Hjärnbalans i en uppkopplad tillvaro

Vissa människor kollar enligt undersökningar mobilen kollar mobilen hundrafemtio gånger per dag, eller var sjätte minut Bild: Håkan Larsen Mosvold

Katarina Gospic, Hjärnbalans, digital detox i en uppkopplad vardag

Brombergs förlag 2018, 158 sidor

Det har visat sig att du kan förlora upp till sju IQ-poäng vid flitig mobiltelefonanvändning under tio år, skriver hjärnforskaren Katarina Gospic i boken "Hjärnbalans, digital detox i en uppkopplad vardag" och varnar för digitalt beroende. Hon menar nämligen att dagens nätanvändning triggar hjärnans belöningssystem på ett sätt som gör det lätt att tappa kontrollen.

Orsaken, påpekar hon, är att vi har samma hjärna i dag som på grottmänniskornas tid för fyrtiotusen år sedan. Och hjärnan gillar snabba kickar. Så också om den moderna tekniken rätt använd öppnar fantastiska nya världar och ger verktyg som vi bara kunde drömma om för bara ett par decennier sedan måste vi se upp.

Alltid när ny teknik har introducerats har det varnats för dem och i dag kan vi le åt läkare som i järnvägens barndom på 1800-talet, när lokomotivens topphastighet nått drygt 40 km i timmen, påstod att man kunde få hjärnskador om man åkte så fort med tåg. Men visst har Katarina Gospic en viktig poäng när hon hävdar att uppkoppling hotar att snedvrida människors tidsanvändning så att man får mindre tid för riktiga, mänskliga möten, läsning och eftertanke, nödvändig avkoppling och sömn. Och ingen vet vad som händer på sikt när människor allt mer stirrar ner i sina skärmar.

Hjärnan tröttnar

Gospic refererar bland annat till en kanadensisk undersökning om människors uppmärksamhet: Sedan år 2000 då mobiltelefonin kom på bredare front har medeltalet för koncentration sjunkit från tolv till åtta sekunder, vilket kan jämföras med en guldfisks uppmärksamhetsspann på nio sekunder, skriver hon. Dessutom tenderade 77 procent av deltagarna i åldern 18 till 24 i den studien att plocka upp mobiltelefonen så fort de kände sig uttråkade – mot 10 procent för personer över 65.

Hon skriver också att vissa människor kollar mobilen hundrafemtio gånger per dag, var sjätte minut, och anser att det beror på så kallad intermittent belöning, att hjärnans belöningscentrum aktiveras allra mest när chansen för belöning är 50/50.

"När vi exempelvis får lajks aktiveras hjärnans belöningssystem och lyckoämnet dopamin frisätts och ger oss känslan av behag", skriver hon apropå Facebook.

Dessutom är hjärnan konstruerad för att göra en sak i taget, konstaterar hon, och när vi hoppar mellan olika uppgifter tröttar vi ut den. Eftersom det kan ta närmare en halvtimme att återfå fokus känner allt fler att de inte får lika mycket gjort som tidigare.

Ett av hennes budskap är att det inte räcker med sunt förnuft. "Vi behöver antingen bygga in fler belöningar i vardagen för att ens kunna mäta oss med det positiva påslag som tekniken ger, eller så behöver vi digital detox för att återställa hjärnans belöningssystem."

Självhjälpsbok

Katarina Gospic är läkare och filosofie magister i fysiologi och hon har inte bara ett eget konsultföretag, som bas för sin verksamhet som författare, föreläsare och konsult, utan figurerar också i samarbetsprojekt som kombinerar medicinsk forskning med inredning, design och arkitektur.

Själv avstår hon från sin uppkopplade tillvaro under långresor, för som hon påpekar, hjärnan använder tjugo procent av kroppens energi trots att den bara utgör cirka två procent av kroppsvikten och den kräver ännu mer bränsle när vi ska utföra en krävande uppgift. Bland annat därför är det viktigt att låta den vila under semestrar.

Boken tangerar en lång rad fenomen, allt från hur allt fler via nätet börjat jämföra sig med andra in absurdum – med besvikelse och ökat missnöje med den egna tillvaron som följd – till hisnande visioner om vart den digitala utvecklingen är på väg. Samtidigt är den lite av självhjälpsbok för hur man skapar en sund relation till sin mobil.

Modern teknik kräver mycket uppmärksamhet och belastar frontalloben, hjärnans smartaste del, skriver hon. Det tömmer frontallobsdepåerna, men framför allt i naturen återställs de effektivt.

"När vi slappnar av ger vi också hjärnan möjlighet att lugna ner sig och börja sortera vilken information som är viktig respektive oviktig."

Trots att författaren hoppar mellan många ämnesområden utan att alltid gå på djupet ger boken intressanta infallsvinklar om hur tekniken på kort tid har förändrat mänskliga beteendemönster. På sitt sätt är den också en intressant lägesrapport.

Mardy Lindqvist

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning