Het debatt kring svenskt kärnavfall

Onkalo. Finländska Posiva har en provgrotta för kärnavfall och hoppas att kunna ansöka om att få ta sitt egentliga slutförvar i bruk om cirka tre år. Då kan det hända att debatten om slutförvarets säkerhet fortfarande pågår i Sverige.Bild: Posiva

Finland kan ta sitt slutförvar för högaktivt kärnavfall i användning medan frågan fortfarande diskuteras i Sverige. Just nu pågår behandlingen av ansökningen om att få börja bygga en avfallsgrotta i Sverige i miljödomstol och beslut väntas strax före jul.

De finländska myndigheterna med Strålsäkerhetscentralen Stuk i spetsen följer noga med behandlingen i den svenska mark- och miljödomstolen. Där ansöker bolaget Svensk kärnbränslehantering SKB om tillstånd att få bygga ett slutförvar för högaktivt kärnavfall i Forsmark.

Slutförvaringsbolaget Posiva i Finland har redan fått sitt tillstånd att bygga en grotta för slutförvaring av högaktivt utbränt kärnbränsle i Olkiluoto, men innan något som helst kan placeras i grottan måste Posiva också få tillstånd att ta den i bruk, påminner kanslichef Jaakko Leino på Stuk.

– Vi följer hela tiden med vad som kommer fram i den svenska slutförvarsprövningen och vi lyfte fram vissa osäkerhetsmoment redan i samband med Posivas ansökan här hemma, säger Leino.

– Det är en spännande process och domstolen tar prövningen på största allvar, säger Johan Swahn, kanslichef på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG i Sverige.

Tillståndsförfarandet i Finland och Sverige är olika då det gäller slutförvaringen av kärnavfall. I Finland kan utlåtanden ges i olika sammanhang då ansökan behandlas av myndigheterna och till exempel i samband med miljökonsekvensbedömningen ordnas offentliga tillställningar för dem som är intresserade. Utlåtandena beaktas vid tillståndsförfarandet, försäkrar Linda Kumpula, expert på Arbets- och näringsministeriet.

I Sverige behandlas SKB:s ansökan av mark- och miljödomstolen i Nacka och under processen besöker rätten också platsen för det tilltänkta slutförvaret. Domstolsprocessen har pågått sedan början av september, gör ett uppehåll den här veckan och avslutas nästa vecka. Beslut fattas nu i första hand på miljömässiga grunder.

Håller kopparkapslarna?

Under processen har både SKB och olika organisationer kommit till tals. Nästa vecka besvarar SKB och den svenska strålsäkerhetsmyndigheten SSM frågor från domstolen. Kritiken mot och frågorna kring ett slutförvar kommer främst från Sveriges naturskyddsförening och från MKG.

– Materialet under domstolsbehandlingen är omfattande och jag upplever att vi har en bra förhandling, domstolen tar sitt uppdrag på största allvar, säger Johan Swahn.

Den stora frågan som också uppmärksammats i Finland är hur hållbara de kopparkapslar som de radioaktiva stavarna med kärnavfall ska placeras i är. Dessutom diskuteras naturvärdena i området kring kärnkraftverket i Forsmark där slutförvaret planeras. I området finns utrotningshotade arter som gölgrodor och orkidéer.

Förra veckan presenterade tidningen Sveriges Natur dokument från SSM som säger att myndigheten vid en riskbedömning kommit fram till att en del av de kopparkapslar som används vid slutförvaret på grund av väteförsprödning kan frätas sönder och spricka inom 300 år. Också andra instanser som till exempel Kungliga tekniska högskolan i Stockholm har ifrågasatt kopparns hållbarhet.

SSM har ändå gjort helhetsbedömningen att tillstånd att börja bygga slutförvaret kan beviljas, eftersom tillstånd både för provdrift och drift ska beviljas innan anläggningen kan tas i användning och det tar flera år att nå så långt. SKB hinner räta ut frågetecknen, är SSM:s bedömning.

Här fungerar processen som i Finland.

– Vi överväger den långsiktiga säkerheten innan vi beviljar tillstånd för Posiva att ta slutförvaret i bruk, säger Leino.

Han konstaterar att det är bra att det förs en så livlig diskussion i de här frågorna i Sverige och hade hoppats på mera diskussion även på hemmaplan. Behandlingen i mark- och miljödomstolen utgör ett inslag som kan skapa debatt och som vi saknar här, konstaterar han.

Först i världen

Stuk och SSM är eniga om osäkerhetsmoment som är förknippade med slutförvaret. Kopparns egenskaper och hur den reagerar i syrefria miljöer hör till de centrala frågorna.

SKB har för sin del inte bara svarat på säkerhetsfrågor, utan även lovat slå vakt om miljön kring det planerade slutförvaret. Bolaget har bland annat lovat anlägga nya gölar som ersätter de befintliga gölarnas ekologiska funktion för gölgrodan och att sköta våtmarkerna och skogsmiljöerna.

Den svenska processen, till och med tillståndet att få börja bygga slutförvaret kan ändå dra ut på tiden så länge att det i Finland blir aktuellt att slutförvara det första kärnavfallet före det. Posiva räknar med att lämna in ansökan om att ta slutförvaret i Olkiluoto i bruk 2020 och börja slutförvara det utbrända, högaktiva avfallet på 2020-talet. Finland blir i så fall det första landet i världen som tar ett slutförvar i bruk.

Johan Swahn vill inte föregå miljödomstolens beslut men han tror att tillståndet att få börja bygga i Forsmark kan dra ut på tiden. Tidigast våren 2019 torde den då sittande svenska regeringen kunna fatta beslut i frågan.

– Det finns en chans att domstolen säger nej och sedan har Östhammars kommun också vetorätt då det gäller slutförvaret. Där planeras en folkomröstning i mars nästa år, säger Swahn.

Behandlingen av slutförvaret fortsätter nästa vecka och senast den 22 december är det meningen att domstolen ska komma med sitt utslag. Utslaget ska ge regeringen ett ja eller ett nej till att fatta beslut om den planerade avfallsgrottan.

Först i världen

• Finland och Sverige torde bli de första länderna som slutförvarar högaktivt, utbränt kärnbränsle.

• I båda länderna har strålsäkerhetsmyndigheterna krävt ytterligare utredningar kring den planerade slutförvaringsmetoden.

• Kravet är att kärnavfallet ska förvaras säkert både för människor och miljö, i 100 000 år. En ny istid ska också finnas med i beräkningarna.

• Kärnavfallet innesluts i långa kapslar bestående av fem centimeter tjock koppar med en stabiliserande konstruktion av järn som sedan bäddas in i bentonitlera. Kapslarna begravs sedan djupt i berggrunden.

• Bland andra MKG föreslår den alternativa metoden djupa borrhål för slutförvar.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08