Hög coronadödlighet bland sverigefinländare

Dödligheten i Sverige bland personer födda i Finland är 145 per 100 000 invånare. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/TT-SvD

Oron över att det inte fanns nog med information om corona på finska i Sverige har för många sverigefinländare skiftat till en allmän uppgivenhet över att inte kunna se något slut på pandemin. Minoritetsgruppen har högst dödlighet sett till födelseland och den högsta andelen smittade som är över 70 år.

Bland invandrargrupper i Sverige är dödligheten vid bekräftad covid-19 högst för personer födda i Finland, 145 per 100 000 invånare. Därefter följer personer födda i Turkiet, med 97 döda per 100 000 personer.

Sverigefinländare har också högst andel bekräftat smittade av covid-19 som är över 70 år. 64 procent av de smittade sverigefinländarna är 70-plussare, nummer två på listan är personer födda i Norge där 61 procent är över 70 år.

Risken att drabbas av covid-19 i Sverige är också högre för samtliga utlandsfödda personer boende i Sverige jämfört med infödda svenskar, visar Folkhälsomyndighetens rapport som kom i juni.

Bland invandrargrupper i Sverige är dödligheten vid bekräftad covid-19 högst för personer födda i Finland, 145 per 100 000 invånare. Bild: TT

Antal döda per 100 000 personer i Sverige, sorterat på födelseland.

Finland: 145

Turkiet: 97

Somalia: 74

Chile: 64

Libanon: 63

Tyskland: 62

Iran: 56

Forna Jugoslavien: 56

Norge: 55

Irak: 45

Bosnien och Hercegovina: 35

Syrien: 35

Sverige: 32

Polen: 18

Källa: Folkhälsomyndighetens rapport "Demografisk beskrivning av bekräftade fall av covid-19 fall i Sverige 13-mars-7 maj 2020".

Flera faktorer

Att sverigefinländarna har högre medelålder än majoritetsbefolkningen kan vara en förklaring till de höga siffrorna. Andra faktorer som enligt Folkhälsomyndigheten gör att födda utanför Sverige, oavsett land, har högre risk att insjukna är levnadsvanor, levnadsvillkor och underliggande sjukdomar.

– Vi har inte analyserat de underliggande faktorerna som kan ligga bakom, men en relativt hög medelålder och samsjuklighet kan vara faktorer, säger Maria Axelsson, chef för enheten för epidemiologisk uppföljning på Folkhälsomyndigheten i Sverige.

Sverigefinländarnas delegation, en paraplyorganisation för den sverigefinska nationella minoriteten, är starkt kritisk till att det i början av epidemin var knappt med information på finska. Då följde många i stället de riktlinjer som kom från de finska myndigheterna.

– Vi blev mycket förvånade att det inte kom information på finska. Man tar för givet att folk som har bott i Sverige i 50 år kan svenska, men när det handlar om mer abstrakta termer och inte vardagssvenska kan det vara väldigt svårt, särskilt för dem som är äldre, säger Eivor Olofsson, ordförande för Sverigefinländarnas delegation.

Enligt SCB fanns det år 2019 totalt 404 742 personer boende i Sverige som är födda i Finland eller har minst en Finlandsfödd förälder.

Bland dessa är 144 561 personer födda i Finland och 62 306 personer har Finlandsfödda föräldrar, resterande har en av sina föräldrar födda i Finland.

Från tiden mellan andra världskriget och inpå 70-talet arbetskraftinvandrade många personer från Finland till Sverige.

Många kom för att arbeta en kortare tid men nära hälften stannade kvar i sitt nya hemland, enligt SR:s genomgång av SCB:s statistik.

Finska räknas till ett av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige.

Källa: SCB, ISOF

Ny oro

Sedan dess har situationen förbättrats och information finns nu på finska och många andra stora invandrarspråk. Sverigefinländska delegationen har också riktat kritik mot att Folkhälsomyndigheten lyfter födelseland i rapporteringen. Delegationen skickade tidigare i sommar ett brev till Folkhälsomyndigheten för att få svar på varför. Efter svaret från myndigheten att det handlar om att få in kunskap för att kunna vara precis i rekommendationerna och sätta in rätt åtgärder har organisationen backat från den kritiken.

Den oro som många sverigefinländare till en början kände över att inte få information på sitt modersmål har nu bytts till en allmän oro och uppgivenhet över att man inte ser något snart slut på pandemin. I och med att många i minoritetsgruppen är äldre är det social distansering som gäller, men frågan är hur länge man står ut.

– Man har på något sätt funnit sig i att det är så här. Jag upplever att många äldre tycker att det börjar bli jobbigt. Man känner sig isolerad, ska vi leva så här? Det finns en oro men på ett annat plan nu, säger Eivor Olofsson.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning