Hjallis hälsning till sponsorsugna idrottare: Ni måste tänka om helt och hållet

Många idrottare i Finland slåss om en liten sponsorkaka. Hur ska man resonera för att nå ut i bruset? Enligt Hjallis Harkimo är lösningen stark närvaro på sociala medier. – Alla går runt med näsan i telefonen.

Traditionella medier är gammal skåpmat. I dagsläget handlar allt om digital marknadsföring och sociala medier. Det var kontentan av riksdagsledamoten och mångsysslaren Hjallis Harkimos (Liike Nyt) föredrag under Finsk-svenska handelskammarens sponsringsevenemang på Sveriges ambassad i Helsingfors.

Harkimo – som blev längdåkaren Iivo Niskanens manager i somras och har lång erfarenhet av sponsring – illustrerar förändringen med ett konkret exempel från en kontraktsdiskussion.

– Företaget var inte alls intresserat av tidningar eller tidningsreklam, det ville bara veta hur många som följer Niskanen på Instagram och andra sociala medier.

View this post on Instagram

#nolimits 📷 @jessevaananen

A post shared by Iivo Niskanen (@iivoniskanen) on

Harkimo menar att det är billigare och mer effektivt för företag att använda sig av digital marknadsföring. Att nå unga personer via traditionella medier är störtomöjligt. När Harkimo ordnar ett e-sportevenemang i Hartwallarenan nästa vår är därför marknadsföringsstrategin klar.

– Om vi lägger in en helsidesannons i Helsingin Sanomat kommer inte en enda läsare att ta sig till arenan. Ingen som läser HS eller HBL är intresserade. Men om jag lägger upp en video på Youtube när jag spelar Counter strike med min son ser 120 000 personer på det. Det är det enda sättet att nå unga människor i dagens läge.

Grönholm blev ofrivillig Youtubestjärna

Harkimos råd till unga idrottare som vill få sponsorer är kort och koncist: Satsa på att bygga upp en rejäl följarbas på sociala medier. Att skapa innehåll behöver inte vara svårt. Allt handlar om att bygga upp en intressant historia.

– Man måste tänka på video och bevisa att man kan få synlighet. Det är lättare i dagens läge än tidigare – man kan använda sin telefon. Tidigare tvingades man köpa annonsutrymme.

OS-guldmedaljören Iivo Niskanen ställer till exempel inte upp på några företagsuppträdanden under säsongen. Allt sker via sociala medier.

– Företagen får ändå sina upplevelser. Vi bygger upp hans image via videor och bloggar.

Harkimo lever som han lär. Han har en stark närvaro på sociala medier och bestämde sig förra året för att aktivera sig på Youtube.

– Jag intervjuas hela tiden av tidningar och tv, men unga personer känner inte mig. De var inte ens födda då jag seglade jorden runt. Det var därför jag bestämde mig för att bli en youtuber och mina söner skrattade. De har tystnat nu. Det enda sättet att nå unga är via direkta kanaler.

Rallyvärldsmästaren Marcus Grönholm – en annan talare på evenemanget – säger att han ofrivilligt blev en youtuber för femton år sedan.

– Jag vet inte om det var så bra. Hittills har tre miljoner människor hört mig säga "up in the ass of Timo".

Vill inte sponsra individuella idrottare

Kampen om sponsorpengarna är tuff för idrottare i Finland, vilket kan vara slitsamt för de som har det tufft ekonomiskt. Längdåkaren Matias Strandvall åskådliggjorde den utsatta situationen för individuella idrottare i en intervju med SPT i fjol.

– Det tillför mer stress i nästan varje träningspass. Jag vill att allting ska lyckas. Att försöka sälja sig själv är en jobbig del av idrotten. För det är precis det man gör – säljer sig själv.

View this post on Instagram

#nofilter ©@jessevaananen

A post shared by Matias Strandvall (@mstrandvall) on

Sponsringen i Finland växte med nio procent i fjol. Den kraftiga ökningen förklaras delvis av Finlands 100-årsfirande och av att EM i basket och VM i konståkning och längdåkning ordnades i Finland under året.

Sponsringsfältet i Finland

I fjol ökade hela sponsringen i Finland med 16,3 procent till 257 miljoner euro. Sportsponsringen ökade med 8,8 procent till 149 miljoner euro.

Sponsringen ökade mer i jämförelse med andra länder, men i jämförelse med Norge och Sverige ligger Finland långt efter. I Sverige satsas 790 miljoner euro på sponsring.

Nästan hälften av företagen i Finland ser sponsringen som strategiskt viktig och som en naturlig del av marknadsföringen.

Ett idrottslag har i snitt 110 olika sponsorer. Många har ännu fler. Vasa Sport har till exempel 500 sponsorer.

Källa: Sponsor Insight

Trots det sackar Finland efter i en nordisk jämförelse. I Finland satsades 257 miljoner euro på sponsring i fjol. I Norge var summan 570 miljoner och i Sverige 790 miljoner.

Varför är företag ovilliga att öppna plånböckerna? Enligt Harkimo är det flera saker som spelar in. Dels finns det fler högklassiga svenska idrottare i grenar som är intressanta för sponsorer, som golf, dels finns det fler kompetenta personer som sköter om sponsringen i Sverige, anser Harkimo.

– Egentligen är vi bara bättre än Sverige på formel 1 och rally. Svenskarna har ingen som kan köra bil.

Ulrika Romantschuk, ansvarig för kommunikation och varumärkesledning på Fazer, säger att det finns risker med att sponsra unga idrottare som kan klåpa på sociala medier. För individuella idrottare är riskfaktorn för skador hög, och företag är också rädda för att idrottarna ska åka fast för dopning. Till exempel Stora Enso har bestämt sig för att inte alls sponsra individuella idrottare,

– Vi ser större nytta med att sponsra evenemang och lag, säger Stora Ensos kommunikationschef Satu Härkönen.

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18