Historiskt när fyra kvinnor intog Akademien

Ständige sekreteraren Mats Malm står bredvid Tua Forsström som skriver in sig i Akademien. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Fyra nya ledamöter – samtliga kvinnor – tog sitt inträde under Svenska Akademiens högtidssammankomst, bland dem den finlandssvenska författaren Tua Forsström. "Det handlar om en gammal akademi som är i färd med att ompröva sina former", enligt den ständige sekreteraren Mats Malm.

Tua Forsström började sitt tal med en tillbakablick på sin uppväxt under femtiotalet som dotter till en folkskolelärare: "Alltsedan dess har det för mig fallit ett särskilt ljus över både skolan som idé och förhållandet lärare–elev, det var något topelianskt och renhjärtat, en ömsesidig glädje över delad kunskap, planetarium och planscher och låneböcker och skolbarnen som en hop storasyskon."

Forsström fortsatte med att resonera kring den rent personliga delen av läsandet, vid sidan av den vedertagna litterära kanon, alltså de allmänt erkända verken.

– Håller vi oss inte också med en hemlig, personlig kanon som består av text som just vi transporterar genom åren, och som gåtfullt fortsätter att dyka upp i våra medvetanden, mestadels alldeles oförhappandes?

Tua Forsström nämner författarna Werner Aspenström, W.H. Auden, Inger Christensen, Gunnar Ekelöf, W.G. Sebald och Janet Frame.

– Jag ser inga samband och orsaker eller gemensamma nämnare, annat än att de här författarnas verk med stor bestämdhet värnar sin hemlighet. Handlar det kanske om det? Att vi dras till allt som besitter en hemlighet och gång på gång måste återvända, fastän vi vet att hemligheten är sin egen mening?

Forsström reflekterade också över djurens språk:

– Det är smärtsamt att tänka på de små hästarna i de engelska kolgruvorna på 1800-talet. Och tanken på den dödsindustri som i dag är nyttodjurens verklighet är outhärdlig för den som en gång har känt en klok gris eller ko. Den orubbliga snällheten och blicken, språket i blicken.

Läs också: Boken om mannen som fick Svenska Akademien på fall är en mångfasetterad thriller

Akademien omprövar sina former

Under den årliga högtidssammankomsten var det dags för de nya ledamöterna att träda in i Akademien, och göra könsbalansen något jämnare i den så manliga institutionen. Vid sidan av den finlandssvenska poeten Tua Forsström är det fråga om Anne Swärd, Ellen Mattson och Åsa Wikforss.

– När nu fyra kvinnor tar inträde är det i en gammal akademi som är i färd med att ompröva sina former, sade den ständige sekreteraren Mats Malm.

De nya ledamöterna har varit efterlängtade också av dem som har efterlyst en förändrad institution. Själva ser de mest fram emot arbetet som nu tar vid.

– Litteraturen har alltid varit min möjlighet att hålla mig levande. Min tacksamhetsskuld till den är fantastiskt stor och jag tar nu mitt inträde i Svenska Akademien för att börja betala tillbaka, sade Anne Swärd.

Tua Forsström, Anne Swärd, Ellen Mattson och Åsa Wikforss tar sitt inträde under Svenska Akademiens årliga högtidssammankomst i Börshuset i Gamla stan. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Hyllade Danius

Förra året ändrade Akademien på det traditionsenliga upplägget där de tillträdande ledamöterna håller tal över sina företrädare. Även i år var talen mer personliga.

Åsa Wikforss, som ville stödja en ung designer och kom i en guldfärgad klänning av Behnaz Aram, påminde bland medaljprydda män i frack om vilka som tidigare har suttit på den stol som nu blir hennes.

– Det är med bävan jag står inför stol nummer sju. Här satt den första kvinnan i Akademien, Selma Lagerlöf som valdes in 1914. Här satt den första kvinnliga sekreteraren, Sara Danius. Det här skulle inte vara ett sådant tal, inte när en ledamot avgått. Inte när hon levde. Men så inträffade det tragiska, sade Åsa Wikforss och hyllade Danius förmåga att med humor och skärpa uppenbara människan och världen.

Även den ständige sekreteraren Mats Malm hyllade Danius.

– Som ständig sekreterare framträdde hon med stark lyskraft under en svår tid.

Läs också: Sara Danius ville tillbaka till Akademien – men svaret var nej

För ett öppet samhälle

I de engagerade talen fanns också politisk udd. Åsa Wikforss betonade upplysningstidens insikt, att kunskapen behöver institutioner där människor kan granska varandras argumentation. Hon pratade om det öppna samhälle som nu utmanas av "dess fiender".

– Dessa skriver inte bara desinformation för att förvrida vårt tänkande, förvanska vårt kulturarv och få oss att tro att vissa grupper av människor är mer värda än andra. De ger sig också på de institutioner som bär upp kunskapen och demokratin: den fria forskningen, oberoende medier och rättsväsendet, museer och bibliotek.

Anne Swärd berörde hur grekiska arbetskraftinvandrare i hennes barndom gav en glimt av fler sammanhang och kulturer, och citerade George Bernard Shaws definition av patriotism: "patriotism är övertygelsen om att ett visst land är bäst i världen för att man råkar befinna sig just där."

– Jag antar att det är därför jag är en sådan medioker patriot, för jag brister i övertygelse om just mitt lands odisputabla förträfflighet. För att inte tala om vilken usel nationalist jag är. Jag har inget principiellt emot vare sig mig själv, min kultur och den lilla plats jag kommer ifrån. Förutom att alla dessa tre är så outhärdligt kringskurna.

"Enkla observatörer"

Anne Swärd kallade författare för "enkla observatörer, utsedda av ingen på oklart uppdrag". Hon lovsjöng litteraturen, liksom Ellen Mattson.

– När jag läser förmår jag överträda mitt jags vanligtvis trånga gränser i en transcendens som jag funnit i läsningen och ingen annanstans, sade Ellen Mattson.

Tuva Forsströms tal finns i sin helhet på Svenska Akademiens webbplats svenskaakademien.se

Anne Swärd:

Författare som debuterade 2003 med Polarsommar för vilken hon blev Augustoprisnominerad. Den följande boken Kvicksand tilldelades Mare Kandre-priset. 2010 utkom hennes tredje roman, Till sista andetaget. Hösten 2015 publicerades hennes tre första romaner i samlingsvolymen Akta dig för kärleken. 2016 fick hon det första Helga-priset i Hjalmar Söderbergs anda. Hennes fjärde roman, Vera, gavs ut 2017.

Anne Swärd är översatt till ett tjugotal språk.

Sitter på stol nummer 13.

Tua Forsström:

Var 1972 till 1992 förlagsredaktör, har därefter varit författare på heltid. Debuterade 1972 med diktsamlingen En dikt om kärlek och annat och är mest känd som lyriker. Hon har skrivit tolv diktsamlingar varav den senaste Anteckningar kom i fjol.

Hon är sin generations mest prisbelönta finländska poet och har bland annat tagit emot Nordiska rådets litteraturpris, Edith Södergran-priset, Svenska Akademiens Finlandspris, Gerard Bonniers lyrikpris, Svenska Akademiens Bellmanpris, De Nios stora litteraturpris och Werner Aspenström-priset.

Sitter på stol nummer 18.

Åsa Wikforss:

Professor i teoretisk filosofi. Disputerade vid Columbia University i New York 1996 med avhandlingen Linguistic freedom: An essay on meaning and rules. Blev 2002 docent vid Stockholms universitet, som den första kvinnan i Sverige i ämnet teoretisk filosofi. 2008 blev hon professor i ämnet.

Hon har också sommarpratat i Sveriges Radio, valts in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien (2018) och forskat på temat Knowing one's own thoughts, en fördjupning i externalism och självkännedom.

Sitter på stol nummer 7.

Ellen Mattson:

Debuterade med romanen Nattvandring (1992) och har sedan dess gett ut tio romaner. Senast gav hon ut Tornet och fåglarna (2017).

Är även verksam som kritiker och har dessutom skrivit dramatik för scenen och radioteatern. Har tilldelats många priser för enskilda böcker och för sitt författarskap som helhet. Så sent som i år tilldelades hon Gerard Bonniers pris av Svenska Akademien på 300 000 kronor (ungefär 2 878 euro).

En majoritet av hennes romaner utspelar sig i Bohuslän i historisk såväl som modern tid. Hennes böcker är översatta till åtta europeiska språk.

Sitter på stol nummer 9.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning