HJK kan behöva lite nya infallsvinklar

Bild: Lehtikuva/Primoz Jeroncic

En stor del av HJK-klacken röstade med fötterna, uppenbarligen i någon sorts protest mot Klubis magplask i Europa. PS Kemi hör ju inte heller till klubbarna som väcker särskilt starka känslor.

Drömmar och besvikelser utgör naturligtvis centrala delar av de som kallas en fotbollssupporters vardag men kanske att de mest hängivna fansen glömde bort en rejäl dos av realism i sina förväntningar.

Mot BATE Borisov gjorde HJK en utmärkt bortamatch. På hemmaplan föll laget på grova defensiva missar. Spelmässigt var man inte särskilt mycket efter den vitryska storklubben men det finns en orsak till att BATE för det mesta spelar gruppspel i Europa och till att HJK gjort det två gånger under hela sin existens. Rutin och prestationssäkerhet är två saker som inte kan betonas nog. Rutin hade och har HJK men det där med att prestera på topp och spela säkert fanns inte i Europamatcherna denna gång.

Lätt att förstå fansens frustration efter 1-7 mot Olimpija Ljubljana. 180 minuter av ren och skär pina för HJK:s kräsna supportrar. Hemmamötet var en så bedrövlig historia att det är svårt att minnas något liknande. Magplasket mot Nömme Kalju, ett lag som visserligen inte ens ska nämnas i samma sammanhang som Olimpia, kommer väl rätt nära.

Sant är att både BATE och Olimpija är några storlekar större än HJK. Spelarbudgetmässigt kan HJK inte mäta sig med de två. Sett mot det är det verkligen ingen skräll att det blir förlust. Pengar styr inom fotboll och ska du ha bra spelare måste du ha tillräckligt med likvida medel. Något också vd Aki Riihilahti nyligen påpekade i den ena kvällstidningen. Riihilahti sade rakt ut att HJK borde trefaldiga sina spelarbudget för att det skulle göra någon kvalitetsmässig skillnad. I reda pengar betyder det 4.5 miljoner euro i stället för 1,5 miljoner euro. Under rådande ekonomiska realiteter är det naturligtvis utopi. Med en omsättning som brukar ligga mellan åtta och tio miljoner euro kan du naturligtvis inte sätta hälften på spelarlöner.

En annan sak Riihilahti var inne på var finska utlandsproffs ovilja att återvända till den inhemska ligan.

Det kan väl inte överraska någon att spelare hellre lirar vidare nere på kontinenten, på de brittiska öarna, USA eller i Sverige eller Danmark om alternativet är att återvända hem för att möta PS Kemi i oktoberrusket inför 1400 förfrysta själar, under en sol som aldrig går upp och med grillkorv som aldrig blir varm. Visst har de yttre omständigheterna och infrastrukturen förbättrats i Finland men supporterkulturen är alltjämt tunn, spelkvaliteten stundtals väldigt medioker och med ett publiksnitt som ligger på drygt 2000 framstår den inhemska ligan som tämligen ointressant för den breda massan.

Då inte finska stjärnor finns tillgängliga annat än undantagsvis blir det att satsa på utländska förmågor. Ibland blir det femetta som med exempelvis Alfredo Morelos och Atomu Tanaka. Rätt ofta blir det stolpskott som Amr Gamal. Joao Klauss kan inte kallas stolpskott men den stora brassen, som varit så bra i ligan, hade absolut ingenting att hämta mot BATE eller Olimpija. Finns en orsak till att Hoffenheim mer än gärna lånade ut honom.

HJK måste pricka rätt med nyförvärven för att kunna drömma om ett längre äventyr i Europa. Och så måste alla spelare prestera på toppen av sitt kunnande. Så var inte fallet i år vilket betyder att Finland, i vanlig ordning, är utan representant i Europa i detta skede av sommaren. Övriga Norden har sex lag kvar i Europa League. Tre från Danmark, två från Norge och ett från Sverige.

Nu väntar en lång och rätt grå höst. HJK ångar på mot ännu ett mästerskap och är inför nästa säsong en titel från att få en tredje stjärna insydd ovanför klubbemblemet.

Frågan är vad som händer under vintern. Tränaren Mika Lehkosuos framtid är alltid en het potatis men frågan är om det faktiskt går att ge sparken åt en tränare som lotsar klubben till guld? Går gör det väl men då måste alternativet vara mycket bättre. Svårt att se någon på den inhemska marknaden ta över. Skulle väl i så fall vara ett namn utifrån och med Riihilahtis kontakter är det väl inte helt omöjligt att något kunde hända.

Man ska inte byta för bytandets skull men ibland krävs nya infallsvinklar för att komma vidare.

En sak verkar för övrigt tämligen säker. Mostagh Yaghoubi verkar ha gjort sin sista match i HJK-tröjan, åtminstone för denna gång. Den 23-årige mittfältaren fanns inte med i truppen mot PS Kemi och på frågan om varför det var så svarade Lehkosuo.

– Vi berättar mera om det i ett senare skede.

Så brukar det låta då en spelare är på väg bort.

Jonas von Wendt Reporter

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00