Hjärnflykt drabbar Rysslands Silicon Valley

Skolkovo skulle bli Rysslands svar på Silicon Valley – ett innovationscentrum där man producerar vetenskap och innovationer på världsnivå. Nu minskar de utländska investeringarna, men ryska regeringen ger inte upp projektet. Reformatorerna säger att det låga oljepriset i själva verket är bra för reformer.

"Välkommen till Startup village" står det på ryska, engelska och kinesiska på en mintgrön skylt när man träder in på Skolkovo. Ur högtalarna spelas elektronisk dansmusik. På gräsmattan står hundratals ryska hightech-företag och demonstrerar sina produkter – bland annat robotar som ska användas i hälsovården, svampar som på biologisk väg tar livet av skadedjur och maskar som lanseras som det nya fodret för fiskodlingar.

Vi befinner oss mitt i Rysslands försök att bygga upp ett eget Silicon Valley, ett tjugotal kilometer väster om Moskvas centrum.

För sex år sedan lanserade Rysslands dåvarande president Dmitrij Medvedev sin kungsidé: Ryssland, med sin starka tradition av naturvetenskapligt och matematiskt kunnande, skulle bygga ett innovationscentrum där högteknologiska företag och världens bästa vetenskapsmän skulle mötas.

Resurserna skulle komma både från ryska staten och privata investeringar.

Chillar i solen. På Startupvecka i Skolkovo är stämningen avspänd. Bild: Oksana Yushko

Sedan dess har Ryssland annekterat Krimhalvön och dragit på sig omfattande sanktioner. Den ryska rubeln har störtdykt och tillväxten i år kommer att vara på minus.

Landets president heter Vladimir Putin och Medvedevs inflytande anses minimalt. Bygget av Skolkovo har försenats och projektet har skakats av korruptionsskandaler.

Polisräd

År 2013 gjorde ryska polisen en räd på Skolkovo och råkade i samma veva av misstag gripa den amerikanska Intel-chefen Dusty Robbins.

Samma år meddelade den ryska statsåklagaren att 960 miljoner dollar hade missbrukats mellan 2010 och 2012. Bland annat service- och konsultbolag hade betalats summor högt över marknadspriset och en mängd utgifter saknade redovisning helt och hållet.

– De här problemen kommer aldrig att upprepas. I dag är alla våra urvalsprocesser totalt transparenta. Allt finns på vår sajt. Vi har nolltolerans mot korruption och företag som gör sig skyldiga till sådant blir utkastade, säger Pekka Viljakainen, som i över fyra år har fungerat som rådgivare för Skolkovofonden.

Jag träffar honom på en vip-frukost för ryska och utländska affärsmän, som ordnas i en grönskande park på Skolkovo-området.

Själv är Viljakainen en finländsk affärsman som grundade sitt första teknologiföretag Visual Systems som 14-åring. I dag fungerar han som rådgivare inte bara för Skolkovo utan också för Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

I flera år har han personligen låtit flyga in ett plan med utländska, framför allt finländska men även svenska affärsmän för att delta i Skolkovos årliga uppstartsvecka.

– Det gäller att få hit folk, att öppna deras ögon för alla möjligheter som finns i Ryssland. Jag håller inte med om allt som Ryssland gör, men Ryssland är en stormakt och en stormakt går det inte att isolera, säger Viljakainen.

Han backas upp av Peter Vesterbacka, som har gjort en världssuccé med spelet Angry Birds.

– Jag tror på att leda genom exempel. Skolkovo kan bara fungera när kreativiteten kommer nerifrån upp, inte uppifrån ned som i dag. Om ryssarna ska börja kräva reformer måste någon visa dem vad man kan göra i ett öppet samhälle, säger Peter Vesterbacka.

Peter Vesterbacka Bild: Oksana Yushko

Problem med finanser

Vissa framgångar har Skolkovo uppnått. Flera stora amerikanska företag har grundat utvecklingsenheter här, bland annat Cisco, IBM och Intel. Boeing har precis öppnat ett träningscentrum med simulatorer för sina piloter.

Men enligt den ryska affärstidningen RBK har Skolkovofonden haft problem med finanserna, i synnerhet efter avslöjandena om missbruk år 2013.

Medvedev beslöt att alla statliga bolag skulle betala en procent av sin budget för investeringsprogram till forskningscentret på Skolkovo. Planen var att på det sättet samla in 30 miljarder rubel, men man lyckades inte få in mer än knappt 4 miljarder.

Putin avskaffade senare det här kravet på företagen. Flera byggen har blivit försenade – bland annat är universitetscampuset som skulle byggas i samband med Skoltech fortfarande inte klart.

Kirill Kaem, som leder det så kallade klustret för biomedicinsk och agroteknisk forskning på Skolkovo, säger att verksamheten fortsätter som planerat.

– Dagens politiska situation har visserligen påverkat oss negativt ur den synvinkeln att vi får in mycket mindre venturekapital (riskkapital för nystartade bolag) än tidigare. Investerarna tittar på Moody's och andra internationella mätinstrument och blir försiktiga. Skolkovofonden gör ju inget utan medfinansiering, det måste finnas ett privat företag med i bilden, annars godkänner vi inte projektet. Men samtidigt ser vi att ryska investerare, som förr bara sysslade med aktier och fastigheter, nu har börjat intressera sig för teknologi, säger Kirill Kaem.

Låga oljepriset bra

Det låga oljepriset har grävt stora hål i den ryska statskassan. Ur reformsynvinkel är det samtidigt en fördel. Det säger flera personer i hög ställning jag talar med på Skolkovo. Vissa rentav "ber till gud" att oljepriset, som nu ligger kring 50 dollar fatet, ska förbli lågt eftersom det är enda sättet att tvinga fram nödvändiga ekonomiska reformer.

Arkadij Dvorkovitj, ordförande för Skolkovo-stiftelsen (t.v.) tillsammans med Viktor Vekselberg, Rysslands vice premiärminister. Bild: Oksana Yushko

– Innovationsbranschen är den enda bransch som har dubbla tillväxtsiffror. Därför är det också lätt att få regeringens stöd för att vi ska fortsätta satsa på Skolkovo, säger Rysslands vice premiärminister och en av regeringens få kvarvarande liberaler, Arkadij Dvorkovitj.

Han håller presskonferens på en parkbänk, avspänt klädd i jeans och skjorta. Bredvid honom sitter Viktor Vekselberg, den ryska oligark som i fem år har lett den kritiserade Skolkovofonden. Vekselberg vill tala om Skolkovos framgångar, men alla internationella journalister frågar om krisen och om det dåliga investeringsklimatet i Ryssland.

– Vetenskapen kan inte överleva om man begränsar den. Vi vill visa att också i den här situationen, med sanktioner och politiska problem, så är vi öppna inför internationellt samarbete. Utan det klarar vi oss helt enkelt inte, säger Vekselberg.

Jordbruksforskning

Sedan Ryssland införde importförbud för en rad livsmedel från EU och USA satsar regeringen på att landet ska bli självförsörjande. Det ryska jordbruket har länge legat för fäfot – i åratal har partihandlarna och de stora livsmedelskedjorna hellre tagit in utländska livsmedel. Nu är agroteknik det senaste tillskottet i Kaems forskningskluster.

– Det finns ett konkret intresse hos de verkligt stora aktörerna på livsmedelsmarknaden att satsa på livsmedelsproduktion, speciellt uppfödningen av fjäderfä. Där har Ryssland redan en mycket stor produktion, säger Kaem.

Samtidigt är Kaem, precis som alla andra jag talar med, mycket angelägen om att påpeka att Skolkovo inte klarar sig utan att vara en del av den globala forskningsvärlden.

Fakta

Skolkovo

Projektet Skolkovo inleddes år 2010 och har fyra grenar: Ett vetenskapligt institut vid namn Skoltech, ett innovationscentrum, en businesskola och en fond som styr tillgångarna.

Området som ligger väster om Moskva är ungefär 400 hektar stort. Här bygger man för tillfället upp bostäder för 20 000 personer (inklusive skola och daghem), ett universitet och en så kallade technopark där man hoppas att mindre uppstartsföretag ska etablera sig. Enligt Skolkovo själv har man hyrt ut ungefär 70 procent av kontoren i technoparken, som öppnas detta år. Bostadshusen har inte öppnats än.

Företag som godkänns för att flytta in på Skolkovo får skattelättnader, slipper tullavgifter och har möjligheter att få stipendier av Skolkovofonden.

Boeing, IBM, Cisco och Intel har grundat enheter på Skolkovo. Det amerikanska universitetet Massachusetts Institute of Technology är samarbetspartner och får betalt av ryska staten.

Under åren 2010–2012 har Ryssland investerat ca 3 miljarder dollar i Skolkovo.

Enligt Skolkovos uppgifter har man i dag ca 1 100 uppstartsföretag, som arbetar inom bland annat biomedicin, telekom och grön energi.

– Vi gör allt för att få hit de bästa forskarna, och urvalet har blivit mycket strängare sedan skandalen år 2013. Nu använder vi oss av Hirsch-indexet när vi väljer ut våra vetenskapsmän, det vill säga antalet publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Fonden hade vissa problem i början. Men det handlade delvis om att allt var nytt, vi har jobbat på det och utvecklas.

Ryssland vill ha tillbaka sina förmågor

Enligt Viktor Vekselberg är ett av Skolkovos viktigaste uppdrag att stoppa Rysslands intellektuella kapital från att försvinna utomlands. Brain drain har varit ett av Rysslands största problem när det gäller forskning och utveckling.

Ett exempel är Konstantin Severinov, professor i mikrobiologi, som fick sin grundutbildning på Moskvas universitet (MGU). I början av 1990-talet flyttade han till Columbia university i New York, stannade där och blev professor på Rutgers university. I dag har han kvar sin professur på Rutgers, men leder samtidigt Skoltech centrum för bioteknologi och biomedicin.

– Ryssland saknar vetenskapsmän i min ålder, det vill säga kring femtio. Det finns många över sextio och många i tjugoårsåldern, men däremellan har vi ett stort gap eftersom så många lämnade landet under 1990-talet. Det leder till brist på handledare och på en viss typ av kunskap och erfarenhet, säger Severinov.

Han har precis fått besked om att ryska regeringen fortsättningsvis stöder hans enhet med mellan 3 och 5 miljoner dollar under de närmaste tre åren.

– De satsar verkligen resurser på den här forskningen, jag får möjligheter här som jag inte skulle få på andra ställen. Vi kan åka med studenterna till Kamtjatka och Antarktis, vi har resurser för att skicka dem utomlands på utbyte. Det är fantastiskt att få vara med och bygga upp något från noll. Samtidigt har vi vissa problem – jag är troligen den enda professorn i världen som handleder doktorander i mikrobiologi utan tillgång till egna laboratorier! Vi måste åka in till stan och låna ryska vetenskapsakademins labb för den delen av studierna. De har inte byggts upp därför att campusbygget är försenat, allt gjordes i stor hast. Som det brukar vara när man fattar politiska beslut och sedan snabbt måste visa att man har verkställt dem.

Litar inte på ryska marknaden

Severinov har ena foten i USA. Det har de flesta jag träffar på Skolkovo, till exempel uppstartsföretagaren Aleksej Kravets, som har ett eget företag i it-branschen. Han är 27 år gammal och flyttade till San Francisco för några år sedan, eftersom han inte tror på den ryska marknaden just nu.

– I Moskva gjorde jag olika it-lösningar för företag, bland annat bilförsäljare. Nu har den ekonomiska situationen lett till att det inte säljs några bilar längre i Moskva, så här finns ingen business för mig. Min familj och jag har flyttat till San Francisco. Det finns mycket mer pengar på den amerikanska marknaden.

Detta förblir Skolkovos problem, enligt Kjell A Nordström som är ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm. Han har coachat den ryska statsledningen och flera gånger föreläst om ekonomi och innovation för både Putin själv och ryska regeringen. Redan 2004 började den ryska statsledningen ställa frågor till honom om hur man bygger ett elituniversitet.

Medvedevs projekt. För sex år sedan lanserade Dmitrij Medvedev Skolkovo Bild: Oksana Yushko

Nordströms inställning är enkel: så länge Ryssland inte reformeras kan inte heller Skolkovo lyckas.

– Erfarenheten visar att avancerad forskning och företagsbyggande kräver öppna, liberala marknadsekonomier. Problemet har från första början varit att ryska regeringen uppriktigt tror att till exempel Silicon Valley var ett amerikanskt regeringsbeslut. De förstår inte att man inte kan åstadkomma innovation på det sättet. Skolkovo kan bara bli en framgång om de allra bästa i världen själva söker sig dit.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08