Herrligan stöder damlandslaget – spelarfacket vill ha avtal med förbundet

Herrligan, SHL, går in med nytt ekonomiskt stöd till Damkronorna och kommer att bidra med 400 000 kronor per år i tre år. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Den svenska herrligan, SHL, går in med nytt ekonomiskt stöd och kommer att bidra med 40 000 euro per år i tre år till Damkronorna. Men spelarförbundet, Sico, jublar inte över beskedet.

För ett år sedan meddelade SHL att man tillsammans med Svenska ishockeyförbundet (SIF) tillförde maximalt 800 000 kronor (cirka 80 000 euro) för säsongen 2018–19 för förlorad arbetsinkomst för spelare i Damkronorna.

Och stöttningen fortsätter. SHL går in med ett årligt belopp om max 400 000 kronor (cirka 40 000 euro) i tre år.

– Det här är en del av ett antal pusselbitar och det är bara att konstatera att här måste svensk ishockey ta sitt ansvar för att hitta en väg framåt i ett låst läge, säger Anders Källström, SHL:s styrelseordförande.

"Pusselbit"

Av pengarna som SHL gick in med förra året har 350 000 kronor (cirka 35 000 euro) inklusive sociala avgifter använts. Förbundet meddelar att återstående pengar, 450 000 kronor (cirka 45 000 euro), ska användas till att ytterligare satsa på elitutvecklingen i svensk damishockey.

– Nu lägger vi en pusselbit som varit uppe till diskussion, nämligen ekonomisk ersättning. Sen måste SIF göra sitt med de mjuka frågorna, kläder och resor och de bitarna, säger Källström.

Ville se en annan lösning

Ishockeyförbundet (SIF) säger via ordförande Anders Larsson i ett pressmeddelande att man är nöjd med avtalet med SHL och att man "mycket tack vare SHL kan lösa upp en av de viktiga delarna om ersättning som ger goda förutsättningar för våra fortsatta diskussioner (med Sico)".

Men spelarförbundet, Sico, är inte lika glada över det nya avtalet.

– Det är helt och hållet ett avtal mellan SHL och SIF. Vi vill ha ett landslagsavtal för Damkronorna, ett avtal mellan Sico, som är spelarna, och SIF. Och i det avtalet vill vi också reglera den frågan. Så den frågan kommer inte vi släppa i ett eventuellt landslagsavtal ändå, säger Klara Stenberg på Sico.

TT: I ert första möte med förbundet lovade de att lösa den ekonomiska biten, tycker du inte att de gjort det?

– Det kanske de har. Men det jag tänkte var att den frågan skulle lösas och regleras mellan spelarna (Sico) och SIF, säger Stenberg och fortsätter:

– SHL kan ju också dra vinning av att göra detta, det är ju ett företag som vill stärka sitt varumärke vilket de gör nu. På ett bra sätt, jag säger inte att det är dåligt, men det kanske inte är optimalt.

"Kan bli fel"

Klara Stenberg poängterar att det är bra att "någon går in och tar ansvar så att det händer något".

– Jag bara tycker att det kan bli fel eftersom jag representerar spelarna, och spelarna får inte se det här avtalet eftersom spelarna är Sico och avtalet är mellan två andra parter där det är sekretess.

Sico och SIF kommer nästa vecka att ha ett nytt möte. Bland spelarnas krav finns förutom den ekonomiska ersättningen ökad respekt från förbundet samt bättre reseförhållanden.

Fakta:

Spelarnas krav

Förlorad arbetsinkomst

Damkronorna framför att de är väl medvetna om löneskillnaderna mellan dam- och herrspelare och att det finns anledningar till dessa, men de går minus på att delta på landslagsläger. Därmed anser spelarna att argumentet från Svenska ishockeyförbundet (SIF) – om att de inte gör någon skillnad på dam- och herrlandslag – inte håller.

Försäkringsfrågan

Damkronorna hävdar att Ishockeyförbundet "försäkrar herrspelare för flera miljoner, och vi har knappt en rimligt täckande försäkring".

Reseförhållanden

Damkronorna skriver att de – en månad före OS 2018 – reste hem en lördagskväll från en landslagsturnering i Finland med en Finlandsfärja. Generellt anser spelarna att reseförutsättningarna vid läger och turneringar inte är optimala.

Respekt

En känsla av att inte tas på allvar av Svenska ishockeyförbundet finns bland Damkronorna. "Vi upplever att de i stället försökt tysta oss, vilket i sin tur gjort att vi har känt oss oviktiga och inte respekterade", skriver spelarna.

Utvecklingsplan

Spelarna är kritiska till att förbundet inte har någon tydlig utvecklingsplan för Damkronornas verksamhet. De anser att förbundet bör ställa sig frågan varför Damkronorna har blivit omsprungna av konkurrenter, och vill att det ska skapas en egen modell för hur flick- och damhockeyn ska bedrivas.

Kostillskott

Ishockeyförbundet har samarbetspartners inom kost och nutrition. Damkronorna ska dock vid flera tillfällen ha fått produkter som har passerat bäst före-datum. Vid flera tillfällen har det handlat om flera månader gamla produkter, hävdar spelarna.

Källa: Spelarfacket Sico

Bakgrund:

Damkronornas bojkott

14 augusti meddelar samtliga 34 uttagna spelare, samt ytterligare nio landslagsaktuella spelare, att de väljer att bojkotta den kommande landslagssamlingen på Bosön och turneringen i Finland i en protest mot förbundet. Spelarna lämnar beskedet i ett gemensamt inlägg i sociala medier.

Orsaken till bojkotten är bland annat att avtalet med förbundet om ersättning för förlorad arbetsinkomst har gått ut. Spelarna är också besvikna på hur de har blivit bemötta av förbundet. ”Vi är förvånade över det besked vi nu nåtts av”, säger generalsekreteraren Tommy Boustedt.

16 augusti presenterar Damkronorna via spelarfacket Sico ett antal punkter som ligger till grund för konflikten. Bland annat pekar man på förlorad arbetsinkomst då spelarna går minus på att delta på landslagsläger. En annan orsak till bojkotten är dåliga reseförhållanden.

20 augusti kommenterar förbundsordförande Anders Larsson för första gången konflikten: "Det här ömmar, det skapar oro och det är inte bra för svensk ishockey. Kan vi lösa och hantera det här i den närmaste framtiden så vore det bra."

22 augusti hålls ett första möte mellan spelarfacket Sico och förbundet där förbundet lovar att lösa frågan om förlorad arbetsinkomst för spelarna.

23 augusti meddelar svenska herrligan SHL att man går in med ett årligt belopp, max 400 000 kronor, över tre år som ska gå till förlorad arbetsinkomst. Dessutom ska ishockeyförbundet satsa 450 000 kronor på att utveckla svensk damishockey. Pengarna är en del av de 800 000 kronor som SHL och förbundet avsatte för Damkronorna förra säsongen.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning