Hjälper det unga att försvaga deras ställning på arbetsmarknaden? Forskningen är inte entydig

Servicefacket Pam, dit många anställda i hotell- och restaurangbranschen hör, har startat en kampanj mot regeringens beslut att luckra upp lagen om arbetsavtal när det gäller anställda i små företag och unga under 30 år. "Juha Sipiläs regering anser att man då kan behandla dig sämre", skriver facket i sitt kampanjmaterial.Bild: Jarno Mela

Regeringen vill tillåta tidsbundna jobb utan särskild orsak för unga arbetslösa, och att sänka tröskeln för uppsägningar av personliga skäl i småföretag. Men det är svårt att leda effekterna i bevis.

Om anställningsskyddet är högt så höjer det tröskeln att anställa, men det minskar också antalet uppsägningar. Så resultatet är att det minskar flödet av jobb i båda riktingar. Men vad nettoeffekten blir, det vill säga om det i slutändan blir fler jobb eller inte, finns det inget starkt empiriskt bevis på, säger Niku Määttänen, forskningschef för området offentlig ekonomi hos näringslivets forskningsinstitut Etla.

Han säger att det ändå kan ha en positiv effekt särskilt för långtidsarbetslösa om flödet av jobb blir större, det vill säga att både antalet rekryteringar och uppsägningar ökar.

– Därför tycker jag det är lite ohederligt att gå fram med argument om orättvisa. Med ett högt anställningsskydd skyddar man dem som har fått ett jobb på bekostnad av andra som söker ett, så den kritiken är vilseledande, anser Määttänen.

Han belyser ändå att det finns praktiska problem med att sänka tröskeln för uppsägningar av personliga orsaker, och det är den karenstid som faller på den uppsagda om man anses ha förorsakat sin egen arbetslöshet, vilket hittills har varit tolkningen om man blir uppsagd av personliga skäl.

Enligt devisen att ett svagare anställningsskydd ställer mer krav på den sociala tryggheten säger Määttänen att karenstiden på 90 dagar innan man får dagpenning kan bli problematisk.

– Man kan då tänka sig att ta bort karenstiden.

I nuläget kan man säga upp av personliga skäl om det i praktiken skett en allvarlig försummelse, att man inte kan sköta sitt jobb eller fått en varning. Regeringens förslag går ut på att man i små företag med under 20 anställda ska kunna säga upp av personliga skäl lite lättare. Vad den slutliga formuleringen blir vet vi inte än, men Finlands företagare har till exempel velat att formuleringen i lagen skulle ändras från vägande skäl till "godtagbara skäl". Regeringen motiverar det med att sänka riskerna med att anställa, det vill säga risken för felrekryteringar.

Fler korta jobb

Regeringen har också föreslagit att unga under 30 skall få anställas på korta kontrakt utan särskild anledning ifall de varit arbetslösa minst tre månader.

Oppositionen har omedelbart kritiserat regeringen för att försvaga ungas ställning på arbetsmarknaden, och pekat på diskriminering. SDP, Sannfinländarna, De gröna och Vänsterförbundet har lämnat in en interpellation i fredags, och vill rösta om regeringens förtroende på grund av åtgärderna.

Kari Hämäläinen, forskare vid statens ekonomiska forskningsinstitut Vatt, har tidigare skrivit om korttidsjobben då regeringen planerade att luckra upp reglerna för långtidsarbetslösa. Han skrev att forskningsresultaten är motstridiga.

– Det man kan säga utifrån pålitlig forskning från senare tid är, att om man underlättar tidsbundna jobb så blir de tidsbundna jobben fler. På skuggsidan hittar man ändå de här korttidsjobbens effekt på fasta anställningar. Sysselsättningseffekten i de offentliga finanserna är obetydlig. Det kan man leva med ifall långtidsarbetslösa lättare får jobb, men om det sker, beror på vilka som väljs till de korta jobben och vilka som faller bort, skriver Hämäläinen i ett blogginlägg.

Han hänvisar till ett resultat från Spanien, där man luckrade upp reglerna för tidsbundna jobb 1984. Enligt Hämäläinen ledde det till att unga hade större sannolikhet att få jobb i början av karriären, men på sikt verkade det sänka antalet dagsverken och också inkomsterna. Effekterna föddes under de första fem åren av arbetskarriären.

"Slår in öppna dörrar"

En som överraskades av regeringens beslut är docent Rita Asplund, forskare i arbetsmarknadsfrågor vid Etla. Hon ser på saken ur de ungas synvinkel och undrar om inte regeringen "slår in öppna dörrar".

– Redskapen finns redan, som prövotiden, säger Asplund och hänvisar till att regeringen tidigare beslöt förlänga den lagliga prövotiden från fyra till sex månader.

Hon påpekar också att lönesubventioner är något som visat sig fungera enligt både praktiska erfarenheter och forskning, men som man inte satsat mer på.

– Lönesubventionerna ges ju för en viss tid, och sedan uppstår en förhandlingssituation där arbetsgivaren och den unga kan utvärdera om den unga får fortsätta jobba utan subventionen. Jag vet inte varför man plockar in nya osäkerhetsmoment i stället för att satsa mer på lönesubvention.

Asplund säger att hon varit bekymrad över de ungas osäkerhet på arbetsmarknaden en längre tid och upplever att det slås in en ny spik i kistan. Hon föreslår i stället långsiktiga lösningar, där lönesubventioner skulle kompletteras med uppföljning för dem som inte får fortsatt jobb när subventionen är slut.

Asplund hänvisar också till ett tidigare experiment med arbetsbanker. Experimentet gick ut på att arbetsbanker åtar sig att sysselsätta och fortbilda de arbetslösa och hyra ut dem som arbetskraft, antingen med lönesubvention eller utan, med en bonus om de arbetslösa blir sysselsatta. Utvärderingen visade att de unga var de som gagnades mer än andra, säger Asplund.

– Det var förvånansvärt effektivt både för att få unga ut i arbetslivet och för att få dem in i skolsystemet.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33