Historiker utanför eliten på väg bli Islands president

Ny era? En öppnare kultur och sakligare ton i diskussionerna talar Guðni Th. Jóhannesson för som högst troligt väljs till ny president på Island. Det är tjugo år sedan landet senast bytte president. Bild: -

Efter en vår med politisk turbulens och demonstrationer går Island till presidentval på lördag. Guðni Th. Jóhannesson leder klart i mätningarna. Han kommer utifrån det politiska etablissemanget vilket enligt professor Ólafur Þ. Harðarson tyder på att islänningarna nu vill ha ett skifte.

STOCKHOLM

I april briserade nyheten. Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hade haft innehaft ägarandelar i skatteparadisbolag, och ljugit om det. Utanför Alltinget samlades tiotusentals islänningar till protester för att kräva hans avgång.

Många hade helt enkelt fått nog av korruption och fusk, och det kan också märkas när landet nu står inför presidentval. Ólafur Þ. Harðarson är professor i statsvetenskap vid Islands universitet. Han säger att tre av kandidaterna, enligt de senaste opinionsmätningarna, får hela 80 procent av rösterna och att gemensamt för dem är att de alla står utanför makteliten. Det starka stödet för dem kan enligt honom ses som en följd av Panamaskandalen.

Den fjärde av de nio kandidater som verkar få över 10 procent av rösterna, konservative Davíð Oddsson, har däremot varit statsminister i många år samt centralbanksdirektör.

Nio personer kandiderar i det isländska presidentvalet. Den sittande presidenten lämnar posten efter fem perioder och tjugo år.

Guðni Th. Jóhannesson leder opinionsmätningarna. Enligt en mätning som Gallup gjort för rundradiobolaget RÚV får han 51 procent av rösterna.

I samma mätning får Davíð Oddsson 16,4 procent, Andri Snær Magnason 15,5 procent och Halla Tómasdóttir 12,5 procent samt de fem återstående betydligt färre röster.

Två av tre islänningar anser att presidentämbetet är viktigt, enligt en undersökning som Islandsbloggen citerar.

Island har 330 000 invånare och drabbades hårt av finanskrisen men har nu en arbetslöshet på enbart 2,2 procent.

Enligt en undersökning som Sveriges Radio refererar bedömer hälften av islänningarna att politiker tar emot mutor och ännu fler att de ger favörer till vänner och släktingar.

Han är på andra plats i mätningarna men har ändå ett stöd på bara kring 17 procent i dem.

– Han är mycket kontroversiell och ses som ansvarig för bankkraschen. Många tänker att det viktiga är att han inte blir vald, säger Ólafur Þ. Harðarson.

"Symbol för enhet"

Därmed verkar det så gott som klart att Guðni Th. Jóhannesson blir president. Han får över 50 procent av rösterna i de senaste mätningarna.

I ett skede var väljarstödet uppe i 70 procent men en del har runnit över till andra kandidater i takt med att folk inte upplever att de behöver samla sina röster för att hindra stödet för Davíð Oddsson, enligt Ólafur Þ. Harðarson.

Guðni Th. Jóhannesson fyller 48 år dagen efter valet, är historiker och har forskat i bland annat isländskt presidentskap. Han ställde upp efter att många islänningar hade kontaktat honom och bett honom göra det.

I Kjarninn har han sagt att han visste att han behärskar ämnet, känner till historien och vet vad som förväntas av presidenten.

Enligt Ólafur Þ. Harðarson ger det här honom en betydande fördel.

– Han är väldigt respekterad, bra på att uppträda och tala.

Han lyckas också samla stöd från hela den politiska skalan.

Guðni Th. Jóhannesson har själv sagt att stämningen är att Island behöver en president som inte kommer från den politiska hetluften, utan någon som kan ses som en symbol för enhet. Han har också talat för en ändring av grundlagen så att ett visst antal islänningar kan få igenom krav på folkomröstning.

I dag behövs presidentens agerande och det var genom sådant veto som den avgående presidenten, Ólafur Ragnar Grímsson, visade att också presidenten på Island har viss reell makt.

Det skedde i samband med finanskrisen på Island. Presidenten vägrade godkänna en lag som hade gett full kompensation, på islänningarnas bekostnad, till bankkunder i Nederländerna och Storbritannien som hade förlorat pengar genom sparande via Landsbankis Icesave.

En tydlig markering av makt var också att presidenten i våras vägrade bevilja statsministern avgång.

Nytt val i höst?

I övrigt är presidentrollen på Island i hög grad ceremoniell och presidenten är rätt opolitisk i och med att inget parti har en egen kandidat eller uttalar direkt stöd, enligt Ólafur Þ. Harðarson.

Ändå bedömer han att intresset för valet är stort bland islänningarna. Det beror på kandidatuppställningen men också på att Island byter president för första gången på tjugo år.

Till en början sade Ólafur Ragnar Grímsson att han kandiderar för en sjätte period. Slutligen drog han sig ändå ur, ett besked som också har en koppling till Panamahärvan. Det visade sig nämligen att hans frus familj haft bolag i skatteparadis – och stödet för honom sjönk.

I höst väntar ytterligare ett val, Alltingsval. Det lovade statsministern under de kaotiska dagarna i april, även om varken datum eller mer exakta ramar är fastslagna.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning