Thorning-Schmidt, då hon år 2011 befann sig i samma situation som Mette Frederiksen nu.

Hon försökte ena de röda partierna och lyckades bilda en regering – som sprack två år senare.

– Frederiksen väljer en annan strategi. Under valrörelsen sade hon att hon samarbetar med olika partier om olika frågor. Frågan är om det går. Det finns risker med att inte ha ett fast regeringsunderlag och det kommer att bli tufft, säger Drude Dahlerup.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning