Högerextremismen är mycket närmare än du tror

Nazismen föddes i "finrummet" och högerextremismen har aldrig stått utanför vår idéhistoria, skriver filosofen Antony Fredriksson.

Det som sticker i ögat i debatten om den högerextrema tidskriften Nya Tiders deltagande vid Göteborgs bokmässa är uttalanden där man hänvisar till bokmässan som "ett finrum". Till exempel författaren Lisa Bjurwald, en av initiativtagarna till kulturuppropet Nazifri Bokmässa 2017, utrycker det så här: "Det här blev året då den rena nazismen välkomnades in på Bokmässan och i kulturens finrum" (ETC 30.9.2016).

Iden om "finrum" hänger ofta ihop med en teori om "normalisering", enligt vilken de högerextremas inflytande i samhället vinner mark genom att de också får träda in i våra rum. Johannes Ekholm formulerar det så här (HBL, 13.5): "varje gång högerextrema krafter tillåts delta i offentligheten förskjuts det som är tänkbart och tillåtet en liten aning till deras fördel".

Vad man lätt glömmer bort här är att också nazismen och fascismen föddes i "finrummen". De är inte ideologier som utarbetades av stolliga skinheads eller något gatans parlament, trots att gatans parlament nog spelar en stor roll i att införa dessa unkna idéer i samhället. Fascismen tar sin inspiration från Platons totalitära ide om staten, från myter om romarriket och från det sena 1800-talets socialdarwinism. Den inspirerade i sin tur 1900-talets stora författare och tänkare, som Knut Hamsun och Martin Heidegger. Det vill säga, högerextremismen har aldrig stått utanför vår idéhistoria. Den är, tyvärr, en del av vårt kulturarv.

Och för att påpeka det uppenbara: den är redan i finrummen. För tillfället ser vi politiker med högerextrema tendenser på centrala politiska poster, Recep Tayyip Erdoğan, Viktor Orban, Jussi Halla-Aho och Donald Trump.

Det finns någonting i våra samhällen som gör att folk vänder sig till de här unkna ideologierna och det är viktigt att fundera på varför och hur de uppstår och hur de ska konfronteras. Och jag tror inte att isoleringen kommer att få högerextremismen att försvinna. Isolering kan i vissa fall fungera som en del av strategin, men det räcker inte. Det finns en lockelse i högerextremismen som kan växa sig större ifall man inte gång på gång konfronterar budskapet hos ideologin.

Att fundera på hur vi ideologiskt och strategiskt skall motarbeta högerextremismen är en komplex fråga. Och själva gesten att tillåta att det här är komplext, tror jag är helt fundamental om man vill jobba mot nazism, fascism, högerextremism och totalitära tendenser i samhället. Här är det viktigt att förstå att fascismen kan omfatta hela dialektiken mellan ute/inne, finrum/gatan, stark/svag, vinnare/förlorare och så vidare.

Som ideologi bygger den just på idén om att det finns en klar hierarki och bara de "rätta" krafterna är på den vinnande sidan är spelet vunnet. Det som fascismen inte kan omfatta är en idé om pluralism, det vill säga att det finns olika krafter, kulturer, idéer, identiteter och relationer i samhället som kan samverka med varandra, att en mångfald kan vara en styrka i stället för ett problem. Fascismen som ideologi bygger uttryckligen på uppfattningen att mångfald är problematiskt, och att det därför behövs en enhetlig hållning om hur samhället ska vara funtat och att alla avvikelser från den enhetliga idén måste kväsas för att trygga ordningen.

Den här idén kommer du att möta på väldigt många andra ställen än vid Nya Tiders monter på mässan i Göteborg. Och ifall vi inte kan bemöta den på en bokmässa, hur skall vi kunna bemöta den i tv-debatter, på arbetsplatsen, i klassrummet, i mötesrummen, på gatan eller i riksdagshuset?

Antony Fredriksson

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00